Växtskadegörare

Planering av kontrollen

Växtregelenheten tar fram riskanalyser, vägledningar och andra styrdokument som fungerar som ett stöd för växtkontrollenheten, som ansvarar för att planera den operativa verksamheten.

Jordbruksverket fastställer en årlig samlad tillsynsplan där kontrollen av växtskadegörare utgör en del. Av planen framgår kontrollfrekvenser samt inriktningar för varje kontrolltyp, exempelvis för företag som tillverkar träemballage som är godkänt för användning i internationell handel. 

Dokumenterade tillvägagångssätt bidrar till enhetlig kontroll

I vägledningen dokumenterar växtregelenheten den lagstiftning som är relevant för kontrollområdet, beskriver ansvarsfördelning och vilka krav som bör kontrolleras. Riskanalysen är en del av dokumentet vägledning. Den pekar på faktorer som spelar in vid val av kontrollobjekt, kontrollfrekvens och hur omfattande kontrollen ska vara. Växtregelenheten har tagit fram vägledningsdokument för import, träemballage i användning, växtpass, export samt för sågverk och träemballagetillverkare.

Kontrollinstruktionen är det dokument där kontrollenheterna beskriver i detalj hur den offentliga kontrollen bör utföras och vilka lämpliga kontrollmetoder och kontrolltekniker som bör användas inom området växtskadegörare.

Växtregelenheten, import- och exportkontrollenheten och växtkontrollenheten har en gemensam plattform där beslutade styrdokument samlas. 

Genomförande, kontrollmetoder och kontrollfrekvens

Kontrollarbetet utförs i huvudsak som inspektioner, men även kontroller av revisionskaraktär görs.

Aktörer som har tillstånd att utfärda växtpass samt aktörer inom virkesindustrin, som har tillstånd att märka med ISPM15, kontrolleras årligen. Kontrollfrekvensen är styrd på EU-nivå. ISM15 är en internationell standard som innebär att märkt träemballage är behandlat mot växtskadegörare.

Utöver den planerade kontrollen sker extra offentliga kontroller och efterkontroller. Dessa görs om uppföljningar behövs efter ordinarie besök eller om kontroll ska göras hos anläggningar som inte finns med i den samlade tillsynsplanen.

Hantering av resultat och avvikelser

Resultat från kontrollen dokumenteras i en kontrollrapport och delges kontrollobjektet.

Avvikelser vid växtskyddskontrollen vid import resulterar i att de produkter som inte uppfyller införselvillkoren nekas import i EU. Avvikelser vid växtskyddskontrollen vid export leder till att exportören inte får något sundhetscertifikat för sändningen och att export till det mottagarlandet inte är möjlig.

För övriga typer av kontroll av växtskadegörare finns andra alternativ. Generellt handlar besluten om olika typer av förelägganden. Särskilt handlar det om föreläggande om destruktion eller behandling så att växtskadegöraren dör. Beroende på produkt så kan man ibland värmebehandla. Om skadegörare upptäcks i odling eller i handel ska produkterna destrueras och miljön där skadegöraren upptäcks saneras. Destruktion betyder ofta att varan eldas upp. Om skadegöraren upptäcks i odling ska jorden behandlas på det sätt som Jordbruksverket meddelar. Om bristerna som upptäcks är dokumentation som inte är tillräcklig så får företaget ett föreläggande om att rätta bristerna. 

Enligt Jordbruksverkets riktlinjer ska rättelse i första hand ske på frivillig väg. Detta innebär att i många ärenden ges företaget möjlighet att rätta till bristen inom viss föreskriven tid. Om en avvikelse är straffbar ska åtalsanmälan göras.

Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar

Kontrollresultaten sammanställs, analyseras och utvärderas årligen i dialog mellan växtregelenheten, import- och exportkontrollenheten och växtkontrollenheten. Resultatet används för utveckling av kontrollverksamheten och verksamhetsplaneringen. Det kan innebära förändringar av prioriterade områden inom kontrollen eller särskilda åtgärder och aktiviteter. Exempel på åtgärder är förtydligande av regler, webbinformation eller utskick till en målgrupp. 

Vägledningarna från växtregelenheten till kontrollenheterna ses över och uppdateras varje år. Vägledningen ligger till grund för kontrollenheternas arbete med riskanalys, kontrollurval och planering av kontrollen.

Vissa kontroller ska rapporteras till EU-kommissionen. Det rör sig exempelvis om importkontroller som har en reducerad inspektionsfrekvens.

För att inspektörernas bedömningar ska vara enhetliga och för att de ska hantera avvikelser på likartat sätt deltar inspektörerna i ett kvalitetssäkringsprogram som följs upp varje år.