Mat att undvika

Den mesta maten går bra att äta när man är gravid. Men det är några saker att tänka på. Barnet i magen är till exempel känsligare än du själv för vissa bakterier och för vissa skadliga ämnen som kan finnas i det vi äter och dricker.  Det kan till exempel vara alkohol, koffein och olika miljögifter. Det innebär att det finns en del mat du bör undvika när du är gravid och en del mat som du inte bör äta så mycket av. 

Om du har råkat få i dig något av misstag eller innan du visste om att du var gravid är det troligtvis ingen fara.  Men det är så klart bra att följa råden så gott det går hädanefter.

Tips – använd ”Fråga Liv” som en app!

Gör så här:

  1. Iphone: Klicka på Dela-ikonen. Android: Klicka på Lägg till sida på.
  2. Välj ”Lägg till på hemskärmen”. Klart!

Goda råd i köket

Oavsett om du är gravid eller inte är det skönt att slippa bli matförgiftad. En matförgiftning är inte farlig för barnet men kan ge dig som är gravid besvärliga kräkningar och diarréer. Här är några råd som minskar risken att bli magsjuk:

  • Tvätta händerna innan du börjar laga mat och efter att du har tagit i rått kött eller kyckling. Diska skärbrädor och köksredskap mellan olika råvaror.
  • Genomstek köttfärs och kyckling, då dör eventuella bakterier. Läs mer om hur du vet att köttfärsen är genomstekt via länken nedan.
  • Förvara kylvaror kallt. Ha max 4 grader varmt i kylskåpet – på så sätt håller maten längre samtidigt som det minskar risken att eventuella listeriabakterier förökar sig.

Alkohol

Alkohol kan skada barnet i magen. Forskningen har inte kunnat säga om det finns en mängd alkohol som är säker att dricka när man är gravid. Därför bör du inte dricka alkohol alls när du är gravid.

  • Drick inte alkohol när du är gravid, eller om du misstänker att du  kan vara gravid.

Det finns ofta små mängder alkohol i ”alkoholfria” drycker, som alkoholfri öl, cider eller vin. Det går bra att dricka måttliga  mängder av sådana drycker, det vill säga drycker med max 0,5 volymprocent alkohol. Med ”måttliga mängder” menas upp till en liter per vecka (tre stycken 33 cl-flaskor). Om allt dricks under samma dag så sprid ut det över några timmar så du inte dricker allt på en gång. Om alkoholhalten inte står på flaskan så drick inte mer än något enstaka glas i veckan.

Maträtter som innehåller öl eller vin, till exempel en vinsås eller gryta, går bra att äta om de kokats minst 30 minuter, eller om vätskan har kokats ihop till mindre än hälften. Däremot kan det finnas större mängder alkohol kvar i rätter med starksprit, flamberade rätter och även i rätter med alkohol som inte har upphettats, till exempel desserter. Dessa rätter bör gravida inte äta hela portioner av, men det går bra att smaka lite någon enstaka gång.

Att dricka alkohol under graviditeten kan leda till missfall eller skador på fostret. Även måttliga mängder alkohol kan skada fostret. Alkohol är skadligt under hela graviditeten och det finns ingen säker mängd eller tidpunkt för att dricka alkohol när man är gravid. Under de tre första månaderna av graviditeten är fostret som känsligast för kroppsliga missbildningar, medan hjärnans utveckling kan skadas under hela graviditeten.

När en gravid kvinna dricker alkohol får fostret samma koncentration av alkohol i blodet som kvinnan. Fostrets outvecklade lever kan däremot inte alls bryta ner alkohol lika bra som mammans. Livsmedelsverket råder därför gravida kvinnor att inte dricka alkohol.

Fosterpåverkan av alkohol har varit känd mycket länge. Den allvarligaste formen av alkoholorsakade skador på foster kallas FAS, fetalt alkoholsyndrom. FAS kännetecknas av tillväxthämning hos fostret/barnet, störningar i centrala nervsystemet och karaktäristiska ansiktsdrag. Utöver dessa skador kan alkohol under graviditet ge upphov till missfall, förlossningskomplikationer, för tidig födsel och låg kroppsvikt.

Även produkter som marknadsförs som alkoholfria kan innehålla låga halter alkohol. Alkoholhalter under 1,2 volymprocent i drycker behöver enligt lag inte anges på förpackningen. Ofta står dock alkoholhalten på flaskan, därför är det viktigt att läsa på etiketten. Förutom öl och vin kan drycker som cider och kombucha innehålla alkohol.

Livsmedel som naturligt innehåller mycket små mängder alkohol, som till exempel Kefir och juice, bedöms inte utgöra någon risk för gravida.

Fisk

Fisk innehåller D-vitamin, omega 3–fett och jod – näring som inte finns i så mycket annan mat och som är extra viktig under graviditeten. Därför är det särskilt bra att äta fisk när man är gravid, gärna två-tre gånger i veckan. Det är också bra att variera mellan olika sorters fisk.

De allra flesta, och vanliga, fiskarna är säkra att äta, men vissa kan innehålla miljögifter eller den skadliga bakterien listeria. Därför finns det några saker som är bra att känna till:

  • Sushi/sashimi från restaurang och butik går bra att äta även under graviditeten. Äter du sushi ofta är det bra att inte varje gång äta sushi med tonfisk. Färsk tonfisk kan nämligen innehålla höga halter kvicksilver.
  • Köpt gravad och rökt fisk: Kolla förpackningsdatum. Ät produkter som varit förpackade högst en vecka.

Läs mer om hemgjord sushi och egengravad fisk under ”Visa mer”.


Några fisksorter, exempelvis strömming och färsk tonfisk, kan innehålla höga halter av miljögifter. De sorterna bör du inte äta så ofta, högst 2–3 gånger per år.

Det här är de vanligaste av fiskarna som kan innehålla kvicksilver. Av alla de fiskarna tillsammans bör du inte äta mer än 2–3 gånger per år.

  • Abborre
  • Gädda
  • Gös
  • Lake
  • Havskatt
  • Marulk
  • Svärdfisk
  • Stor hälleflundra*
  • Tonfisk, färsk/fryst 
  • Ål

*Stor hälleflundra är en särskild art (Hippoglossus hippoglossus)


De här fiskarna kan innehålla dioxiner och PCB. Av alla de fiskarna tillsammans bör du inte äta mer än 2–3 gånger per år.

  • Strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken. Även surströmming.
  • Lax och öring som är vildfångad (alltså inte odlad) från Östersjön, Bottniska viken och älvarna, Vänern och Vättern.
  • Sik som är vildfångad från Vänern och Vättern.
  • Röding som är vildfångad från Vättern.
  • Ål.

Fisk från sjöar med PFAS

Vissa sjöar är förorenade med Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS), vilket gör att även fisken kan innehålla PFAS. Eftersom halterna varierar har vi inga listor och uppgifter i sökfunktionen "Fråga Liv" om PFAS. Om du äter egenfångad fisk bör du i stället kontakta din kommuns miljö- och hälsoskyddskontor, eller motsvarande kommunal förvaltning, för att ta reda på om sjöarna som du äter fisk från innehåller förhöjda halter av PFAS.

Grönsaker, frukt och bär

Det är ovanligt att det finns listeriabakterier i grönsaker och frukt, men det finns ett par saker som är bra att känna till:

  • Tinade frysta grönsaker: Förvara i kylskåp och ät upp inom några få dagar. Om det har gått flera dagar kan du äta om de hettas upp till rykande heta i en tillagad rätt.
  • Skuren melon: Förvara i kylskåp. Ät melonen inom några få dagar.
  • Skölj bort synlig jord från grönsaker, frukt och bär innan du äter. I jorden kan parasiten toxoplasma finnas.

Ingefära

Danska, norska och finska livsmedelsverken avråder gravida från att äta eller dricka stora mängder ingefära, till exempel i form av ingefärsshots, te av ingefärspulver eller ta kosttillskott med ingefära. Anledningen är att det finns misstanke om att höga doser ingefära kan framkalla missfall. Svenska Livsmedelsverket har inte något specifikt råd om ingefära idag, men rådet att vara försiktig med kosttillskott när man är gravid gäller även kosttillskott med ingefära.

Kaffe, te och energidrycker

När du är gravid är det bra att inte få i dig för mycket koffein, som finns ibland annat kaffe, te och energidrycker. Mycket koffein, särskilt tidigt i graviditeten, kan öka risken för missfall.

  • Drick högst 200 milligram koffein per dag. Det motsvarar antingen två-tre koppar bryggkaffe (1,5 dl/kopp) eller fyra koppar te (2 dl/kopp).

Även energidrycker och coladrycker innehåller ofta koffein. Läs mer om rött te och örtteer under rubriken Rooibos-te och örtteer.

 

Kosttillskott, örtprodukter, naturläkemedel och växtbaserade läkemedel

Många gånger vet man inte om kosttillskott, örtprodukter, växtextrakt och liknande produkter är säkra eller inte för barnet i magen, eftersom de oftast inte har testats på gravida.

  • Kosttillskott med vitaminer, mineraler, fiskolja eller algolja går bra att använda om din barnmorska eller läkare har rekommenderat det. Undvik däremot örtprodukter, växtextrakt, naturläkemedel och växtbaserade läkemedel.

Algprodukter

För gravida som inte äter fet fisk kan fiskolja eller algolja som innehåller DHA vara ett alternativ.  

Andra sorters algprodukter, som torkade alger, kan innehålla för mycket jod, och det kan vara skadligt för barnet.

Ginseng

Ginsengprodukter kan påverka östrogennivåerna i kroppen.

  • Undvik ginsengprodukter. De är olämpliga när man är gravid.

Kalebasskrita/ ”Calabash chalk”

Kalebasskrita används ibland av gravida mot illamående. Eftersom kritan kan innehålla höga halter bly är den direkt olämplig för gravida.

  • Undvik kalebasskrita.

Andra namn är ”Calabash chalk”, "La Craie", "Argile Nzu", "Mabele" eller "Calabar stone".

Kryddor

Kött

Kött bidrar med järn och andra mineraler som är bra under graviditeten. Men lammkött, viltkött, griskött och nötkött kan innehålla parasiten toxoplasma, som kan innebära en fara för barnet i magen.

  • Ät kött som är stekt till minst rosa färg. Om du vill äta en mer lättstekt köttbit kan du frysa in köttet minst tre dygn innan tillagning – då dör eventuella toxoplasmaparasiter. Det gäller även gravat kött och carpaccio.

Smörgåspålägg och patéer

Skivade smörgåspålägg och patéer

Kokt eller vissa rökta köttpålägg som är skivat kan i sällsynta fall innehålla bakterien listeria. Det är till exempel kokt eller rökt skinka, kokt medvurst och mortadella. Det gäller även patéer.  Listeria kan innebära en fara för barnet i magen. Listeriabakterien dör om maten hettas upp till minst 70 grader. Då är maten rykande het.

  • Skivad kokt och rökt skinka, skivad kalkon, skivad kokt medvurst: Titta på förpackningsdatum på paketet och välj det som varit förpackat i högst en vecka. Om det har gått mer än en vecka kan du äta påläggen om de hettas upp till rykande het i en tillagad rätt.
  • Paté: Titta på förpackningsdatum på paketet och välj det som varit förpackat i högst en vecka.
  • Skivade vegetariska smörgåspålägg: Kan ätas under hela hållbarhetstiden fram till utgångsdatum.


Kallrökta eller torkade korvar, som alltså inte är upphettade, kan också innehålla toxoplasma.

  • Frys (i minst tre dygn) kallrökt kött, kallrökta eller torkade korvar som kallrökt skinka,  salami, kallrökt medvurst, prickig korv innan du äter dem.  Om  dessa ingår i en rätt som hettas upp till rykande het behöver de inte frysas först.
  • Kallrökta eller torkade korvar kan efter frysningen ätas under hela hållbarhetstiden fram till utgångsdatum. Det gäller både korvar som är färdigskivade och på bit.

Kött som är kallrökt kan innehålla parasiten toxoplasma, eftersom sådant kött inte hettas upp tillräckligt vid tillverkningen. Parasiten dör om maten hettas upp till 60–65 °C och vid frysning i minst tre dygn vid -18 °C. Läs mer om toxoplasma under rubriken "Kött", ovan. 

Rökt medvurst har lägre pH-värde och är torrare än rökt skinka och kokt medvurst. Därför förökar sig inte listeria lika snabbt. Fram till utgångsdatum går de därför bra att äta. Däremot gäller inte Livsmedelsverkets generella råd om att titta, lukta och smaka på mat för att bedöma om den är okej att äta efter bäst före-datum för gravida och andra som tillhör någon riskgrupp för listeria.

Lufttorkad eller kallrökt skinka och annat torkat kött

Torkat och kallrökt kött kan innehålla toxoplasma. Vissa färdigskivade kallrökta produkter kan också innehålla listeria.

  • Frys (i minst tre dygn) torkat eller kallrökt kött, till exempel kallrökt skinka parmaskinka och bresaola, innan du äter det. Om köttet ingår i en rätt som hettas upp till rykande het behöver det inte frysas först.
  • Lufttorkat kött, både skivat och på bit, kan efter frysningen ätas under hela hållbarhetstiden fram till utgångsdatum.
  • Kallrökt kött, som är färdigskivat, går efter frysningen bra att äta inom en vecka. Om det är på bit kan det ätas under hela hållbarhetstiden fram till utgångsdatum.

Kött som är torkat kan innehålla parasiten toxoplasma, eftersom sådant kött inte hettas upp tillräckligt vid tillverkningen. Parasiten dör om maten hettas upp till 60–65 °C och vid frysning i minst tre dygn vid -18 °C. Läs mer om toxoplasma under rubriken "Kött", ovan.

Däremot är risken liten för att torkat, kött innehåller bakterien listeria. Det gäller även om köttet är skivat och vakuumförpackat. Anledningen är att listeriabakterien inte trivs i torra miljöer och då kan den inte föröka sig. 

Lever och leverpastej

Lever innehåller mycket A-vitamin. Det gäller både lever från nöt, gris, kyckling och gås. A-vitamin är nödvändigt, men höga doser kan skada barnet i magen.

  • Undvik lever, leverrätter och fiskleverolja.
  • Leverpastej innehåller inte så mycket lever, så det kan du gärna äta. Det är en bra järnkälla.

Opastöriserad mjölk

Opastöriserad mjölk kan innehålla skadliga bakterier, bland annat listeria.

  • Drick inte opastöriserad mjölk.

Ost

De flesta vanliga ostar går bra att äta, men det finns några sorter som kan innehålla listeriabakterier.

De här ostarna går bra att äta

  • Alla hyvelbara ostar, till exempel hushållsost, parmesan, gruyère, manchego, emmentaler. Det gäller även färdigskivad hårdost.
  • Smältost/mjukost på tub eller i ask som räkost, skinkost och ädelost i tub.
  • Halloumi, mozzarella, salladsost och fetaost som är färdigförpackad eller fetaost i lösvikt som är pastöriserad.
  • Färskostar i ask som cream cheese, ricotta, mascarpone, paneer och labneh.

Undvik de här ostarna

  • Färskostar gjorda på opastöriserad mjölk.
  • Mögel- och kittostar, till exempel brie, gorgonzola, chèvre, vacherol och taleggio.

Detta gäller även om de är gjorda på pastöriserad mjölk.


Saknar du smaken av ostarna du bör undvika?
Ost i en maträtt som är genomvärmd och rykande het (minst 70 grader) är säker att äta.

Rooibos och örtteer

Många dricker rooibos, kamomillte eller andra kvällsteer eftersom de inte innehåller koffein. Men det saknas tillräcklig kunskap för att kunna avgöra om de är säkra att dricka under graviditeten. Livsmedelsverket rekommenderar därför att gravida är försiktiga med att dricka rooibos, örtteer och olika avkok.

Sallader, smörgåsar och röror

Vissa kalla sallader, smörgåsar och röror kan innehålla listeriabakterien.

  • Undvik kalla förpackade blandade sallader, smörgåsar och röror som innehåller rökt eller gravad fisk, mögelost, kittost eller chark.

Mer information om listeria i fisk, ostar och köttpålägg finns under respektive rubrik ovan.
Listeria

Viltkött

Viltkött kan innehåll höga halter bly, om blyammunition använts vid jakten. Bly kan påverka utvecklingen av barns nervsystem.

Viltkött som har skottrensats på rätt sätt går bra att äta. Om du inte vet om köttet är skottrensat på rätt sätt:

  • Delar som stek och filé från sådant viltkött går bra att äta. Sådana styckdelar kommer sällan från områden nära sårkanalen. Undvik att äta produkter som färs, skav, korv och grytbitar, eftersom kött i denna typ av produkter oftare kan komma från områden nära sårkanalen.
Senast granskad 2024-03-12