Kombinationseffekter

Många frågar sig vad som händer när man utsätts för flera kemiska ämnen samtidigt. Att ta reda på vilken effekt olika kombinationer av kemiska ämnen har på miljö och hälsa är mycket svårt. Därför arbetar forskare och myndigheter intensivt för att öka kunskapen.

Vad är kombinationseffekter?

Kombinations­effekter kan uppstå när vi utsätts för flera kemiska ämnen samtidigt. De kallas ibland också för "kumulativa effekter" eller "cocktaileffekter".

Varifrån kommer de olika ämnena?

Från maten kan vi bland annat få i oss rester av bekämpningsmedel, miljöföroreningar, tungmetaller, ämnen som bildas vid tillagningen eller läcker från förpackningsmaterial. Vi utsätts även för naturliga ämnen som kan vara både positiva och negativa för hälsan.

Samtidigt får vi i oss ämnen från vår omgivande miljö, som inom- och utomhusluften, kosmetika, kläder, leksaker, läkemedel och annat.

Kan kombinationseffekter innebära en risk för hälsan?

Det är mycket svårt att ge ett allmänt svar på om kombinationer av olika ämnen kan vara en risk för hälsan. Om vi utsätts för höga halter av många ämnen eller flera väldigt hälsofarliga ämnen så kan de vara det. Därför bör man på alla sätt begränsa den mängd vi utsätts för av dessa ämnen.

För att öka skyddet för konsumenter finns redan idag gränsvärden för hur hög halten av summan av vissa olika ämnen får vara i livsmedel. Det gäller till exempel dioxiner.

För vissa andra ämnen finns det lagar om hur de får användas i livsmedel. Där ställer myndigheterna krav på stora säkerhetsmarginaler mellan den nivå som vi får utsättas för och den nivå som kan innebära en hälsorisk.

Med den kunskap vi har i dag finns det inget som tyder på att de olika bekämpningsmedels­resterna som kan finnas i mat innebär en hälsorisk.

Fördjupning

Det är mycket svårt för både forskare och myndigheter att fullständigt utvärdera vilken sammanlagd hälsoeffekt den totala exponeringen för kemiska ämnen kan ge.

Forskning om kombinationseffekter

Kemiska ämnen studeras vanligtvis ett i taget. Det finns studier där man testat vilka effekter olika blandningar av kemiska ämnen kan ge hos försöksdjur, men det är praktiskt omöjligt att testa alla de oändligt möjliga kombinationer som finns.

Den kunskap som finns idag tyder på att det är sällsynt att ämnen förstärker effekten av varandra, så kallad synergism, vid den exponering som man får via maten. Däremot bidrar alla giftiga ämnen, oavsett i vilken koncentration de förekommer, till blandningens totala "giftighet" och effekterna bör därför summeras.

För att kunna göra en helhetsbedömning behövs så mycket kunskap som möjligt om de enskilda ämnenas verkningsmekanismer och om vilka hälsoeffekter de kan ge.

Gränsvärden för blandningar

För att öka skyddet för konsumenter finns redan idag gränsvärden för hur hög halten av summan av vissa olika ämnen får vara i livsmedel. Några exempel är gränsvärden för summan av dioxiner och dioxinlika PCB, summan av fyra PAH, samt även summan av vissa mögelgifter.

För ämnen vars användning kan regleras, till exempel tillsatser och växtskyddsmedel, kan vi ha höga krav och stora säkerhetsmarginaler mellan exponering och de nivåer som kan ge hälsoeffekter.

I den gemensamma lagstiftningen inom EU för växtskyddsmedel står att man ska arbeta med att utveckla och använda metoder för att bedöma kumulativa och potentiella synergistiska effekter och ta hänsyn till dessa när man sätter gränsvärden så snart dessa är klara. Det arbetet pågår för tillfället (se mer nedan).

Kumulativ riskvärdering av växtskyddsmedel inom EU

Ett generellt problem när man ska göra kumulativa riskvärderingar är att det behövs mycket information och data, både om toxikologiska effekter, mekanismerna bakom dessa effekter samt om halter i livsmedel.

Växtskydds­medel är därför en lämplig grupp av ämnen att börja med. Det beror på att de testas grundligt innan de godkänns, vilket ger relativt god kunskap om vilka hälsoeffekter de kan ge.

Dessutom bidrar en omfattande kontroll inom EU till information om i vilka livsmedel och i vilka halter de förekommer. Det innebär att man kan göra realistiska exponeringsberäkningar.

Området är trots detta mycket komplext och komplicerat, eftersom det finns så många olika faktorer som man måste ta hänsyn till.

EU-kommissionen har tillsammans med den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, de senaste åren lagt ner ett stort arbete på att utveckla metoder för kumulativ riskvärdering av aktiva substanser som används i växtskyddsmedel. Substanserna har placerats i olika grupper beroende på vilka organ de kan påverka och vilka toxiska effekter de kan ge, så kallade kumulativa bedömningsgrupper (CAG, Cumulative Assessment Groups).

Efsa har hittills skapat grupper för substanser som kan ge effekter på sköldkörteln och nervsystemet, och ska nu fortsätta med grupper för andra effekter. Tanken är att man i framtiden ska kunna bedöma samtliga aktiva substanser i dessa grupper tillsammans när man godkänner växtskyddsmedel och fastställer gränsvärden för livsmedel och foder.

Om en kumulativ riskvärdering pekar på en oacceptabel risk, kan man identifiera om risken kan hanteras genom att den exponering som bidrar mest kan begränsas eller om användning helt bör förbjudas.

Innebär kombinationseffekter en hälsorisk?

Baserat på den kunskap vi har idag och de preliminära kumulativa riskvärderingar som gjorts för växtskyddsmedel, finns det inget som tyder på att den sammanlagda exponeringen för växtskyddsmedelsrester som vi utsätts för via maten innebär en hälsorisk. Dagens kunskap är dock inte tillräcklig för att bedöma kombinationseffekter av alla toxiska ämnen som vi utsätts för.

Det är viktigt att kunskapen om kombinationseffekter ökar och att metoderna utvecklas så att det går att ta hänsyn till så många olika ämnen som möjligt som vi exponeras för, både från maten och från andra håll.

Det är också viktigt att ta hänsyn till olika individers känslighet för blandningar av kemikalier, något som påverkas av bland annat ålder, näringsstatus och allmänt hälsotillstånd. Detta komplicerar bilden ytterligare och är en utmanande knut att lösa.

Cocktaileffekter och livsmedel - film från konferens oktober 2014

Filmerna visas nedan i följande ordning:

  • Lilianne A Zetterberg, Livsmedelsverket ”Cocktail” i ett livsmedelsperspektiv. Salomon Sand, Livsmedelsverket. Intagsberäkningar.
  • Per Ola Darnerud, Livsmedelsverket. Matkorgen.
  • Margareta Törnqvist, Stockholms universitet. Adduktomics, ett sätt att upptäcka cancerframkallande ämnen i vårt blod.
  • Helena Bjermo, Stockholms läns landsting. Blod och urin avslöjar vår kost.
  • Ulla Beckman Sund, Livsmedelsverket. Oväntade effekter av livsmedel tillsammans med läkemedel.
  • Jana Weiss, Stockholms universitet. Katter visar vår exponering för sköldkörtelstörande ämnen i vår hemmiljö.
  • Sofie Christiansen, Danmark. Effekter av exponering för blandningar av hormonstörande ämnen under utvecklingen.
  • Magnus Engwall, Örebro universitet.  Blandningsstudier in vitro.
  • Henrik Sundberg, KemI.  Hur hanterar Kemikalieinspektionen blandexponeringar
  • Carmina Ionescu, SLV.  Möjligheter och utmaningar för lagstiftaren.
Senast granskad 2017-11-07