Vad betyder datummärkningen?

En man läser märkningen på en förpackning

Mat blir inte farlig efter bäst före-datum om den har förvarats rätt. Ett enkelt sätt att minska svinnet är därför att först titta, lukta och smaka på maten. Våga lita på dina sinnen – om maten verkar okej går den bra att äta!

Bäst före-datum

Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert, utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, det vill säga smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Det som händer efter bäst före-datum är alltså att kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar.

Bäst före-datum gäller om varan har förvarats på lämpligt sätt. Många gånger står det på förpackningen vad som är lämplig förvaring. Om temperaturen spelar roll för hur länge ett livsmedel håller ska det stå på förpackningen, exempelvis ”kylvara, förvaras vid högst +8 °C”.

Ju kallare ett livsmedel förvaras desto längre håller det. Om man förvarar maten vid +4-5 °C håller den därför betydligt längre än om den förvaras vid +8 °C. 

Bäst före-dag gäller obruten förpackning, men även en öppnad förpackning kan hålla efter bäst före-datum. Ett öppnat mjölkpaket som inte stått framme så länge i rumstemperatur kan till exempel hålla flera dagar efter bäst före-datum.

För personer som är känsliga för bakterien listeria, det vill säga äldre, personer med nedsatt immunförsvar och gravida, finns särskilda råd som gäller hållbarhet och vissa livsmedel. Läs mer om Listeria via länken nedan.

Sista förbrukningsdag

Märkningen sista förbrukningsdag handlar om hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen ska användas för livsmedel som lätt förstörs av mikroorganismer och där lagringstiden kan bidra till att ett livsmedel kan bli hälsoskadligt trots att det förvaras enligt förpackningens anvisning.

Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag anses alltså inte vara säkra att äta efter att sista förbrukningsdag har passerats. Därför får inte sådana livsmedel efter det datumet varken säljas eller ges bort.

Vad gör jag med maten efter att datumet har passerat?

Maten är ofta okej att äta efter bäst före-datum. Förvara maten enligt anvisningen på förpackningen och ät upp, tillaga eller frys in maten senast på sista förbrukningsdagen.

Bäst före - bra efter!

Bild med pilar, tallrik och soptunna. Den beskriver att om mat luktar, smakar eller ser ut som vanligt så går det bra att äta den även om bäst före-dagen gått ut. Om den inte luktar, smakar eller ser ut som vanligt så bör du slänga den. Du bör också slänga mat där sista förbrukningsdagen gått ut.

Illustrationen finns att ladda ner via länken nedan. Den är fri att använda i eget material, men kom ihåg att ange Livsmedelsverket som källa.

Hur skriver man bäst före-dag och sista förbrukningsdag?

Efter uttrycket "bäst före" ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Det kan då stå "bäst före 07 02 2011".

För livsmedel med en hållbarhet om högst tre månader räcker det med att det står dag och månad. Om hållbarheten är längre än 18 månader behöver bara året anges, till exempel "bäst före utgången av 2011". Med detta menas att livsmedlet är bäst före den 31 december 2011.

Efter uttrycket "sista förbrukningsdag" ska datumet stå. Datumet anges i ordningen dag, månad och år och enligt samma principer som "bäst före" ovan.

Förpackningsdag och bakdag

Det är inget krav att märka livsmedel med till exempel förpackningsdag eller bakdag. Det är en frivillig uppgift som vissa företag väljer att märka sin produkter med. Det kan då stå "bakdag 07 02 2011".

Vem sätter bäst före-dag och sista förbrukningsdag?

Alla förpackade livsmedel ska vara märkta med bäst före-dag eller, i vissa fall, sista förbrukningsdag. Det finns undantag, till exempel behöver inte hela frukter och grönsaker märkas med hållbarhetstid.

Det är alltid den som ansvarar för livsmedlet – oftast tillverkaren eller den som förpackar livsmedlet - som avgör vilken hållbarhet livsmedlet förväntas ha. Många gånger är datummärkningen förknippad med en viss förvaringsanvisning. Alla som hanterar livsmedlet, från producent till butik, ansvarar för att det är säkert och att det både transporteras och förvaras enligt anvisningarna.

Senast granskad 2016-08-30