Fakta om offentliga måltider

Kock i storkök

Livsmedelsverkets kartläggning av offentliga måltider  2018

  • Hur många kommuner har en politiskt antagen måltidspolicy och vad innehåller den?
  • Hur mycket pengar läggs på måltiderna i förskola, skola och äldreomsorg?
  • Vilka nyckeltal används för att följa upp kvaliteten på måltiderna i kommunen?
  • Hur stor andel av kommunens livsmedelsinköp är ekologiska och hur stor andel av nötköttet är av svenskt ursprung?

Det är några av frågorna vi ställer i 2018 års kartläggning som sker under augusti-september 2018 med fokus på de kommunala måltidsverksamheterna.

Samlad, tillförlitlig nationell och lokal statistik om bland annat kostnader, organisation, livsmedelskvalitet, konsumtion och svinn kopplad till måltiderna i vård, skola och omsorg är nödvändig för att kunna följa utvecklingen på området och kan också utgöra värdefulla beslutsunderlag för beslutsfattare i kommun och landsting.

Livsmedelsverket startar nu ett långsiktigt arbete med att kontinuerligt samla in offentlig måltidsstatistik. Resultaten från årets kartläggning presenteras i samband med Måltidsdagarna i november och publiceras här på webbplatsen.

Antal måltider i vård, skola och omsorg

I Sverige serveras varje dag cirka 3 miljoner måltider i vård, skola och omsorg:

  • Förskola ca 750 000 måltider/dag
  • Skola ca 1,3 miljoner måltider/dag
  • Fritids ca 390 000 måltider/dag
  • Äldreomsorg ca 360 000 måltider/dag
  • Sjukvård ca 74 000 måltider/dag

Siffrorna är exklusive personalmåltider.

Ungefär varannan måltid inom foodservice serveras inom det offentliga.

I skolan serveras huvudsakligen ett lunchmål per dag, medan en klar majoritet av alla förskolor serverar frukost, lunch och mellanmål. I beräkningar av antalet måltider räknar man med ett visst bortfall, exempelvis på grund av sjukfrånvaro.

På särskilda boenden serveras vanligtvis alla dagens måltider. Därutöver har cirka 48 000 hemmaboende äldre beslut om matdistribution, vanligtvis en måltid per dag i form av matlåda. Cirka 10 000 äldre har beslut om dagverksamhet, även där kan det serveras måltider.

Fördelning av huvudmannaskap

Huvudverksamheterna där offentliga måltider serveras kan drivas i både kommunal och i enskild regi. Hur fördelningen ser ut mellan dessa varierar stort mellan de olika verksamhetstyperna men också geografiskt i landet. 

Förskola/Skola

Huvudman för förskola

  • 72 procent av landets förskolor har kommunala huvudmän.
  • 28 procent av landets förskolor har enskilda huvudmän.
  • Totalt antal förskolor i Sverige: 9813 stycken

Huvudman för grundskola

  • 83 procent av landets grundskolor har kommunala huvudmän.
  • 17 procent av landets grundskolor har enskilda huvudmän.
  • Totalt antal grundskolor i Sverige: 4845 stycken

Huvudman för gymnasieskola

  • 67 procent av landets gymnasieskolor har kommunala huvudmän.
  • 33 procent av landets gymnasieskolor har enskilda huvudmän.
  • Totalt antal gymnasieskolor i Sverige: 1313 stycken

Äldreomsorg

Huvudman för särskilda boenden

  • 82 procent av landets särskilda boenden har kommunala huvudmän.
  • 18 procent av landets särskilda boenden har enskilda huvudmän.
  • Totalt antal särskilda boenden i Sverige: 2189 stycken

Huvudman för servicehus*

  • 74 procent av landets servicehus har kommunala huvudmän.
  • 26 procent av landets servicehus har enskilda huvudmän.
  • Totalt antal servicehus i Sverige: 118 stycken

Kostnader

De offentliga måltiderna kostar kommuner och landsting cirka 25 miljarder kronor per år. Detta beräknat utifrån att livsmedelsinköpen (ca. 8,3 miljarder kronor) i regel står för cirka en tredjedel av den totala kostnaden.

Livsmedelskostnad per portion

Livsmedelskostnad i kronor per inskrivet barn, vård- och omsorgstagare per dagsportion*:

  • Förskolan 21,19
  • Fritids 6,0
  • Förskoleklasser 10,2
  • Grund-/special och särskolor 13,3**
  • Gymnasieskolor 13,9
  • Servicehus, äldreboenden 59,7
  • Hemtjänst (matlåda) 20,13
  • Sjukvård 69,1

Offentlig upphandling av mat och måltider

Stat, kommuner och landsting köpte livsmedel till skola, vård och omsorg för cirka 8,3 miljarder kronor år 2013. 

Det inkluderar inte mat inom kriminalvård och försvar, mat som enbart är avsedd för den upphandlande myndighetens egen personal (till exempel fruktkorgar och mat till interna möten eller utbildningar). Vidare räknas inte heller sondnäring, kosttillägg, djurmat samt mat och dryck till automater och annan specialiserad mat som i princip utgör egna branscher.

I en annan studie beräknas den offentliga marknaden för livsmedel 2013 fördela sig på följande sätt:

  • Kommunal verksamhet ca 6,3 miljarder
  • Landsting och regioner ca 1,2 miljarder
  • Övrig statlig verksamhet (exempelvis kriminalvård och försvar) ca 1,4 miljarder

Ekologiskt i offentliga kök

Fakta om skolmåltider

  • De allra flesta kommuner, 89 procent, har en kostchef som ansvarar för skolmåltiderna.
  • 74 procent av kommunerna har ett kostpolitiskt program för måltiderna i grundskolan.
  • I snitt 71 procent av medarbetarna i kommunernas skolkök och restauranger har storköksutbildning, kockutbildning eller liknande.
  • 61 procent av landets kommunala grundskolor har tillagningskök i direkt anslutning till sina skolrestauranger.
  • Nästan tre av fyra skolor erbjuder minst två rätter att välja mellan varje dag.
  • Drygt två av tre skolor erbjuder alla elever ett vegetariskt alternativ varje dag.
  • Nästan alla skolor serverar varje dag en salladsbuffé med minst fem komponenter.
  • Söta drycker och bakverk förekommer ytterst sällan till lunch, men förekommer desto oftare i skolans kafeteria.
  • En övervägande majoritet av  skolorna uppnår näringsrekommendationerna avseende fibrer och järn. Skolorna har dock svårare att nå upp till rekommendationerna gällande vitamin D och fettkvalitet.
  • Cirka en av tre skolor följer Livsmedelsverkets råd om att servera lunch tidigast klockan 11.
  • Knappt hälften av skolorna gör minst varje läsår en undersökning för att ta reda på vad eleverna tycker om skolmaten.
  • Sex av tio skolor försöker minska på mängden kött i rätterna till förmån för vegetabiliskt protein och/eller grönsaker.
  • En majoritet av skolorna mäter matsvinn under minst en mätperiod per termin.
  • Ungefär hälften av skolorna mäter och dokumenterar närvaro i skolrestaurangen dagligen.

Visste du att...

  • Sverige och Finland är de enda länderna i världen som erbjuder alla elever i grundskolan kostnadsfri skollunch oberoende av föräldrarnas inkomst. Men allt fler länder upptäcker värdet i skolmåltiderna och erbjuder kostnadsfri eller subventionerad skollunch till elever i vissa årskurser.
  • Sedan juli 2011 är det inskrivet i skollagen att maten som serveras i grundskolan inte bara ska vara avgiftsfri utan även näringsriktig. Det är huvudmannen, alltså den som driver en skola, som har ansvaret för att kontrollera att skolmaten lever upp till skollagens krav.

Fakta om förskolemåltider

  • 62 procent av kommunerna har ett kostpolitiskt program för måltiderna i förskolan.
  • I snitt 72 procent av medarbetarna i kommunernas förskolekök har storköksutbildning, kockutbildning eller liknande.

Fakta om äldreomsorgsmåltider

  • Medianpriset för en matlåda i ordinärt boende (exklusive matdistribution) är 50 kronor per matlåda. Priset varierar dock mellan 0–102 kronor.
  • I särskilt boende är medianavgiften för mat 3 090 kronor per månad. Avgiften varierar mellan 1 625–4 410 kronor.
  • 2014 hade 7 procent av alla äldre med hemtjänst beslut om matlagning av huvudmålet i hemmet. I en majoritet av landets kommuner förekom inga sådana beslut överhuvudtaget (siffran är från 2014 då frågan inte ställts i efterföljande enkäter).
  • 40 procent av enheterna har rutiner för dygnets måltider där omsorgsmåltid inkluderas samt att aspekterna i FAMM tagits i beaktning. FAMM innehåller fem aspekter om hur den enskilde vill att det ska se ut där den äter, var och när den enskilde vill äta och dricka, hur den vill bli serverad och med vem samt vilket stöd den enskilde behöver. Modellen inkluderar även förutsättningar och rutiner för att individens behov ska bli tillgodosedda. 
  • 79 procent av alla äldre på särskilda boenden har en aktuell genomförandeplan som beskriver den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna.
  • 75 procent av äldre på särskilt boende  tycker att maten smakar ganska eller mycket bra.
  • 69 procent av äldre på särskilt boende upplever att måltiderna oftast eller alltid är en trevlig stund på dagen.

Visste du att...

  • Trots att antalet äldre i samhället ökar så minskar antalet äldre som bor på ett äldreboende. Det betyder att fler hemmaboende äldre behöver hjälp av kommunen för att sköta sin mathållning – en riktig utmaning!
Senast granskad 2018-09-14