Text på förpackning, märkning
Vissa uppgifter om maten måste antingen stå på förpackningen eller berättas för dig. Det handlar till exempel om vad maten är tillverkad av, vilken näring den innehåller, hur mycket den väger och var den kommer från.
Du har rätt att få reda på vissa uppgifter om maten du köper eller blir serverad. Bestämmelserna skiljer sig åt beroende på om maten är färdigförpackad eller inte.
På vilket sätt du har rätt att få information om mat beror på om maten är färdigförpackad eller inte.
-
Färdigförpackad mat är till exempel ett paket grillkorv eller en tub tomatpuré, alltså livsmedel som ligger i en förpackning och där innehållet inte kan ändras.
-
Inte färdigförpackad mat är till exempel frukt och grönt, lösviktsbröd eller smågodis som du själv lägger i en påse. Men det kan också vara mat som förpackas i butiken, till exempel skinka eller ost som du köper i en bemannad disk.
På färdigförpackad mat måste vissa uppgifter om maten finnas på förpackningen. Om maten inte är färdigförpackad kan den som säljer maten däremot välja mellan att ge skriftlig eller muntlig information. Kravet på innehållet i informationen kan skilja sig något mellan färdigförpackad mat och mat som inte är färdigförpackad.
Märkning av färdigförpackad mat
Vissa uppgifter ska du kunna läsa på all färdigförpackad mat. Andra uppgifter behöver bara skrivas ut i vissa fall.
De här uppgifterna ska alltid finnas på förpackningen:
- Ett namn som tydligt anger vad det är för livsmedel, till exempel ”kanelbulle” eller ”mördegskex”.
- En lista över vilka ingredienser som livsmedlet innehåller. Det kallas ingrediensförteckning. För vin kan den få anges via en QR-kod
- Vilka ämnen i livsmedlet som kan orsaka allergi eller överkänslighet.
- Vad livsmedlet väger, eller livsmedlets volym om det är flytande.
- Bäst före-dag eller sista förbrukningsdag. Bäst före-dag handlar om hur länge livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, till exempel smak och krispighet. Sista förbrukningsdag handlar om hur länge ett livsmedel är säkert att äta.
- Kontaktuppgift till det företag som ansvarar för märkningen på förpackningen.
- En näringsdeklaration. Den ska innehålla vissa obligatoriska uppgifter, till exempel energi, fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt. För vin kan den få anges via en QR-kod.
- Alkoholhalten i vin. Information om alkoholhalten i övriga alkoholhaltiga drycker krävs bara om de innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol.
De här uppgifterna kan finnas på förpackningen:
- Mängden av en viss ingrediens, om den ingrediensen framhålls särskilt på förpackningen eller har betydelse för konsumenten vid köp av varan. Till exempel mängden blåbär i ett livsmedel med namnet ”Blåbärspaj” eller mängden räkor om just ingrediensen räkor framhålls med en bild på förpackningen.
- Var maten kommer från (matens ursprung). Det gäller vissa livsmedel som till exempel fisk, honung, olivolja, nöt- och kalvkött samt kött från får, gris, get och fjäderfä.
- Hur du bör förvara livsmedlet om det krävs särskild förvaring.
- Var maten kommer från (matens ursprung). Det gäller vissa livsmedel - till exempel fisk, honung, olivolja samt kött av nöt, får, gris, get och fjäderfä.
- Hur livsmedlet bör användas – till exempel hur saft bör spädas eller hur djupfryst fisk bör tinas upp, om en sådan uppgift behövs för att du ska kunna hantera och tillaga maten rätt.
Information om mat som inte är färdigförpackad
Exempel på livsmedel som inte är färdigförpackade är
- godis som säljs i lösvikt
- skinka som förpackas när du köper den över en bemannad delikatessdisk i en butik
- mat som serveras på en restaurang
- pizza som levereras hem till dig.
Även för denna typ av mat ska du få information. Den kan ges både skriftligt och muntligt. Vilken information du har rätt att få beror på hur den maten det gäller säljs. För all mat gäller dock att du har rätt att veta om den innehåller ämnen som kan orsaka allergi eller överkänslighet.
Om allergiinformationen inte är skriftlig måste det alltid finnas en särskild upplysning i butiken eller restaurangen som talar om hur du får reda på det. Det kan till exempel vara en skylt vid serveringen som talar om att du kan fråga personalen om vad maten innehåller.
Om du köper ost, skinka eller fisk över en bemannad disk i butik eller hämtar upp en maträtt i en matlåda från en restaurang har du - på begäran - också rätt att få veta detta:
- Ett namn som anger vilket livsmedel det är, till exempel ”Inlagd sill” eller ”korvstroganoff med ris”.
- Vilka ingredienser maten innehåller.
- Vad livsmedlet väger eller vilken volym det har.
- Bäst före-dag eller sista förbrukningsdag. Bäst före-dag handlar om hur länge livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, till exempel smak och krispighet. Sista förbrukningsdag handlar om hur länge ett livsmedel är säkert att äta.
- Om livsmedlet ska förvaras eller användas på något särskilt sätt. Till exempel hur skivad skinka bör förvaras och hur frysta räkor bör tinas.
- Kontaktuppgift till företaget som tillagat och/eller förpackat det.
- Var livsmedlet kommer från. Det gäller vissa livsmedel som till exempel fisk, frukt och grönt samt kött av nöt, får, gris, get och fjäderfä.
- Alkoholhalt för drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol.
Språk och tydlighet
Det ska vara lätt att förstå informationen om ett livsmedel. Texten på förpackningen måste också vara väl synlig, lätt att läsa och inte kunna ramla av eller försvinna. Språket ska vara på svenska eller annat språk som endast obetydligt skiljer sig från svenska. För vin behöver inte informationen vara på svenska förutom för de eventuella allergener som finns i vin.
Vad är en ingrediensförteckning?
I ingrediensförteckningen kan du läsa vilka ingredienser som har använts för att tillverka livsmedlet. Ingredienserna ska listas i fallande ordning efter hur mycket som har använts vid tillverkningen. Det betyder att den ingrediens som det finns mest av i livsmedlet kommer först.
En ingrediens kan också själv bestå av flera ingredienser. Ett exempel är majonnäs. Då ska du även kunna läsa vilka ingredienser majonnäsen innehåller.
Tillsatser, aromer och enzymer är också ingredienser och ska därmed också finnas i ingrediensförteckningen. För tillsatser och enzymer räcker det inte att bara skriva namnet. Det ska också framgå vilken funktion de har, till exempel konserveringsmedel, färgämne eller sötningsmedel.
Exempel: För tillsatsen aspartam ska alltså detta anges i ingrediensförteckningen:
- Tillsatsens funktion, det vill säga "sötningsmedel".
- Tillsatsens E-nummer (E 951) eller namnet aspartam.
Allergener - ämnen som kan orsaka allergi eller överkänslighet
Vad är en näringsdeklaration?
I näringsdeklarationen kan du till exempel se hur mycket energi och näringsämnen ett livsmedel innehåller.
Det finns två typer av näringsdeklaration:
- En obligatorisk variant där innehållet av energi, fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt deklareras.
- En utförligare variant där den obligatoriska näringsdeklarationen frivilligt kompletteras med exempelvis några av följande näringsämnen: enkelomättat fett, fleromättat fett, polyoler, stärkelse, fiber, vitaminer och mineraler.
Det finns speciella regler kring när vitaminer och mineraler får anges i näringsdeklarationen.
Informationen får inte vara vilseledande
Märkningen på maten, eller den information du får muntligen, får inte innehålla något som:
- kan lura eller vilseleda dig
- antyder att livsmedlet har egenskaper eller effekter som det inte har
- antyder att livsmedlet har en speciell egenskap som alla liknande livsmedel har. Ett exempel: Det är inte tillåtet att skriva att smör är glutenfritt. Det beror på att allt smör är naturligt glutenfritt. Därmed är det inte en speciell egenskap för just det smöret.
Vart vänder jag mig om jag inte tycker att den mat jag köpt motsvarar det som utlovats?
Om du har synpunkter på något livsmedel, vänd dig i första hand till tillverkaren eller till butiken där du köpte livsmedlet. Om det är en färdigförpackad produkt hittar du kontaktuppgifter till företaget som ansvarar för märkningen på förpackningen
Om du vill lämna ditt klagomål till livsmedelskontrollen kan du vända dig till företagets kontrollmyndighet. I de allra flesta fall är det miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i den kommun där företaget ligger som är kontrollmyndigheten.
Annan märkning på förpackning på grund av kriget i Ukraina
Kriget i Ukraina har lett till att det med kort varsel kan bli svårt för företag att få tag på den ingrediens de normalt använder när de producerar en viss typ av mat. Ett exempel är solrosolja. Därför får företag – just i denna situation – byta en ingrediens i en produkt utan att märka om redan förtryckta förpackningar. Det betyder att det som står i ingrediensförteckningen på förpackningen i vissa fall då inte stämmer med vad produkten innehåller under en begränsad period.
För att du ändå ska få korrekt informationen om vad produkten innehåller måste företaget informera om detta via skyltar i butiken, information på företagets webbplats eller på annat sätt. Företaget behöver ta fram nytt förpackningsmaterial med korrekt information så snart som möjligt.