Kontrolluppdraget

I förordning (EU) 2017/625 och i nationella föreskrifter finns det bestämmelser om hur offentlig kontroller ska utföras. Ett krav är att kontrollen ska vara riskbaserad. Det innebär att omfattningen av kontrollen ska vara anpassad till vilka risker som finns i olika verksamheter. Kontrollerna ska också genomföras regelbundet och så ofta som det behövs. I vissa fall är det specificerat direkt i EU-lagstiftningen hur ofta olika slags verksamheter ska kontrolleras. 

För att kunna utföra riskbaserad offentlig kontroll, måste kontrollmyndigheterna säkerställa att de har tillräckliga finansiella resurser. Det behövs för att kunna ha tillgång till väl kvalificerad personal och andra nödvändiga resurser. De behöriga myndigheterna ska också säkerställa den offentliga kontrollens opartiskhet, kvalitet och enhetlighet på alla nivåer och se till att det inte föreligger någon intressekonflikt för den personal som utför den offentliga kontrollen.

Målen i nationella kontrollplanen, nationella aktiviteter och kontrollprojekt syftar till utveckling och förbättring av den offentliga kontrollen. De ger inriktning och prioritering av kontrollen inom vissa områden i lagstiftningen eller där det till exempel finns hög risk för att konsumenter blir sjuka eller lurade. Myndigheterna ska beakta inriktning, mål och prioriteringar i den nationella kontrollplanen i sin planering.

I kontrolluppdraget ingår också att göra uppföljningar regelbundet och att genomföra åtgärder för att förbättra kontrollverksamheten när det behövs. Förbättringsbehov kan också påtalas vid revisioner av myndighetens verksamhet.

Att ge råd, information och service till företag och allmänhet ingår också i myndighetens uppdrag.

Utöver det ska myndigheterna utföra de uppdrag och lämna de redovisningar som framgår i regleringsbrev och instruktioner från regeringen samt i föreskrifter från Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

EU-förordning 2017/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet

Kontrolluppdraget och verksamhetsstyrning