Sötningsmedel
Sötningsmedel får bara användas till produkter med lägre sockerhalt eller produkter utan tillsatt socker. Sötningsmedel som används som tillsatser har bedömts som säkra att använda.
Sötningsmedel används för att ge livsmedel en söt smak. Sötningsmedel ersätter socker vid framställningen av
- energireducerade livsmedel och
- livsmedel utan tillsatt socker.
Exempel på livsmedel med sötningsmedel är bordsötningsmedel, sockerfria tuggummin och desserter med låg sockerhalt.
Som sötningsmedel räknas sockeralkoholer eller andra söta ämnen som utvunnits ur växter eller som är syntetiskt framställda.
Sötningsmedel har olika sötningsförmåga, men är sötare än vanligt socker. Däremot är sockeralkoholer mindre söta än vanligt socker.
Är sötningsmedel farliga för hälsan?
Alla godkända sötningsmedel har undersökts mycket noggrant i många olika studier. De har bedömts som säkra att använda som livsmedelstillsatser av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa. Det finns dock regler för hur de får användas, det vill säga i vilka typer av livsmedel och i vilken mängd.
Sockeralkoholer
Sötningsmedlen sorbitol, mannitol, xylitol, isomalt, laktitol, erytritol, maltitol och polyglycitolsirap är så kallade sockeralkoholer. De räknas alla som livsmedelstillsatser.
Flera av dem förekommer i naturen, men oftast i så låga halter att det inte är lönsamt att utvinna dem. I stället framställs sockeralkoholerna ur naturliga sockerarter.
Sockeralkoholerna är i allmänhet något mindre söta än vanligt socker, men ger liksom vanligt socker energi (undantag - erytritol). Dessa sötningsmedel tas upp långsamt och ofullständigt, vilket leder till att vatten hålls kvar i tarmen.
Om man får i sig större mängder, särskilt av mannitol, laktitol och sorbitol och i viss utsträckning även maltitol, erytritol och xylitol kan man därför få diarré. Livsmedel som innehåller mer än tio procent sockeralkoholer ska därför märkas med uppgift om att överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan.
En del av sockeralkoholerna betraktas som mindre skadliga för tänderna. Detta beror bland annat på att de inte sänker pH i munnen. En sänkning, det vill säga när syra bildas, gör att man lättare får hål i tänderna (karies).
En annan orsak är att de bakterier som ger karies inte kan utnyttja sockeralkoholer som energikälla.
Icke energigivande sötningsmedel
Sackarin, cyklamat, acesulfamkalium, sukralos, neohesperidindihydrochalcon, steviolglykosider och taumatin är helt energifria sötningsmedel:
Av dessa är sackarin, cyklamat, sukralos och acesulfamkalium helt konstgjorda och har alltså ingen motsvarighet i naturen.
- Neohesperidindihydrochalcon framställs ur ett ämne som finns naturligt i citrusskal.
- Taumatin och steviolglykosider framställs ur växter.
- Acesulfamkalium är mer värmestabilt än aspartam och tål även syra bättre.
Sötningsmedlet aspartam som är syntetiskt framställt av två aminosyror (fenylalanin och asparginsyra) är däremot inte helt energifritt. På grund av sin starka sötningsgrad används det i så små mängder att den energi det tillför är försumbar.
Neotam och advantam framställs genom kemisk reaktion av aspartam och andra kemiska ämnen.
Ytterligare information om de olika sötningsmedlen finns under rubriken Sötningsmedel och Sök E-nummer i den vänstra spalten.
E-nummersök om sötningsmedel i livsmedel
Använd E-nummersöket om du vill veta vilka sötningsmedel som får användas i olika livsmedel. Söket finns under rubriken "Sök E-nummer" i menyn.
Fördjupning
Sötningsmedel och tarmflora, mättnadskänsla, sötsug, energiintag och kroppsvikt
Efsa undersöker eventuella toxiska effekter och bedömer om och hur sötningsmedel får användas. Andra potentiella effekter ingår inte i deras hälsoriskbedömning. Livsmedelsverket har gjort en kunskapssammanställning om, och i så fall hur, sötningsmedel påverkar kroppen på annat sätt. De områden som omfattas av sammanställningen är tarmfloras sammansättning eller funktion, mättnadskänsla, sötsug, totalt energiintag och kroppsvikt.
Rapporten är inte en systematisk genomgång av all publicerad litteratur på området, utan baseras främst på aktuella översiktsartiklar med resultat från randomiserade kontrollerade studier (RCT) på människor, med visst komplement av enskilda studier och djurstudier.
- Enligt sammanställningen verkar det inte finnas stöd för att mättnadskänsla och sötsug påverkas av att äta sötningsmedel.
- Studier som jämfört sötningsmedel med socker tyder på att sötningsmedel kan bidra till minskat totalt energiintag och något lägre kroppsvikt. Men många studier har en del brister så det är svårt att dra några säkra slutsatser.
- Vissa sötningsmedel når tarmen och påverkar tarmfloran precis som allt annat vi äter. Vilken betydelse det har för hälsan går ännu inte att säga.