Så kontrolleras ditt företag

Alla livsmedelsföretagare måste följa reglerna i livsmedelslagstiftningen. Flera myndigheter kontrollerar att reglerna följs. Vilken myndighet som kontrollerar ditt företag beror på vilken verksamhet du bedriver, men alla livsmedelsföretag kontrolleras regelbundet.

På den här sidan finns generell information om hur livsmedelskontroll går till. För mer specifik information bör du som företagare vända dig till din kontrollmyndighet.

Olika myndigheter kontrollerar

De flesta livsmedelsföretag kontrolleras av sin kommun. Det gäller till exempel restauranger och kaféer, mataffärer och foodtrucks. Omkring 65 000 livsmedelsföretag runt om i landet har kommunen som kontrollmyndighet.

Vissa företag, exempelvis slakterier och en del mejerier, kontrolleras av Livsmedelsverket. Omkring 1 300 anläggningar har Livsmedelsverket som kontrollmyndighet.

I tabellen nedan ser du vilken typ av verksamhet som kontrolleras av vilken myndighet.

Exempel på typ av verksamhet Kontrollmyndighet
Kafé/Restaurang/Servering/Foodtruck Kommunen
Dricksvattenproducent      Kommunen
Skolkök/sjukhuskök/servering inom äldreomsorg Kommunen
Livsmedelstransporter Kommunen/länsstyrelsen
Livsmedelsbutik Kommunen
Odlare (primärproduktion)  Länsstyrelsen
Djuruppfödare (primärproduktion) Länsstyrelsen
Mjölk/ägg/honungsproducenter (primärproduktion) Länsstyrelsen
Fiskare/bärplockare/jägare (primärproduktion) Länsstyrelsen
Slakteri  Livsmedelsverket
Äggpackeri  Livsmedelsverket
Vissa mejerier Livsmedelsverket
Servering ombord på tåg Livsmedelsverket
Vin- och sprittillverkning  Livsmedelsverket

Hur ofta blir företag kontrollerade?

Alla livsmedelsföretag kontrolleras regelbundet, men mängden kontroll varierar baserat på vilken risk företagets verksamhet innebär. Samma system används av myndigheter i hela landet för att bestämma mängden kontroll. Mängden kontroll räknas ut genom den så kallade riskklassningsmodellen. Om ditt företag exempelvis hanterar en stor mängd livsmedel som skulle kunna göra människor allvarligt sjuka vid felaktig hantering kan du räkna med att få mer kontroll än ett företag som hanterar mindre känsliga livsmedel. Om du vid tidigare kontroll har fått påpekande om att du inte följer lagstiftningen (en så kallad avvikelse) kan det också betyda att du sedan blir extra kontrollerad.

Många myndigheter är inblandade i livsmedelskontrollen och varje myndighet planerar själv sin kontroll utifrån mål och regler som gäller för alla myndigheter. Många kaféer, restauranger och matbutiker kontrolleras omkring en gång per år. Primärproducenter kontrolleras mer sällan. Kontrollbesöken kan vara överenskomna i förväg, men är ofta oanmälda. Du som driver livsmedelsföretag kan ta kontakt med din kontrollmyndighet för att få veta mer.

Vad tittar inspektören på vid en kontroll?

Den som kommer för att kontrollera ditt företag har en plan för vad som ska kontrolleras vid just detta besök. Du som livsmedelsföretagare ska kunna visa att du är medveten om eventuella faror i din verksamhet och har rutiner för att minimera farorna. Du ska också kunna visa att verksamheten uppfyller lagkraven på det eller de områden som inspektören vill kontrollera. Det kan exempelvis handla om

  • hygien – både rengöring och hantering och att livsmedlen förvaras på lämpligt sätt och vid lämplig temperatur.
  • att rent vatten används vid odling av frukt och grönsaker.
  • att all användning av läkemedel och bekämpningsmedel dokumenteras.
  • att informationen som ges om livsmedlen inklusive märkningen är korrekt.
  • att den som ska äta eller dricka maten får veta om den innehåller ämnen som kan framkalla allergi, så kallade allergener.
  • att visa var livsmedlen kommer ifrån och vem de levereras till. Det kallas spårbarhet.
  • att material som kommer i kontakt med livsmedel kan användas för just det ändamålet.

Så klarar du ett kontrollbesök

Vad händer efter kontrollen?

Efter utförd kontroll får ditt företag en kontrollrapport med resultatet av kontrollen. I den står vad som har kontrollerats och om företaget har fått någon avvikelse eller inte. En avvikelse innebär att inspektören har konstaterat att lagstiftningen inte följs. Om ditt företag har fått en avvikelse ska den åtgärdas och du ska också förhindra att den upprepas.

Om ditt företag har fått en avvikelse kan kontrollmyndigheten också komma att fatta beslut om åtgärder. Åtgärderna är till för att skydda människors hälsa genom att stoppa osäkra livsmedel från att säljas eller serveras. Kontrollmyndigheten kan exempelvis

  • begränsa eller förbjuda att djur eller varor släpps ut på marknaden,
  • beordra att varor dras tillbaka, återkallas, förs bort och förstörs. I vissa fall kan kontrollmyndigheten tillåta att varorna används för andra ändamål än de som de ursprungligen var avsedda för,
  • beordra att registreringen eller godkännandet för den berörda anläggningen, anordningen, installationen eller transportmedlet återkallas tillfälligt eller slutgiltigt,
  • beordra att hela eller delar av företag, anläggningar, installationer eller andra lokaler, isoleras eller stängs under en lämplig tidsperiod,
  • beordra att hela eller delar av en verksamhet, och i vissa fall verksamhetens webbplatser, läggs ner under en lämplig tidsperiod,

När kontrollmyndigheten beslutar om någon av åtgärderna ovan ska de ta hänsyn till vilken typ av avvikelse det rör sig om och även företagarens tidigare kontrollhistoria. Det vill säga om företaget tidigare haft brister och hur dessa i så fall har rättats till. Myndigheten ska göra det som krävs för att företagaren ska rätta till bristen och förhindra att den återkommer och åtgärden ska stå i proportion till bristen.

Oavsett om du bara fått en kontrollrapport eller både en kontrollrapport och ett beslut så kommer avvikelserna att följas upp vid en senare kontroll. Ibland kan uppföljningen göras digitalt.

Kontrollmyndigheten är skyldig att anmäla brott

Om det vid en kontroll upptäcks att ditt företag bryter mot lagen är kontrollmyndigheten skyldig att agera. Ett sätt är att anmäla brottet till åtal. Det blir sedan rättsväsendets uppgift att bedöma om brottet begåtts med avsikt eller om det berott på oaktsamhet. 

Företag kan överklaga beslut

Ett företag som fått ett beslut som till exempel innebär krav på att genomföra en åtgärd eller förbud mot att fortsätta med någon verksamhet kan överklaga beslutet. Överklagan görs skriftligt. I skrivelsen ska du som överklagar ange vilket beslut det gäller och beskriva vilken ändring du begär.

En överklagan ska skickas till myndigheten som fattade beslutet. Detta för att beslutsmyndigheten ska ta ställning till om det finns skäl att titta på beslutet igen för att se om det finns skäl att ändra det. Om beslutet ändras på det vis som företaget vill, upphör beslutet att gälla. Om du vill överklaga ett beslut måste det göras inom tre veckor från det att du fick beslutet.

Om kontrollmyndigheten inte ändrar beslutet efter överklagandet finns det möjlighet att överklaga vidare, till så kallad högre instans. Kommuners beslut överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till Förvaltningsrätten. Livsmedelsverkets beslut överklagas direkt till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till Kammarrätten och dessas beslut i sin tur till Högsta förvaltningsdomstolen. Både till Kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd.

Det kostar inget att överklaga till länsstyrelse, Förvaltningsrätt, Kammarrätt eller Högsta Förvaltningsdomstolen. Företaget står dock för sina egna kostnader för nedlagt tid och till exempel advokat. Om företaget förlorar behöver det inte stå för motpartens kostnader.

Kontaktmaterialverksamheter är inte livsmedelsföretag

Senast granskad 2022-12-28