Kontroller vid slakt

Livsmedelsverkets officiella veterinärer och officiella assistenter utför särskilda kontroller i samband med slakt. Kontrollerna omfattar besiktning av det levande djuret före slakt och besiktning av köttet efter slakt, kontroll av djurskydd samt kontroll av information från livsmedelskedjan.

Besiktning före slakt

Vid besiktningen före slakt kontrolleras djurens tillstånd när de anländer till slakteriet. Besiktningen omfattar kontroll av att djuren inte visar tecken på sjukdomar som har betydelse för människors eller djurs hälsa och att det inte finns tecken på djurskyddsbrister. Om Livsmedelsverkets personal misstänker en allvarlig smittsam sjukdom hos djur vidtas åtgärder för att förhindra smittspridning.

Djur som via köttet skulle kunna sprida smittor vidare till djur eller människor får inte bli livsmedel. I de fall en djurskyddsbrist upptäcks informeras länsstyrelsen om bristen. Länsstyrelsen är den kontrollmyndighet som har det övergripande ansvaret för kontroll av djurskydd. Vid misstanke om brott överlämnas ärendet till polis eller åklagare.

Information från livsmedelskedjan

Livsmedelsföretagare som driver slakterier ska begära in, kontrollera och reagera på information från livsmedelskedjan (FCI). Informationen ska bland annat omfatta uppgift om djurens hälsotillstånd, om djuren behandlats med läkemedel för vilka det finns karenstider och om gården eller området djuren kommer ifrån har placerats i karantän på grund av någon smittsam sjukdom.

Den som fött upp djuren (djurägaren) lämnar vanligtvis informationen i form av ett intyg, en så kallad djurägarförsäkran. Djur som exempelvis inte är friska eller har levererats inom karenstiden får inte gå till slakt.

När djuren inkommit till slakteriet måste livsmedelsföretagaren identifiera djuren och kontrollera att de omfattas av djurägarförsäkran. De flesta djur ska vara identitetsmärkta, grisar behöver inte vara märkta med individnummer utan det räcker med att de är märkta med leverantörens/gårdens nummer, medan det för får, getter, nötkreatur och hästar krävs märkning med individnummer

Du kan läsa mer om märkning av djur på Jordbruksverkets webbplats. Använd länken nedan och klicka dig vidare djurslagsvis för att komma till vilka krav på märkning det finns för respektive djurslag.

Kontroll av hästar och hästpass vid slakt

Alla hästar ska ha ett hästpass som visar deras identitet och om de är i Sverige längre än 90 dagar ska de också vara registrerade i Sveriges centrala hästdatabas.

För att säkrare kunna identifieras måste alla hästar som fått sitt hästpass efter den 1 juli 2009 även vara märkta. Många hästar är idag märkta med ett chip under huden på halsen, men frysmärkning förekommer också. Hästpassen innehåller dessutom en signalementbeskrivning av hästen, i normalfallet i form av ett konturdiagram som beskriver hästens tecken och färg, men i vissa undantagsfall i form av ett fotografi eller detaljerad bild av hästen.

När ett slakteri tar emot en häst för slakt måste slakteriföretagaren kontrollera hästens identitet gentemot de uppgifter som finns i hästens pass. Slakteriet måste också kontrollera att hästen inte blivit behandlad med läkemedel som innebär att den inte får slaktas för att bli livsmedel. Varje veterinär som behandlar en häst med ett sådant preparat är skyldig att ange i hästens pass att djuret inte får slaktas för att bli livsmedel.

När passet är kontrollerat av slakteriet överlämnas det till Livsmedelsverkets officiella veterinär på plats. Hästpasset ska destrueras när hästen blivit slaktad. I vissa fall kan den officiella veterinären vänta med destruktionen, till exempel vid provtagning eller om passet behövs för att kontrollera att slakteriets kontroll av passet har gått rätt till. I dessa fall hålls passen inlåsta och destrueras först efter att provsvar erhållits eller efter utförd kontroll.

Den organisation som utfärdat hästpasset blir informerad om att hästen blivit slaktad, så att hästen kan avregistreras. Du kan läsa mer om hästpass på Jordbruksverkets hemsida.

Djurskyddskontroll

Utöver de kontroller som utförs vid besiktning före och efter slakt så genomför Livsmedelsverkets officiella veterinärer kontroller  av  att djurskyddslagstiftningen följs under den tid djuren är på slakteriet.

Vid kontrollerna verifieras att djuren hanteras i enlighet med djurskyddslagstiftningen i samband med slakten, till exempel kontrolleras att uppstallningen av djuren på slakteriet går till på rätt sätt och att de bedövas och avlivas på rätt sätt.

I Sverige är det inte tillåtet att slakta djur som inte först har bedövats. Det gäller vid all slakt, även vid halal-, kosher- och annan religiös slakt. Du kan läsa mer om djurskydd vid slakt på Jordbruksverkets webbplats. Använd länken nedan och klicka dig vidare för mer information om djurskyddskontroll vid slakt, religiös slakt, kompetenskrav för slakteripersonal med mera.

Besiktning efter slakt

Besiktning efter slakt innebär att kropparna och de inre organen från alla djur som har slaktats granskas av Livsmedelsverkets personal. Vid slakt av fjäderfä kan denna besiktning istället utföras av speciellt utbildade personer anställda av företaget, förutsatt att de löpande kontrolleras av Livsmedelsverkets officiella veterinärer.

Syftet med besiktningen efter slakt är att upptäcka omständigheter av betydelse för människors eller djurs hälsa. Det ska bland annat särskilt kontrolleras om det finns tecken på zoonotisk sjukdom, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Vid besiktningen av slaktkroppar och organ efter slakt registreras sjukliga och andra förändringar med koder.

Djurskyddsbrister upptäcks i vissa fall först vid besiktningen efter slakt. Även i dessa fall informeras länsstyrelsen om bristen.

Kontroll av livsmedelsföretag

Senast granskad 2018-07-09