2 - Beredning av förslag

Orange bakgrund med vit text, Beredning av förslag.

Att bereda, ta fram och förhandla, förslaget från EU-kommissionen är det som tar längst tid i arbetet med att ta fram regler. Och det är nu som Livsmedelsverkets experter behöver veta mer om hur Sveriges stora och små företag, branscher och konsumenter kan påverkas av nya rättsakter. 

Att bereda ett förslag är det som tar längst tid i arbetet med att ta fram nya regler. Det är nu EU-kommissionens och medlemsländernas experter inhämtar synpunkter från  alla berörda aktörer i samhället och tar fram underlag. Aktörerna kan exempelvis vara företag, branschorganisationer, intresseorganisationer eller konsumenter.

Beredningsfasen kan ta allt ifrån ett halvår upp till flera år. Det beror till exempel på prioriteringar, hur politiskt komplicerad frågan är och om underlaget är tillräckligt för att gå vidare. Frågan analyseras ur ett brett hållbarhetsperspektiv med hjälp av information från vetenskapliga underlag och berörda aktörer. I analysen beaktas relevanta miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser.

Vetenskapligt underlag

Redan i början av processen kan kommissionen ge uppdrag till den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa,  att ta fram ett vetenskapligt underlag i frågan. Efsas yttrande är ofta en grund för de regler som kommissionen beslutar om.

EU-aktörer

Kommissionen konsulterar ofta också representanter från olika aktörer, till exempel den europeiska livsmedelsindustrin (FDE), konsumentorganisationer (BEUC), European Agri-Cooperatives (COGECA). De har möjlighet att lämna information och synpunkter samt berätta om eventuella konsekvenser de bedömer att förslaget kan leda till.

Ibland ordnar kommissionen gemensamma möten med medlemsstaterna och intressenterna för att underlätta och organisera informationsutbytet.

Svenska intressen

Det är nu som Livsmedelsverkets experter behöver veta mer om hur Sveriges stora och små företag, branscher och konsumenter kan påverkas av nya rättsakter. 

I det här steget behövs också  annan kunskap som finns på hemmaplan.  Det kan till exempel vara att ta reda på vilka halter av ett visst ämne som finns i livsmedel som säljs eller produceras i Sverige (så kallad haltdata). 

Aktuella frågor

EU-kommissionen förväntas presentera ett förslag om en rättslig ram för ett hållbart livsmedelssystem innan utgången av 2023 och har inlett förberedande arbete med initiativet.

Initiativet handlar om ny lagstiftning som enligt kommissionen kan komma att omfatta allmänna mål samt definitioner och principer för hållbarhet i livsmedelssystem, ett ramverk för märkning av hållbart producerade livsmedel samt obligatoriska minimikriterier vid offentlig upphandling av hållbart producerade livsmedel.

Under andra kvartalet 2023 väntas EU-kommissionen presentera ett förslag om lagstiftning för växter som produceras med nya genomiska metoder.

Översyn av EU:s handelsnormer för jordbruksprodukter

Under hösten 2022 arbetas det med revidering av handelsnormsreglerna för ägg, fjäderfäkött, olivolja samt frukt och grönt. Kommissionen beräknar att reglerna ska vara färdigförhandlade och beslutade innan årsskiftet.

Under våren 2023 förväntas det komma förslag inom vissa av de så kallade frukostdirektiven. De produktområden som förväntas omfattas av revidering är juice, sylt/marmelad, honung och mjölkpulver. Då detta infaller under Sveriges ordförandeskap i ministerrådet kommer Livsmedelsverket ha en aktiv del i arbetet med dessa förhandlingar.

EU-kommissionen förväntas presentera ett förslag till en reviderad förordning (EU) nr 1169/2011 som ett ”märkningspaket”. De delar som väntas ingå i förslaget är framsidesmärkning (Front Of Pack Nutrition Labelling FOPNL) och näringsprofiler, ursprungsmärkning och datummärkning, som är nyckelåtgärder i strategin Från jord till bord, och märkning av alkoholhaltiga drycker och framsidesmärkning i enlighet med Europas plan mot cancer. Förslaget till en reviderad förordning (EU) nr 1169/2011 var planerat till kvartal 4 2022 men är försenat.

EU-kommissionen har bland annat genomfört offentliga samråd och samlat in vetenskapliga bevis som underlag till förslaget och arbetar nu med konsekvensutredningen och färdigställandet av förslaget. Läs mer på

Ekologiskt

Framtagande av nya och kompletterande regler kopplade till nya eko-förordningen (EU) 2018/848 som började tillämpas 1 januari 2022. Bland annat inom områdena insekter, salt och särskilda regler för kontrollorganen.

Nästa steg i processen är ett fortsatt löpande arbete. Revidering av förordning (EU) 2021/1165 som bland annat styr vilka tillsatser och icke-ekologiska ingredienser som får användas, pågår under hösten 2022. Från 1 januari 2023 ska kontrollorganen utfärda certifikat i TRACES. Reglerna för ekologisk saltproduktion och märkning beräknas vara färdigförhandlade och beslutade runt årsskiftet 2022/2023. När det gäller särskilda regler för ekologiska insekter (både som foder och som livsmedel) räknar kommissionen med att arbetet kan slutföras under 2023.

Mykotoxiner

Arbetet pågår med att införa lägre gränsvärden för mykotoxinerna deoxynivalenol (DON) och T2/HT2 i spannmål.

Nästa steg i processen är en djupare analys av EFSA:s utvärderingsdata som kommer att göras vad gäller års- och geografisk variation av DON för att tydliggöra gränsvärden i olika produkter. Synpunkterna kommer att beaktas innan förslagen för DON och även T2/HT2 förs vidare till omröstning.

Tillsatser

EU-kommissionen har under flera år jobbat med att ta fram ett förslag på sänkning av maximihalterna för tillsatserna E249 – E252 (nitriter och nitrater) i livsmedel. Syftet är att begränsa intaget av nitrit/nitrat för en ökad säkerhet för konsumenter. Medlemssatser och branschorganisationer har under arbetets gång fått lämna synpunkter på förslaget på revidering. EU-kommissionen planerar att förslaget ska vara klart i början på år 2023.

Bakgrunden till arbetet ligger i en utvärdering som den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, gjorde år 2017. I denna utvärdering behölls de tidigare acceptabla dagliga intaget (ADI) för nitrit och nitrat. Enligt Efsa:s utvärdering skulle det totala intaget av nitrit/nitrat kunna vara för högt när man tar hänsyn till alla källor av nitrit/nitrat i livsmedel (tillsatser och naturligt förekommande källor).

EU-kommissionen är i slutfasen i arbetet med ett förslag på en rekommendation för ett system för övervakning av tillsatser och aromer. Medlemsstater ska övervaka konsumtion och exponering av tillsatser och aromer och rekommendationen ska kunna användas som vägledning för övervakningen. Syftet med övervakningen är att data ska användas för att bedöma om användningen av aromer och tillsatser ger upphov till hälsorisker. Med systemet ska man kunna jämföra kostintag som beräknats vid godkännandet eller omprövning med nuvarande intag för att se om riskhanteringsåtgärder krävs.

En pilotfas för övervakningen planeras till år 2024-2026. Övervakningen ska sedan ske skarpt från år 2027.

Skyddade beteckningar

Initiativet omfattar skyddade geografiska beteckningar och skyddade traditionella beteckningar för livsmedel och jordbruksprodukter, med vin och sprit inkluderat.

Med detta förslag vill EU-kommissionen stärka systemet och

  • förbättra den hållbara produktionen inom systemet
  • förbättra efterlevnaden
  • stärka producentsammanslutningarnas ställning
  • minska internetstölder
  • bättre anpassa systemet till producenter i alla EU-regioner
  • se över hur man främjar och skyddar EU:s traditionella livsmedel
  • åskynda registreringsförfarandena.

Livsmedelsverkets arbete i EU

Senast granskad 2024-02-08