Antibiotika är ämnen som dödar bakterier eller gör att de inte kan växa. De används för behandling av bakterieinfektioner både hos djur och hos människor. Bakterier som är motståndskraftiga mot ett eller flera sorters antibiotika kallas antibiotikaresistenta.
Antibiotikarester i mat
Antibiotikaresistens hos bakterier
Trots att det endast finns mycket små mängder antibiotikarester i mat är det ändå användningen av antibiotika som ligger bakom ett av de största hoten mot folkhälsan. När antibiotika används i onödan till både människor och djur ökar risken för att bakterier blir motståndskraftiga, resistenta, mot ett eller flera antibiotika. Det orsakar stora problem inom sjukvården och i samhället och gör det allt svårare att behandla bakterieinfektioner.
Smittar antibiotikaresistenta bakterier via maten?
Det beror på vilka bakterier det handlar om. Vanliga magsjukebakterier som campylobacter och salmonella kan vara antibiotikaresistenta, och dem kan man bli smittad av. Sådana tarminfektioner behöver ofta inte behandlas med antibiotika, men kan ändå vara besvärliga att drabbas av.
ESBL(extended spectrum beta-lactamase)-bildande E. coli-bakterier är en typ av antibiotikaresistenta tarmbakterier som normalt inte gör dig sjuk. Sådana bakterier sprids vanligtvis inte via maten, men det är möjligt att gener med resistens från dessa skulle kunna överföras till sjukdomsframkallande bakterier och på så vis försvåra behandlingar där det behövs antibiotika.
För att undvika att få i dig bakterier - följ våra vanliga råd om hygien i köket. De viktigaste är:
- Tvätta händerna innan du börjar laga mat, men också direkt efter att du hanterat rått kött, inklusive kyckling.
- Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött, inklusive kyckling.
- Genomstek fågel och köttfärs, smaka inte på rå köttfärs. Alla bakterier dör vid upphettning oavsett om de är resistenta eller inte.
- Skölj grönsaker och skölj bort synlig jord från frukt och bär.
Hur vet man om köttfärs är genomstekt?
- Det räcker inte att titta på köttfärsens färg. Köttfärs kan bli brun och se färdig ut innan den har blivit tillräckligt varm. För att vara genomstekt ska köttfärs ha nått 70 graders temperatur.
- Genomstekt köttfärs är inte trådig och har ofärgad köttsaft utan rosa inslag.
- Det säkraste är att mäta temperaturen i exempelvis en köttfärsbiff med en termometer.
Det här kan du också göra för att minska spridningen
Det finns mer du kan göra för att bromsa spridningen av antibiotikaresistens i samhället. Om du köper kött, fisk, mjölk och ägg från producenter som arbetar för god djurhälsa och bara använder antibiotika när det verkligen behövs bidrar du också till en minskad spridning och därmed ett mer hållbart samhälle.
Sverige, Norge och Finland är exempel på länder där producenterna använder mindre antibiotika till djur än i många andra länder. För att hålla nere användningen jobbar dessa länder aktivt med att förhindra att djuren blir sjuka. Det görs bland annat genom åtgärder som förebygger djursjukdomar, avel för friskare djur samt vaccinering.
- Titta efter märkning som talar om varifrån maten kommer när handlar i affären. För det mesta kött och fisk i affären är den märkningen obligatorisk.
- Fråga om varifrån maten kommer när du äter på restaurang.
Inom EU är det förbjudet att använda antibiotika för att djuren ska växa snabbare. I vissa fall får man använda antibiotika för att förhindra att djuren blir sjuka. Sådan användning är vanligare i andra länder, inom och utanför EU, än Sverige, Norge och Finland.
Vad gör Livsmedelsverket
Livsmedelsverket har ansvar för frågor om antibiotikaresistens och mat. Det är ett viktigt arbete och Livsmedelsverket arbetar på olika sätt för att förebygga spridning av antibiotikaresistenta bakterier via livsmedel. Vi samarbetar med andra svenska myndigheter, organisationer, livsmedelsbranschen, universitet och högskolor samt med olika internationella organ.
Livsmedelsverket undersöker också om det finns antibiotikaresistenta bakterier i olika livsmedel och bedömer om dessa bakterier utgör någon risk för hälsan.
Livsmedelsverket deltog i arbetet med att ta fram en svensk handlingsplan för hur svenska myndigheter ska samverka för att begränsa spridning av antibiotikaresistens.
Internationellt har Livsmedelsverket till exempel deltagit i arbetet med att ta fram EU-lagar för likvärdig övervakning av antibiotikaresistenta bakterier hos livsmedelsproducerande djur och på kött inom hela EU.
Fördjupning
Antibiotikaresistenta bakterier i kött och bladgrönsaker
Livsmedelsverket och SVA visade i en undersökning 2009–2011 samt 2013 att antibiotikaresistenta ESBL -bildande tarmbakterier är vanliga på kycklingkött från både EU-länder och Sydamerika. ESBL-bildande tarmbakterier hittades även på europeiskt kött av nöt och gris, men i mycket mindre omfattning än på kycklingen. Även svenskt kycklingkött innehöll sådana bakterier, men sedan dess har förekomsten inom svensk kycklinguppfödning och på kycklingkött minskat markant.
Två undersökningar 2012–2013 och 2018 visade att ESBL-bildande tarmbakterier var mycket ovanliga i bladgrönsaker respektive lammkött.
Spridning via maten - ESBL
ESBL (extended spectrum beta-lactamase) är en grupp enzymer som produceras av framför allt tarmbakterier. ESBL gör att tarmbakterierna blir motståndskraftiga, resistenta, mot flera sorter antibiotika.
Livsmedelsverket, SVA och Folkhälsomyndigheten undersökte 2012–2014 om mat kan vara en källa och spridningsväg för ESBL-bildande tarmbakterier till människor. Endast ett fåtal av de ESBL-bildande tarmbakterier som hittades i mat var av samma typ som de som fanns hos friska och sjuka människor. De människor som bär på sådana bakterier har alltså oftast fått i sig dem på andra sätt än via mat som sålts i Sverige.
Spridning via maten - MRSA
MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) är stafylokocker som är resistenta mot flera sorter antibiotika. Liksom icke-resistenta S. aureus kan de främst finnas i näsans slemhinna och på huden. För det mesta är det ofarligt, men S. aureus är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner eller bölder på huden. Bakterien kan också orsaka allvarligare symtom vid till exempel sårinfektioner efter operationer.
I kartläggningar runt om i världen har man hittat MRSA i rått kött och opastöriserade mejeriprodukter. I EU genomfördes också en studie under 2025 för att ta reda på nuläget om förekomst av MRSA hos slaktgrisar, en så kallad baslinjestudie. De första resultaten från Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) visar att MRSA numera finns hos svenska grisar. Tidigare var sådana fynd mycket ovanliga i Sverige.
Det finns olika varianter av MRSA och de sprids i olika miljöer, till exempel i samhället eller inom vården. Det finns också varianter som kopplats till djur inom lantbruket, främst grisar. Dessa kallas LA-MRSA (lantbruksassocierad MRSA). Bakterien överförs till människor vid direkt kontakt med djur som bär på LA-MRSA. Personer som arbetar nära grisar kan därför bli bärare av LA-MRSA. Däremot sprids LA-MRSA dåligt mellan människor. I Sverige är det få fall av infektion med MRSA hos människa som orsakats av denna variant.
Risken för att smittas genom att tillaga och äta kött som är förorenat med MRSA bedöms som mycket låg. Hygien vid matlagning minskar ytterligare risken. Alla eventuella MRSA dör vid upphettning.
Antibiotikaresistens och ekologiska produkter
Antibiotika är tillåtet även i ekologisk djuruppfödning, men används sparsammare. Reglerna för användning av mediciner är strängare än i konventionell uppfödning. Med lägre användning minskar risken för att fler bakterier blir resistenta. Man har sett i studier att antibiotikaresistenta bakterier är mindre vanliga i ekologiskt kött jämfört med konventionellt uppfött. Men all användning av antibiotika ökar risken för spridning av antibiotikaresistenta bakterier.
Antibiotikaresistenta bakterier i miljön
Under 2012 undersökte Livsmedelsverket och SVA om inkommande råvatten vid fem svenska vattenverk innehöll ESBL-bildande tarmbakterier. Bakterierna hittades i en knapp tredjedel av råvattenproven, vilket visar att antibiotikaresistenta bakterier också finns i den yttre miljön. Bakterierna dör när råvattnet renas i vattenverken och finns normalt inte kvar dricksvattnet.
