Fakta - Förskolans och skolans måltider

Barn på förskola

På den här sidan presenteras fakta om de kommunala måltiderna i förskolan och skolan från Livsmedelsverkets egna kartläggningar och från externa källor.

Livsmedelsverkets kartläggningar av offentliga måltider

Nedanstående fakta om kommunernas arbete med måltiderna inom förskolan och skolan är i första hand hämtade från Livsmedelsverkets kartläggning 2021.

Kommunernas mål för hållbara måltider för hälsan och miljön

Specialkost och anpassade måltider

Måltiderna i förskolan och skolan behöver anpassas för barn med till exempel allergi eller  överkänslighet, en funktionsnedsättning eller utifrån religion. I genomsnitt serveras 13 procent av förskolebarnen och eleverna specialkost eller anpassade måltider, men det är stora skillnader i behov mellan kommunerna. I cirka 40 procent av kommunerna efterfrågar 15 procent eller fler specialkost eller anpassade måltider.

Specialkost i förskolan

Andel kommuner med en viss andel barn som har behov av specialkost eller anpassade måltider

Andel kommuner (y-axel) med olika andelar barn med behov av specialkost eller anpassade måltider (x-axel)

Specialkost i skolan

Andel kommuner med en viss andel elever som har behov av specialkost eller anpassade måltider

Andel kommuner (y-axel) med olika andelar elever med behov av specialkost eller anpassade måltider (x-axel)

I kartläggningen från 2018 gällde frågan bara specialkost av medicinska skäl, och eftersom frågan formulerats annorlunda i denna kartläggning går det därför inte att säga om det skett någon förändring av behovet.

Vegetarisk mat i skolan

I de nationella riktlinjerna för måltiderna i skolan rekommenderas skolorna att servera flera rätter för eleverna att välja mellan, och att låta ett av alternativen vara en vegetarisk rätt. På så sätt får alla elever chansen att lära sig att tycka om växtbaserad mat.

Vegetariskt till alla barn i skolan

Kommuner som erbjuder vegetariskt alternativ till alla elever (andel av skolorna i kommunen)

Närmare två tredjedelar (63 procent) av kommunerna erbjuder ett vegetariskt alternativ till alla elever i samtliga grundskolor. Tre fjärdedelar gör det vid mer än 75 procent av skolorna. Andra undersökningar har visat att vegetariska alternativ i skolan är vanligare i storstäderna, men denna kartläggning visar inte på några skillnader mellan storstadskommuner, mindre städer eller glesbygdskommuner, vilket är positivt.

Frukost och frukt i skolan

Frukost i skolan

Andel kommuner som erbjuder frukost 3-5 dagar/vecka, i en viss andel av skolorna

Andel kommuner (y-axeln) som serverar frukost 3-5 dagar per vecka i inga eller i en viss del av skolorna (x-axeln).

Vid sidan av skollunchen serverar en av fem kommuner frukost vid alla grundskolor 3-5 dagar/veckan. 2020 gjorde Livsmedelsverket en kartläggning av matutbudet på ett antal högstadie- och gymnasieskolor. Den tyder på att i skolor som har många elever med sämre socioekonomiska förutsättningar är det vanligare att man erbjuder frukost.

De flesta barn i Sverige äter för lite frukt och grönt. Ett sätt att underlätta för eleverna att äta mer frukt är om skolan erbjuder kostnadsfri frukt. I kartläggningen var det 15 procent av kommunerna som erbjuder frukt, vid sidan av eventuell frukt vid lunchen, vid merparten av sina skolor. Hälften erbjuder inte alls frukt utöver skollunchen.

Frukt i skolan

Andel kommuner som erbjuder frukt 3-5 dagar/vecka, i en viss andel av skolorna

Tillagningskök eller mottagningskök i förskolan och skolan

Förskolor och skolor som har ett tillagningskök i anslutning till verksamheten kan lättare anpassa måltiderna efter barnens behov och önskemål och ger fler möjligheter att integrera måltiderna i den pedagogiska verksamheten. Ett eget tillagningskök kan också minska mängden matsvinn.

Tillagningskök

Andel barn och elever som äter i närheten av ett tillagningskök

Andel (%) ätande (medelvärde) i närheten av ett tillagningskök.

Endast hälften av förskolebarnen äter i anslutning till ett tillagningskök, att jämföra med grund- och gymnasieskolan där 70 respektive 75 procent av eleverna äter i anslutning till ett tillagningskök. Generellt är andelen tillagningskök högre i stora kommuner (över 16 000 invånare) jämfört med mindre.

Samverkan måltidspersonal och pedagogisk personal

Måltiderna är ett fantastiskt pedagogiskt verktyg för att främja hållbara matvanor, rätt använda kan de höja kvaliteten på hela verksamheten. En grund för att jobba så med måltiden är samverkan. Drygt 60 procent av kommunerna uppger att måltidspersonal och pedagogisk verksamhet samverkar. Vanligast är ett matråd och samverkan kring matsvinn, men även regelbundna möten och temadagar nämns av många. En tredjedel av kommunerna nämner måltidspedagogik som ett sätt att samverka i förskolan, och det förekommer även i skolan. Ett exempel på hur man jobbar med måltidspedagogik är fokus på ”veckans grönsak”, som flera kommuner nämner, några kommuner odlar tillsammans med barnen.

Kostnadsfria måltider i gymnasieskolan

Till skillnad från grundskolan är gymnasieskolan inte tvungen att erbjuda sina elever kostnadsfria luncher. Trots det uppger 82 procent av kommunerna att de serverar kostnadsfria luncher även i gymnasieskolan, medan ett fåtal kommuner istället erbjuder delvis subventionerad lunch. Andelen som serverar kostnadsfri lunch har inte förändrats sedan kartläggningen 2018.

Huvudman, antal skolor, förskolor och måltider

Förskola

Hösten 2022 var ungefär 509 000 barn inskrivna i förskolor. Av dessa var 21 procent av barnen inskrivna vid en förskola som drivs i enskild regi, det vill säga en förskola där kommunen inte är huvudman.

  • Totalt finns cirka 9 310 förskolor i Sverige
  • 70 procent av landets förskolor har kommunala huvudmän.
  • 30 procent av landets förskolor har enskilda huvudmän.

Grundskola

Läsåret 2022/23 går 1 110 000 elever i grundskolan. Av dessa är 180 000 barn inskrivna vid skolor som drivs i enskild regi, det vill säga grundskolor där kommunen inte är huvudman.

  • Totalt finns cirka 4 700 grundskolor i Sverige
  • 84 procent av landets grundskolor har kommunala huvudmän.
  • 16 procent av landets grundskolor har enskilda huvudmän.

Gymnasieskola

Läsåret 2022/23 går 364 000 elever i gymnasieskolan, av dessa går 112 840 elever i en skola som drivs i enskild regi, det vill säga en gymnasieskola där kommunen inte är huvudman.

  • Totalt finns cirka 1 300 gymnasieskolor i Sverige
  • 64 procent av landets gymnasieskolor har kommunala huvudmän.
  • 36 procent av landets gymnasieskolor har enskilda huvudmän.

Antal måltider

Baserat på antalet elever inskrivna i skolan serveras det varje dag uppskattningsvis 2 miljoner luncher till elever i förskola, grundskola, gymnasieskola och anpassad grund- och gymnasieskola. 

Kostnader för skolmåltider

Fakta om offentliga måltider

Senast granskad 2022-01-13