Kontroll på distans

Livsmedelsverket utvecklar möjligheten att utföra slaktkontroller på distans. Istället för att en officiell veterinär är på plats för besiktning ska kontroller, både före och efter slakt, kunna ske på distans via en digital lösning. På den här sidan kan du läsa mer om projektet Kontroll på distans.

Alla djur som slaktas i Sverige inspekteras på plats av en officiell veterinär från Livsmedelsverket både före och efter slakt. Efter slakt kan kontrollen i vissa fall göras av en officiell assistent.

Att göra kontroll på distans innebär att den officiella veterinären besiktar djuret före slakt samt slaktkroppen med organ efter slakt med hjälp av mobiltelefon. Slakteriets medarbetare förmedlar bilder och ljud i realtid till den officiella veterinären som alltså inte behöver vara på plats på slakteriet. Den officiella veterinären instruerar via mobilen slakteriets personal om de praktiska momenten i besiktningen av djuret före slakt samt besiktningen av slaktkroppen och organ efter slakten.

För att kontroll med digital teknik ska kunna tas i bruk krävs ändringar i regelverket på EU-nivå. Resultaten från projektet Kontroll på distans kan användas för att påverka den lagstiftningen.

Bakgrund till projektet

Majoriteten av Sveriges slakterier och vilthanteringsanläggningar är små och slaktar mindre än 1000 ton per år. Dessa mindre företag bedriver sin verksamhet enbart under vissa perioder på året, och ofta endast enstaka dagar per vecka beroende på bland annat tillgången på djur, väderleksförhållanden, tillåtna jakttider och efterfrågan från kunder. Därför har många av företagen svårt att förutse och planera sin verksamhet, vilket i sin tur påverkar vilken framförhållning de kan ha gällande behov av veterinärnärvaro.

Kontrollpersonalens transporter till och från anläggningar är många och ofta långa. Svårigheten att planera ger i vissa fall kort framförhållning från företagen. Resorna belastar miljön och skapar en situation där Livsmedelsverket kan ha svårt att bedriva en kostnadseffektiv kontroll. Kontrollen kan ha det svårt att anpassa till kontrollbehoven i tid och bli dyr för företagen, vilket kan påverka deras verksamhet negativt.

Enligt nuvarande bestämmelser måste officiell veterinär vara på plats vid slakteriet eller vilthanteringsanläggningen för att genomföra de praktiska momenten i kontrollen. Kontrollen kan under vissa förutsättningar genomföras av en officiell assistent. Innan kontroll på distans kan införas behöver därför EU-reglerna ändras.

Möjliga fördelar med kontroll på distans

Lättare att tillgodose behov med kort varsel

Små anläggningar behöver ofta besiktning med kort varsel, vilket Livsmedelsverket kan ha svårt att planera in. Med kontroll på distans genom digital teknik skulle företagen ges bättre möjligheter att kunna få kontroll med kort framförhållning. Det gäller inte minst slakterier i glesbygd där restiden för kontrollpersonalen i dag ofta är lång.

Ett verktyg för att nå målen i Agenda 2030

Livsmedelsverkets arbete ska bidra till att möta klimat- och hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Ett led i detta arbete behöver vara att utveckla kontrollen till en miljömässigt mer hållbar verksamhet. Ett minskat resande till och från platser för att göra kontroll minskar påverkan på miljön.

Bättre planering och arbetsmiljö för medarbetare på Livsmedelsverket

Med kontroll på distans skulle Livsmedelsverket kunna planera sin bemanning bättre, inte minst i tider av låg bemanning, vid exempelvis sjukdom. Dessutom skulle mindre kvalificerad arbetstid gå åt till att transportera sig. Förbättrad arbetsmiljö för kontrollpersonalen i form av minskat resande i bil är en annan fördel.

Bättre likvärdighet i kontrollen

Digitala tekniker gör det lättare att utbilda och få Livsmedelsverkets kontrollpersonal att göra kontrollen på ett likriktat sätt.

Livsmedelsverket en drivande myndighet

Livsmedelsverket anser att det finns skäl för att arbeta för att EU-reglerna utvecklas så att kontroll på distans blir möjlig. Sverige har redan tagit sådana initiativ. Utveckling av kontroll med hjälp av digitala verktyg pågår på flera olika platser i världen, inklusive i Sverige, och Livsmedelsverket är en drivande myndighet i sammanhanget.

Studie av metod för digital besiktning efter slakt

Livsmedelsverket har initierat och finansierat en studie som tagit fram och testat en metod för besiktning efter slakt med hjälp av digital bild- och ljudöverföring. Studien som genomfördes av Sveriges Lantbruksuniversitet visade att:

  • besiktning efter slakt av gris kan utföras med hjälp av en vanlig smart mobiltelefon av god kvalitet, monterad på handryggen,
  • det fordras ungefär 2-3 Mbit/s bandbredd för att tekniken ska fungera
  • tekniken är tillförlitlig vid besiktning efter slakt. Den är ungefär lika god som vid besiktning på plats.
  • den använda tekniken tycks inte påverka sannolikheten att registrera förändringar i slaktkroppen och tillhörande organ vid besiktning efter slakt,
  • inga tydliga negativa konsekvenser för livsmedelssäkerhet, smittskydd eller djurskydd kunde påvisas när tekniken användes vid besiktning efter slakt.

Så fortsätter arbetet

Mellan 2021 och 2023 arbetar Livsmedelsverket för att ta fram en modell för kontroll på distans. Modellen ska skapa en helhetsbild över var, när och hur kontroll på distans kan användas med bibehållen livsmedelssäkerhet, djurskydd och smittskydd. Dessutom ska systemet vara ekonomiskt försvarbart.

Vetenskapliga publikationer

För att kunna påverka utvecklingen av den EU-gemensamma lagstiftningen behöver informationen om arbetet spridas på flera sätt, bland annat genom vetenskapliga publikationer. När EU-kommissionen arbetar som riskhanterare vänder den sig till sin riskvärderande systermyndighet EFSA (European Food Safety Agency) för att inhämta vetenskapligt stöd. EFSA gör sitt arbete genom att studera publicerad vetenskaplig litteratur. Därför är det av stor vikt att allt arbete som genomförs publiceras löpande.

Samarbete med de nordiska länderna

Hösten 2021 höll Livsmedelsverket en digital konferens för de nordiska ländernas kontrollmyndigheter. Modernisering av köttkontrollen var där en av de centrala frågorna. 

Efter konferensen har en grupp bildats med representanter från de olika nordiska länderna. Gruppens syfte är att gemensamt arbeta vidare, diskutera strategier och även konkret planera studier med digitala verktyg i kontrollen före slakt och efter slakt och vilthantering. Gruppen är överens om behovet att kommunicera utvecklingen gentemot kommissionen och andra medlemsstater. Att skapa förståelse inom EU är en förutsättning för att kunna utveckla digitaliseringen av kontrollen.

Vidare arbete inom EU

Resultaten från olika projekt publiceras löpande och presenteras i linje med artikel 6 i (EU) 2019/627 för att informera kommissionen och andra medlemsstater. Detta är underlag till eventuellt fortsatt arbete på EU-nivå, till exempel ändringar i EU-lagstiftningen eller fortsatta forskningsprojekt. Arbetet på EU-nivå företräds av regeringen, och Livsmedelsverket bistår regeringen i detta arbete inom sitt ansvarsområde.

Projekt

Senast granskad 2022-02-22