D-vitamin
D-vitamin reglerar kalkbalansen i skelett och tänder. Brist på D-vitamin kan orsaka rakit. D-vitamin är ett av de få vitaminer vi riskerar att få för lite av och vissa grupper kan därför behöva tillskott. Det diskuteras om D-vitaminbrist ökar risken för att smittas av eller få svår covid19-sjukdom, men än finns inte tillräcklig kunskap om så är fallet.
- Hur får vi i oss D-vitamin?
- Hur mycket D-vitamin behöver vi?
- Råd om D-vitamintillskott till särskilda grupper
- Hela året eller bara under vintern?
- Brist på D-vitamin
- Har svenskar generellt brist på D-vitamin?
- D-vitamin och covid-19
- Kan man få i sig för mycket D-vitamin?
- Berikning med D-vitamin
- Olika former av D-vitamin
Hur får vi i oss D-vitamin?
Vi får i oss vitaminet på två sätt: dels via maten, dels bildas D-vitamin i huden när vi är ute i solen.
Under sommarhalvåret är solbestrålning på huden den viktigaste källan. För att bilda D-vitamin motsvarande ett dagligt intag av 5-10 mikrogram från mat räcker det i juni och juli att vara ute barärmad upp till en kvart 2-3 gånger i veckan. Vitaminet lagras i kroppen och det som har bildats av solen kan täcka en del av behovet under vinterhalvåret.
Hur mycket D-vitamin behöver vi?
Det rekommenderade dagliga behovet varierar med ålder och hur mycket man vistas i solen.
| Grupp/ålder | Rekommenderat intag per dag |
|---|---|
| Spädbarn och barn under 2 år | 10 mikrogram |
| Barn och vuxna under 75 år | 10 mikrogram |
| Vuxna med lite eller ingen solexponering | 20 mikrogram |
| Vuxna över 75 år | 20 mikrogram |
Råd om D-vitamintillskott till särskilda grupper
För att få tillräckligt med D-vitamin rekommenderar Livsmedelsverket att vissa grupper tar kosttillskott med D-vitamin. Det gäller alla barn under 2 år och alla vuxna över 75 år. Det gäller också alla som inte äter fisk eller D-vitaminberikad mat och alla som inte exponeras för solljus på sommaren. Gravida och ammande omfattas av råden om de ingår i någon av dessa grupper.
| Grupp | Rekommenderat tillskott av D-vitamin per dag |
| Alla barn under 2 år | 10 mikrogram |
| Barn och vuxna som inte äter fisk | 10 mikrogram |
| Barn och vuxna som inte äter berikade livsmedel | 10 mikrogram |
| Barn och vuxna som inte äter fisk eller berikade livsmedel | 10 mikrogram |
| Barn och vuxna som bär kläder som täcker ansikte, armar och ben eller inte är ute i solen under sommaren | 10 mikrogram |
| Barn och vuxna som bär kläder som täcker ansikte, armar och ben eller inte är ute i solen under sommaren och dessutom inte äter fisk och D-vitaminberikade livsmedel | 20 mikrogram |
| Alla över 75 år | 20 mikrogram |
Hela året eller bara under vintern?
Det är särskilt viktigt med tillskott under vinterhalvåret. Uppehåll kan göras maj-augusti, för den som vistas i solen, men det går också bra att ta tillskott hela året.
Brist på D-vitamin
Långvarig brist på D-vitamin kan orsaka rakit, "engelska sjukan", hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett, och benuppmjukning, osteomalaci, hos vuxna. Allvarlig brist på D-vitamin kan orsaka kramper. Detta är mycket ovanligt i Sverige. Nyare forskning tyder också på att låga halter av D-vitamin kan ha betydelse för uppkomsten av andra sjukdomar.
Har svenskar generellt brist på D-vitamin?
Det saknas breda, representativa studier om D-vitaminnivåer i blodet hos svenskar, men de studier som finns pekar på att nivån för vissa grupper är otillfredsställande, till exempel hos vissa invandrargrupper och äldre som tillbringar lite tid utomhus.
I samband med Livsmedelsverkets nationella undersökning av vuxna svenskars matvanor, Riksmaten vuxna 2010-11, mättes nivåerna av D-vitamin i blodet hos en undergrupp av deltagarna. Mätningarna visade att cirka 20 procent av deltagarna hade D-vitaminstatus under optimal nivå (<50 nanomol per liter). Livsmedelsverket har sedan dess höjt kraven för D-vitaminberikning av olika livsmedelsgrupper. De nya reglerna trädde i kraft den 16 maj 2018 med en övergångstid på två år. Resultatet av de nya berikningsreglerna förväntas minska andelen i befolkningen som har för låga intag från maten.
D-vitamin och covid-19
Kan man få i sig för mycket D-vitamin?
Stora mängder D-vitamin är giftigt och kan leda till att man får för höga nivåer av kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Man kan inte få i sig farliga mängder D-vitamin enbart via maten, men om man äter kosttillskott som innehåller D-vitamin kan man få för mycket. Enligt den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, är övre gräns för intag (Tolerable Upper Intake Level, UL) av D-vitamin 100 mikrogram per dag för vuxna.
Berikning med D-vitamin
I Sverige är det obligatorisk att berika viss mjölk, fil, yoghurt och motsvarande vegetabiliska och laktosfria alternativ samt vissa matfetter med D-vitamin. Nya berikningskrav trädde i kraft den 16 maj 2018. Enligt dessa ska mejeriprodukter och motsvarande växtbaserade alternativ med fetthalt på högst 3 procent innehålla 1 mikrogram per 100 milliliter. Margariner och matfettsblandningar ska innehålla 20 mikrogram per 100 gram.
Olika former av D-vitamin
Det finns flera former av D-vitamin. Vitamin D3 är den form av D-vitamin som bildas i vår egen hud då vi vistas i solen och finns även i till exempel fisk, kött och ägg, samt livsmedel berikade med vitamin D3. Vitamin D2 finns i svampar, till exempel stensopp (karljohan) och kantareller, samt livsmedel berikade med vitamin D2. Bioaktiviteten är något lägre för vitamin D2 än för vitamin D3, men vid regelbundet intag ger båda formerna en tillfredsställande D-vitaminstatus.
Värdet för D-vitamin i Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas omfattar både vitamin D3 (kolekalciferol) och vitamin D2 (ergokalciferol).
D-vitamin anges ibland i internationella enheter. Omvandlingsfaktorerna mellan de två enheterna är:
1 IE = 0,025 mikrogram D-vitamin
1 mikrogram D-vitamin = 40 IE
