Codex Alimentarius Commission

Codex-möte

Livsmedelsverket är Sveriges Codex Contact Point

Information om Codexmöten 2024

Alla länder har en Codex Contact Point. I Sverige är det Livsmedelsverket som samordnar Codexarbetet.

Codex Contact Point i Sverige

Livsmedelsverket

  • är länken mellan Codex sekretariatet i Rom och Sverige
  • arbetar för att byta information och koordinerar olika Codex frågor med andra medlemmar i Codex
  • administrerar och samordnar Codex arbete inom Sverige
  • är länken mellan livsmedelsindustrin, konsumenter, handel och andra intressenter för att ta fram en förankrad svensk ståndpunkt inför Codex-förhandlingar
  • tar emot inbjudningar och anmäler den svenska delegationen till Codex möten
  • tar emot inbjudningar och anmäler svenska deltagare till olika elektroniska arbetsgrupper.

Vad är Codex?

Codex, eller Codex Alimentarius Commission som det egentligen heter, är ett program för livsmedelsstandarder som bildades i början av 1960-talet av FN-organen FAO och WHO i syfte att ta fram internationella standarder för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och frihandel med livsmedel på ett globalt plan. Samlingen av alla godkända standarder kallas Codex Alimentarius. Codexreglerna är inte obligatoriska men ska vara ett riktmärke vid en handelstvist i Världshandelsorganisationen, WTO.

Codex har 189 medlemmar, 188 medlemsländer och en medlemsorgansation (EU). Inför varje Codex-möte samordnar EU-länderna sina positioner och bestämmer i vilka frågor EU ska företrädas av kommissionen eller EU:s ordförandeland samt i vilka frågor EU-länderna själva för sin talan.

EU Kommissionen är fristående från Codex Alimentarius Commission och det är fullt möjligt att ha olika regler inom EU och Codex. I EU har man dock föreskrivit att internationella standarder, till exempel codexstandarder, ska beaktas när man antar EU-lagstiftning.

Codexstandardernas status i internationell handel

EU och dess medlemsstater är också medlemmar i Världshandelsorganisationen, WTO, och har därmed via dess internationella avtal förbundit sig att inte införa regler som inskränker handeln på ett diskriminerande sätt.

Det är Sanitary and Phytosanitary Measures, SPS-avtalet, som gäller på livsmedelsområdet. Under samma avtal lyder även World Organisation for Animal Health, OIE, och International Plant Protection Convention, IPPC.

Skyldigheter - delta i arbetet  och att beakta standarder

WTO-avtalen kräver även att EU och dess medlemsstater ska grunda sina regler på internationella standarder. Codexstandarder förutsätts av WTO vara vetenskapligt grundande och icke-diskriminerande. WTO kräver även att medlemmarna bidrar till att ta fram internationella standarder, bland annat genom arbete med Codex Alimentarius. Dessa krav har även skrivits in i EU:s grundläggande förordning om livsmedelslagstiftning, förordning (EG) nr 178/2002.

Sverige och EU ska bidra till utvecklingen av internationella standarder, främja samordningen av arbetet med sådana samt beakta dem vid framtagande av EU-regler och nationella regler inom livsmedelsområdet. Detta innebär att Sverige aktivt måste bidra i arbetet med Codex-standarder, även i samordningen av EU-positionerna i Bryssel, i de fall EU som helhet företräder samtliga medlemsstater i Codex. Gemensamma ståndpunkter publiceras på DG Sanco:s webbplats.

Förordning (EG) nr 178/2002 anger några fall där man inte behöver beakta internationella standarder vid framtagandet av lagstiftning:

  • När standarderna är ineffektiva, sett utifrån målet för lagstiftningen.
  • När det är vetenskapligt befogat att avvika från standarderna. 
  • När en standard skulle innebära en annan skyddsnivå än den som anses vara lämplig i gemenskapen.

Vad betyder Codexstandarderna för svenska företag och konsumenter?

Codexstandarderna är inte juridiskt bindande för svenska företag. Inte heller för EU eller något medlemsland. Däremot kan en standard få indirekt effekt eftersom de ska beaktas när man inför livsmedelslagstiftning. För att codexstandarder ska få bindande effekt i Sverige måste de föras in i EU:s livsmedelslagstiftning. EU väljer självt om man vill föra in motsvarande regler i EU då det är en allmän princip att alla medlemmar har rätt att sätta sina egna skyddsnivåer.

Nationellt och internationellt Codexarbete

Livsmedelsverket, Sveriges Codex Contact Point

Livsmedelsverket är Sveriges kontaktpunkt till Codex Alimentarius, så kallade Codex Contact Point (CCP). Enheten för internationell samordning hos Livsmedelsverket sköter de funktioner som krävs av kontaktpunkten för Codexkommissionen, (CAC).

Sveriges Codexsamordnare heter Carmina Ionescu som finns hos Livsmedelsverket, enheten för internationell samordning.

Alla Codexdokument finns att hämta på Codex webbsida. CL skickas från Codex sekretariatet i Rom till varje lands kontaktpunkt.

Kommittéansvariga och arbetet inom Sverige

För varje Codexkommitté finns en anställd hos Livsmedelsverket som utsetts till kommittéansvarig, så kallad (KA). De flesta KA tillhör enheten för internationell samordning hos Livsmedelsverket. KA är den som ansvarar för att Sveriges synpunkter framförs i arbetet. Det är inte Livsmedelsverkets synpunkter, utan Sveriges som ska framföras.

Det innebär att KA måste sammanställa synpunkter från verket, externa experter, industri, handel, konsumenter och så vidare. Sveriges synpunkter måste förankras med departementet och därefter inom EU innan de kan framföras vid Codexmöten, det vill säga globalt.

Arbetet inom varje kommitté sker löpande under året, mellan mötena via e-post. I enstaka fall sammanträder fysiska arbetsgrupper mellan kommittémöten. Arbetets omfattning skiljer sig i olika kommittéer. Sverige bidrar med synpunkter även i de kommittéer vi inte deltar aktivt i.

Sveriges främsta möjlighet att påverka slutresultatet är att i tidigt skede föreslå en gemensam EU-position och driva den.

Samarbete inom EU

Inför varje Codexmöte hålls samordningsmöten i en arbetsgrupp (F.22) under ministerrådet där alla 27 medlemsstaterna (MS) och EU-kommissionen (KOM) så långt som möjligt kommer överens om gemensamma ståndpunkter och förhandlingsstrategier. Särskilda rutiner för hur kommissionen och MS (EUMS) ska samarbeta och agera inför och vid Codexmöten är fastställda.

Inom EU kommer man överens om vem som har behörighet i olika frågor, antingen MS själva eller KOM. Behörigheten kan också vara delad men med huvuddelen antingen hos MS eller hos KOM.

Codexmöten

Livsmedelsverket deltar i alla kommittéer som är högst prioriterade för Sverige. Livsmedelsverket deltar i mötena. Ofta leder en person från departementet delegationen vid de mötena. Vid själva Codexmötet talar KOM vid EU-behörighet och ordförandeskapet vid MS-behörighet. MS talar fritt om det är MS-behörighet och gemensam ståndpunkt saknas.

EU-kommissionen och medlemsstaterna

KOM är angelägen om att så många experter från MS som möjligt deltar för att bredda kompetensen hos EU-gruppen. MS kan och bör också av strategiska skäl stödja de gemensamma ståndpunkterna med egna inlägg. KOM är helt beroende av att MS deltar i mötena eftersom ordföranden ska ta hänsyn till KOM yttranden som om det är alla närvarande EU-länder som yttrat sig. Finns inga MS närvarande betyder inlägget från KOM ingenting.

Omedelbart ikraftträdande

När en Codextext, till exempel en standard, en riktlinje eller ett gränsvärde antagits av CAC så träder den i kraft omedelbart. EU måste anpassa sina regler så att de inte väsentligen avviker från Codexreglerna.

Rapportering

Vid varje kommittémöte antas utkastet till rapport. Rapporten publiceras inom några veckor på Codex webbsida.

Senast granskad 2024-01-16