Har ungdomar näringsbrist?

Även om många ungdomar äter alldeles för lite frukt och grönsaker får de flesta tillräckligt av vitaminer och mineraler, med undantag för järn.

Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och 2 på gymnasiet har tecken på järnbrist. Det beror på att tjejer generellt behöver mer järn än killar på grund av förluster via menstruation, samtidigt som de ofta äter mindre kött. Tjejer som vill hålla nere på köttet behöver därför äta järnrik vegomat, som linser, bönor, fullkorn och fröer.

Alla får tillräckligt med protein, även de som inte äter så mycket kött.

Nio av tio äter för lite fullkorn, de flesta skulle behöva äta dubbelt så mycket. Att hålla igen på kolhydrater är varken bra för hälsan eller miljön. Det viktiga är att välja bra kolhydrater, i form av fullkornsprodukter.

Hälften åt för mycket socker. Det mesta av sockret kom från godis, läsk, glass och kakor.

Nästan alla fick i sig för mycket salt. Det mesta saltet kommer från ost, bröd, charkvaror, hamburgare och pizza.

De flesta fick för lite av det nyttiga fleromättade fettet, som finns i fisk, oljor och fröer, men för mycket mättat fett, som finns i smör, grädde och kött.

Ungdomar som har föräldrar med kort utbildning får i sig mindre av flera viktiga ämnen, som D- och C- vitamin, folat, järn och jod, än ungdomar med högskoleutbildade föräldrar. Det beror på att de generellt äter mindre frukt, grönsaker och fisk. Även om de flesta inte har näringsbrist, kan matvanor med för lite grönt och fisk leda till ohälsa på sikt.

I Riksmaten ungdom deltog drygt 3000 ungdomar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet. De registrerade vad de åt och drack, och svarade på en enkät om levnadsvanor. Drygt 1000 elever lämnade också blod- och urinprov. Utifrån detta analyserades hur mycket av olika näringsämnen ungdomarna fick i sig via maten, och halterna av vitaminer och mineraler i deras blod och urin.

Riksmaten ungdom

Senast granskad 2023-10-30