2 - Beredning av förslag

Orange bakgrund med vit text, Beredning av förslag.

Att bereda, ta fram och förhandla, förslaget från EU-kommissionen är det som tar längst tid i arbetet med att ta fram regler. Och det är nu som Livsmedelsverkets experter behöver veta mer om hur Sveriges stora och små företag, branscher och konsumenter kan påverkas av nya rättsakter. 

Att bereda ett förslag är det som tar längst tid i arbetet med att ta fram nya regler. Det är nu EU-kommissionens och medlemsländernas experter inhämtar synpunkter från  alla berörda aktörer i samhället och tar fram underlag. Aktörerna kan exempelvis vara företag, branschorganisationer, intresseorganisationer eller konsumenter.

Beredningsfasen kan ta allt ifrån ett halvår upp till flera år. Det beror till exempel på prioriteringar, hur politiskt komplicerad frågan är och om underlaget är tillräckligt för att gå vidare.

Vetenskapligt underlag

Redan i början av processen kan kommissionen ge uppdrag till den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa,  att ta fram ett vetenskapligt underlag i frågan. Efsas yttrande är ofta en grund för de regler som kommissionen beslutar om.

EU-aktörer

Kommissionen konsulterar ofta också representanter från olika aktörer, till exempel den europeiska livsmedelsindustrin (FDE), konsumentorganisationer (BEUC), European Agri-Cooperatives (COGECA). De har möjlighet att lämna information och synpunkter samt berätta om eventuella konsekvenser de bedömer att förslaget kan leda till.

Ibland ordnar kommissionen gemensamma möten med medlemsstaterna och intressenterna för att underlätta och organisera informationsutbytet.

Svenska intressen

Det är nu som Livsmedelsverkets experter behöver veta mer om hur Sveriges stora och små företag, branscher och konsumenter kan påverkas av nya rättsakter. 

I det här steget behövs också  annan kunskap som finns på hemmaplan.  Det kan till exempel vara att ta reda på vilka halter av ett visst ämne som finns i livsmedel som säljs eller produceras i Sverige (så kallad haltdata). 

Aktuella frågor - lämna synpunkter

Enligt handlingsplanen till strategin Från jord till bord planerar EU-kommissionen att bland annat föreslå en rättslig ram för ett hållbart livsmedelssystem innan utgången av 2023 och har inlett förberedande arbete med initiativet.

Initiativet handlar om ny lagstiftning som enligt kommissionen kan komma att omfatta allmänna mål samt definitioner och principer för hållbarhet i livsmedelssystem, ett ramverk för märkning av hållbart producerade livsmedel samt obligatoriska minimikriterier vid offentlig upphandling av hållbart producerade livsmedel.

Kommissionen har nu inlett ett offentligt samråd om initiativet.

Samrådet pågår 28 april – 21 juli 2022.

Syftet är att kommissionen ska få in synpunkter och underlag från allmänheten och berörda parter om de centrala frågor som det är tänkt att det här initiativet om ett hållbart livsmedelssystem i EU ska ta upp, och om de viktigaste faktorerna som kan användas vid utformningen av politiska alternativ för att hantera dessa frågor. Samtidigt klargör kommissionen att utformningen av initiativet också ska bygga på andra processer som pågår när det gäller särskilda aspekter.

Samrådet genomförs i form av en webbenkät som kan nås på kommissionens hemsida:

EU-kommissionen har lagt ut ett nytt offentligt samråd, i form av en webbenkät som omfattar de olika initiativen för att se över EU:s lagstiftning om livsmedelsinformation till konsumenterna.  

Samrådet pågår  13 december 2021 - 7 mars 2022  (midnatt svensk tid)

Frågorna handlar om framsidesmärkning (Front Of Pack Nutrition Labelling FOPNL  ), ursprungsmärkning och datummärkning, som är nyckelåtgärder i strategin Från jord till bord, och märkning av alkoholhaltiga drycker i enlighet med EU:s plan mot cancer. Ett annat initiativ gäller fastställandet av näringsprofiler för att begränsa användningen av påståenden om livsmedel som inte uppfyller en viss näringskvalitet, vilket är med i strategin Från jord till bord. Medborgare och berörda parter uppmanas att dela med sig av sina synpunkter och erfarenheter om de huvudsakliga hinder som de står inför på dessa områden för livsmedelsmärkning och om möjliga sätt att övervinna dessa hinder. Webbenkäten finns på alla officiella EU-språk. Eftersom det kan ta tid att översätta svar som tas emot på vissa språk skriver EU-kommissionen att bidrag på engelska välkomna, eftersom det då går snabbare att analysera enkäten som finns här:

Katekiner från grönt te - förslag till begränsningar av användning i livsmedel

EU-kommissionen föreslår begränsningar för användningen av grönt te-extrakt som innehåller katekiner i livsmedel.

Vad händer?

Katekiner är ämnen som finns i grönt te. Enligt ett vetenskapligt yttrande från Efsa från 2018 kan katekiner i grönt te-extrakt som intas som kosttillskott leda till leverskador. Efsas yttrandet utfärdades efter rapporter om att intag av grönt te-extrakt haft skadlig påverkan på hälsan.

Mot bakgrund av Efsas yttrande föreslår nu EU-kommissionen att användningen av grönt te-extrakt begränsas för att se till att det är säkert för människor att konsumera livsmedel som innehåller ämnet. Enligt förslaget ska grönt té-extrakt som innehåller katekiner också granskas av gemenskapen.

EU-kommissionens samråd var öppet för kommentarer 6 oktober – 3 november 2021

EU-kommissionens samråd är öppet för kommentarer 24 September 2021 - 22 Oktober 2021

Djurskydd – översyn av EU-lagstiftning. Del D av samrådet handlar om djurskyddsmärkning.

EU-kommissionens samråd var öppet för kommentarer 6 juli – 24 augusti 2021.

Översyn av EU:s handelsnormer för jordbruksprodukter

EU-kommissionens samråd med medlemsstaterna angående översyn av handelsnormer är avslutat. Kommissionen kommer att sammanfatta enkätsvaren från medlemsstaterna under 2021 och arbetet med översynen av reglerna kommer att påbörjas 2022.

Alkoholmärkning - Förslag till översyn av förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna när det gäller märkningsregler för alkoholhaltiga drycker

EU-kommissionen vill föreslå krav på obligatorisk ingrediensförteckning och näringsdeklaration för alkoholhaltiga drycker.

Vad händer?

EU-kommissionen har genomfört en inledande konsekvensbedömning av initiativet om översyn av reglerna om livsmedelsinformation på alkoholhaltiga drycker (ingrediensförteckning och näringsdeklaration). Detta initiativ kompletterar översynen av EU:s regler om livsmedelsinformation till konsumenterna (Framsides- Ursprungs- och Datummärkning samt Näringsprofiler). Initiativet är en uppföljning av EU:s cancerplan där det framgår att EU-kommissionen kommer att se över sin strategi för säljfrämjande åtgärder när det gäller alkoholhaltiga drycker och föreslå att det blir obligatoriskt med en ingrediensförteckning och en näringsdeklaration. Förslaget om obligatorisk ingrediensförteckning och näringsdeklaration väntas före slutet av 2022 och förslaget om varning för effekter på hälsan på alkoholhaltiga dryckers etikett före 2023. Följande alternativ presenteras i samrådet som rör ingrediensförteckning och näringsdeklaration:

  • Alternativ 0 - Utgångsläget (‘business as usual’)
    Det nuvarande undantaget i förordningen om livsmedelsinformation, enligt vilket alkoholhaltiga drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol inte behöver förses med ingrediensförteckning och näringsvärdesdeklaration kvarstår.
  • Alternativ 1. Se över reglerna för alla alkoholhaltiga drycker: ta bort undantaget och tillåta vissa uppgifter på andra plattformar än etiketterna (off-label)
    Upphäva undantaget (som anges i alternativ 0) och införa obligatorisk ingrediensförteckning och näringsvärdesdeklaration för alla alkoholhaltiga drycker, samt tillåta tillhandahållande av vissa uppgifter på andra plattformar än etiketterna (off-label). T.ex. på webbplatser eller  QR-kod (en tvådimensionell streckkod som används för att ge enkel tillgång till information med hjälp av till exempel en smarttelefon).
  • Alternativ 2. Se över reglerna för alla alkoholhaltiga drycker: ta bort undantaget och införa krav på att alla obligatoriska uppgifter anges på etiketten
    Upphäva undantaget (som anges i alternativ 0) och införa obligatorisk ingrediensförteckning och näringsvärdesdeklaration för alla alkoholhaltiga drycker. Denna information ska anges på etiketten.

Nästa steg i processen

EU-kommissionen kommer därefter att sammanfatta synpunkterna i en rapport. EU-kommissionen kommer att utarbeta en konsekvensbedömning under 2021/2022 och planerar att anta sitt förslag under det sista kvartalet 2022. Det kommer att ingå i den konsekvensbedömning som enligt planerna ska genomföras om översynen av andra bestämmelser i förordningen om livsmedelsinformation.

Följs tidtabellen är förslag att vänta i slutet av 2022.

Framsides-, Ursprungs- och Datummärkning, samt Näringsprofiler

Vad händer?

EU-kommissionen har genomfört en inledande konsekvensbedömning som var ute på offentligt samråd 23 december 2020 till 4 februari 2021. Två samråd för konsekvensbedömningen är publicerade:

I. Översyn av reglerna om livsmedelsinformation till konsumenterna, för att hjälpa konsumenter att göra hälsosammare och mer hållbara livsmedelval, samt att minska matsvinn, detta genom att föreslå att:

  • Introducera obligatorisk framsidesmärkning av näringsvärden
  • Utöka obligatorisk ursprungsmärkning för några specifika produkter
  • Se över regler om datummärkning (sista förbrukningsdag och bäst före-datum

II. Fastställande av näringsprofiler, där gränsvärden fastställs för näringsämnen såsom fett, sockerarter och/eller salt, och där näringspåståenden begränsas och hälsopåståenden förbjuds för livsmedel som innehåller näringsämnen över de gränsvärdena.

Aktiviteterna ovan finns i handlingsplanen till EU-kommissionens ”Från jord till bord-strategi”.

Den inledande konsekvensbedömningen tillhandahålls endast i informationssyfte. Det föregriper inte EU-kommissionens slutliga beslut om huruvida initiativet ska fullföljas eller om dess slutliga innehåll. Alla de delar av initiativet som beskrivs i den inledande konsekvensbedömningen, inklusive tidpunkten för den kan komma att ändras.

Nästa steg i processen

EU-kommissionen kommer att utföra en djupare konsekvensbedömning och ytterligare offentligt samråd.

Följs tidtabellen är förslag att vänta i slutet av 2022.

Dioxiner

Vad händer?

Frågan gäller revidering av gränsvärde och en sänkning av TVI (tolerabelt veckointag) för dioxin. Efsa publicerade i november 2018 en reviderad bedömning av dioxiner och dioxinlika PCB:er. Efsa sänkte i denna bedömning TVI för dessa ämnen från 14 pg/kg kroppsvikt till 2 pg/kg kroppsvikt.

Det nya tolerabla veckointaget påverkar på hur gränsvärden sätts och hur råd till konsumenter formuleras. Frågan har varit på agendan sedan slutet av 2018.

Nästa steg i processen

Ett inriktningsdokument för kommande arbete med att revidera gällande gränsvärden har fastställts. Alla EU:s medlemsländer är överens om att bland annat arbeta för att reducera förekomsten redan vid källan, till exempel sänka dioxinhalterna i foder, samt se över gällande värden för dioxinekvivalenter (TEQ, toxic equivalents).

TEQ-systemet är ett sätt att väga samman halterna av de olika ämnena med hänsyn  till att de har olika giftighet. Arbetet med nya TEQ förväntas vara färdigt i andra delen av 2021. Därefter följer arbetet med att revidera gränsvärden.  

Ekologiskt

Vad händer?

Framtagande av nya regler  - delegerade akter och genomförandeakter - kopplade till nya eko-förordningen (EU 2018/848).

Nästa steg i processen

Arbetet pågår löpande under hösten och avslutas i december 2021. Den nya förordningen börjar tillämpas 1 januari 2022

Mykotoxiner

Vad händer?

Arbetet pågår med att införa lägre gränsvärden för mykotoxinerna deoxynivalenol (DON) och T2/HT2 i spannmål.

Nästa steg i processen

Kommissionen har inhämtat synpunkter från medlemsstaterna och branschen. En djupare analys av EFSA:s utvärderingsdata kommer att göras vad gäller års- och geografisk variation av DON för att tydliggöra gränsvärden i olika produkter. Synpunkterna kommer att beaktas innan förslagen för DON och även T2/HT2 förs vidare till omröstning.

Tillsatser

Vad händer?

Utredning av användning av nitrit och nitrat i kött- och charkprodukter, i enlighet med bestämmelserna i Bilaga II till förordning 1333/2008. I dag är det tillåtet att tillsätta nitriter enbart i kategorin kött och köttprodukter. Nitrater får användas till ost, köttprodukter och fiskprodukter (inlagd sill och skarpsill).

Nästa steg i processen

Under 2017 gjorde Efsa nya utvärderingar av E249 – E252 (nitriter och nitrater). Man valde att behålla de tidigare acceptabla dagliga intagen (ADI). ADI-värdet är den mängd man kan äta dagligen under hela livet utan risk för hälsan.

När man bara tar hänsyn till tillsatta nitrater och nitriter i kött och andra livsmedel kommer ADI-värdet inte att överskridas för de flesta. Om alla källor till nitrater och nitriter beaktas - alltså även de naturligt förekommande - riskerar dock ADI att överskridas för alla grupper. Denna slutsats resulterade i att EU-kommissionen tog upp frågan om att eventuellt revidera  maximihalten. EU-kommissionen har under sommaren 2020 samlat in synpunkter från medlemsländerna i syfte att ta fram inriktningen för kommande arbete. I början av 2021 kan revideringen av gällande bestämmelser starta.

Livsmedelsverkets arbete i EU

Senast granskad 2022-05-02