Vad är PFAS?
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen. De förekommer inte naturligt, utan började framställas i mitten av 1900-talet. Det finns många olika PFAS-ämnen. De mest kända substanserna kallas PFOS och PFOA som idag är förbjudna.
Finns det risker med PFAS?
De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framför allt innan man får barn.
Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammade spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer samt ge ett försämrat antikroppssvar efter vaccination.
Hur får vi i oss så lite som möjligt av PFAS?
För att vi ska få i oss så lite som möjligt av PFAS finns det gränsvärden för några av de vanligaste PFAS-ämnena i vissa livsmedel och dricksvatten. Gränsvärdena anger hur mycket PFAS maten eller dricksvattnet som mest får innehålla.
Dricksvatten:
- Sverige har infört ett nationellt gränsvärde för PFAS i dricksvatten från 1 januari 2026. Gränsvärdet är satt utifrån att vi ska kunna dricka dricksvatten dagligen hela livet utan risk för hälsan.
- Du som har en egen brunn som ligger inom ett område som misstänks vara förorenat med PFAS bör ta reda på om dricksvattnet innehåller PFAS. Om du är osäker på om det finns några PFAS-källor i området kan du kontakta din kommun. Som brunnsägare ansvarar du själv för att provta ditt dricksvatten. Lägg i så fall till PFAS vid någon av dina återkommande provtagningar av vattenkvaliteten i brunnen.
Livsmedel:
För livsmedel finns det i dag gränsvärden för ägg, kött, fisk, kräftdjur och musslor. Gränsvärdena ska se till att de livsmedel som innehåller mest PFAS inte säljs. Framöver kommer det att tas fram gränsvärden för flera kategorier av livsmedel.
För dig som regelbundet äter fisk från ett PFAS-förorenat område finns särskilda rekommendationer för att undvika risk för hälsan:
- Du som äter mycket egenfångad fisk bör ta kontakt med kommunen för att få reda på om det finns förhöjda halter PFAS eller andra miljögifter i de sjöar och vattendrag du brukar äta fisk från.
Var finns PFAS?
På grund av att PFAS-ämnen är svåra att bryta ner finns de överallt i miljön och kan till slut hamna i mat och dricksvatten. Vi får i oss mest PFAS via mat och dricksvatten men också via inomhusluft, damm och konsumentprodukter som innehåller PFAS. På platser där dricksvattnet har förorenats av PFAS, till exempel brandövningsplatser, kan dricksvattnet ha förhöjda halter.
PFAS används i en mängd olika produkter på grund av att ämnena har unika egenskaper av att vara vatten- och oljeavvisande samt tåla höga temperaturer. PFAS finns bland annat i impregneringsmedel, rengöringsmedel (till exempel golvpolish), smink, teflonpannor, köldmedier och i brandskum. PFAS används också i kemikalie-, verkstads- och elektronikindustrin. Både produktion, användning och avfallhantering av PFAS är orsaker till att dessa ämnen läckt ut i miljön och hamnat i mat och dricksvatten.
TFA - trifluorättiksyra
TFA är det minsta ämnet som räknas som PFAS. Det är vanligt i miljön eftersom ämnet bland annat används i köldmedier och värmepumpar och uppstår när andra PFAS-ämnen bryts ner. TFA lagras inte i kroppen. Utifrån det vi vet i dag innebär den mängd TFA vi får i oss via mat och dricksvatten ingen risk för hälsan.
Det behövs mer kunskap om TFA. Livsmedelsverket följer därför de utvärderingar av TFA som görs av ECHA (den europeiska kemikaliemyndigheten) och Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet). Utvärderingarna gör det sedan möjligt för Livsmedelsverket att bedöma om det finns risker som måste tas om hand, exempelvis med gränser på hur mycket TFA det som mest får finnas i dricksvatten.
Vad gör myndigheterna?
I EU:s dricksvattendirektiv finns gränsvärden för olika ämnen i dricksvatten, bland annat för PFAS. I samband med att Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter uppdaterades gjorde Livsmedelsverket en egen riskvärdering av PFAS i dricksvatten. Riskvärderingen visade att det gränsvärde EU fastställt i dricksvattendirektivet inte är tillräckligt lågt för att skydda människors hälsa. Därför har Livsmedelsverket infört ett lägre nationellt gränsvärde för PFAS i dricksvatten.
I den Matkorgsundersökning som Livsmedelsverket gjorde 2023 analyserades flera olika livsmedel för bland annat PFAS. Från 2024 ingår PFAS i Livsmedelsverkets årliga provtagningsprogram för hälsoskadliga ämnen.
Endast ett fåtal PFAS-ämnen är reglerade inom EUs kemikalielagstiftning men det pågår ett arbete mellan medlemsländer inom EU för att PFAS ska bedömas och regleras som en grupp och att användningen av PFAS-ämnen ska minimeras.
PFAS - Kemikalieinspektionen
Fördjupning
Det finns flera tusen olika PFAS-ämnen och två av de mest kända substanserna kallas PFOS och PFOA. Dessa två ämnen ingår i gruppen perfluorerade alkylsyror (PFAA) som består av en fluorerad hydrofob kolkedja av varierande längd, med en hydrofil grupp i slutet av kedjan.
PFOS tillhör perfluoroalkylsulfonsyrorna (PFSA) och PFOA tillhör perfluoralkylkarboxylsyrorna (PFCA).
Strukturformel för PFOS
Strukturformel för PFOA
PFAS tål höga temperaturer och har förmågan att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. Därför används ämnena mycket och finns i många produkter. PFAS finns bland annat i impregneringsmedel för papper, textilier och heltäckningsmattor och i rengöringsmedel (till exempel golvpolish). PFAS används också i kemi-, verkstads- och elektronikindustrin.
Brandsläckningsskum är ett användningsområde för PFAS som fått mycket uppmärksamhet. Det finns många områden som har förhöjda halter av PFAS i mark och vatten på grund av användandet av brandskum, både av Försvarsmakten och räddningstjänsten. Under 2000-talet kom insikten om PFAS stora spridning i miljön.
Hälsoeffekter
I djurstudier med gnagarehar man sett att exponering för PFAS kan påverka både vuxna djur och avkomman som exponerats under dräktighet eller diperiod. Känsliga effekter är bland annat påverkan på immunsystemet, hjärnans utveckling och förändrad levervikt. Även hanliga reproduktionsorgan och könshormonnivåer kan påverkas, liksom utvecklingen av bröstkörteln och påverkan på sköldkörtelhormoner.
Epidemiologiska studier på människor tyder på att exponering för PFAS påverkar antikroppssvaret i serum hos barn negativt efter vaccination mot bland annat difteri och stelkramp. Detta är den mest känsliga effekten som har observerats hos människa.
I studier på människor har man även sett samband mellan exponering för PFAS och ökade serumnivåer av kolesterol och leverenzym (ALT), samt samband mellan fosterexponering för PFASoch sänkt födelsevikt.
Enligt Efsa finns inte tillräckligt stöd för att PFOS och PFOA skulle vara cancerframkallande för människa. Detta gäller både studier som utförts på yrkesmässigt utsatta individer och bland de som utsätts för bakgrundsnivåer. WHOs cancerforskningsorgan IARC (International Agency for Research on Cancer) gjorde en annan bedömning 2023 och klassificerade PFOA som cancerframkallande för människa (grupp 1) och PFOS som möjligen cancerframkallande (grupp 2B).
I Efsas senaste utvärderingen från 2020 anges ett gemensamt TVI (tolerabelt veckointag) för summan av fyra olika PFAS; PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS. I denna utvärdering utgår man från att dessa PFAS har liknande egenskaper och är lika toxiska.
Efsas TVI är på 4,4 ng/kg kroppsvikt och vecka (detta motsvarar ett tolerabelt dagligt intag, TDI, på 0,63 ng/kg kroppsvikt och dag). TVI baseras på effekten sänkt antikroppssvar efter vaccination hos barn. TVI-värdet är den exponeringsnivå man bör hålla sig under utslaget på hela livet. Ett överskridande av TVI under foster- och amningsperioden menar Efsa är inräknat i exponeringsberäkningen över hela livet och TVI är därför inte relevant för spädbarn. Att foster och ammande barn exponeras för PFAS över TVI tas det alltså hänsyn till i de beräkningar som gjorts för hur mycket människan tolererar över en livstid.
Hur mycket får vi i oss?
De allra flesta i Sverige får i sig mest PFAS från maten, dricksvattnet och inomhusmiljön.
Efsa har gjort intagsberäkningar för att bedöma exponeringen för PFAS från livsmedel i den europeiska befolkningen för PFAS4 (PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS). Dessa fyra PFAS beräknas bidra med ca 46 % av de PFAS vi får i oss och är också de PFAS som är mest förekommande i serum. Andra PFAS som bidrar till exponeringen är bland annat PFBA och PFHxA.
För ungdomar och vuxna varierar medelexponeringen från livsmedel i den europeiska befolkningen mellan 3 och 22 ng/kg kroppsvikt och vecka. Högexponerade (95:e percentilen) varierar mellan 9 och 70 ng/kg kroppsvikt och vecka. Barn har ungefär dubbelt så hög exponering som ungdomar och vuxna. De livsmedel som bidrar mest till PFAS-exponeringen är dricksvatten, fisk, frukt och ägg enligt Efsa.
Intagsberäkningar utifrån Livsmedelsverkets matvaneundersökningar och haltdata för PFAS från Livsmedelsverkets matkorgsundersökningar visar att de fyra PFAS som nämns ovan står för ungefär hälften av den PFAS vi får i oss via maten. Enligt vår bedömning är fisk den livsmedelsgrupp som bidrar mest till intaget av PFAS från mat. För barn (upp till 12 år) varierar medianexponeringen för PFAS4 mellan 3 och 4 ng/kg kroppsvikt och vecka. Hos vuxna är exponeringen lägre, median 2 ng/kg kroppsvikt och vecka. I dessa beräkningar ingår inte intag från dricksvatten eller andra källor.
Bilden visar beräknade medelintag av PFAS i den svenska befolkningen baserat på matkorgsundersökningar genomförda av Livsmedelsverket 1999, 2005, 2010, 2015 och 2022. Det beräknade medelintaget har sjunkit med ca 8 procent per år. PFOSA fanns också i livsmedel men på grund av osäkerheter i analyserna redovisas inte det här.
