Svamp - lär dig skilja på ätliga och giftiga sorter

svampsmörgåsar

Det finns många goda matsvampar. De innehåller fibrer, vissa vitaminer och mineraler.  Men plocka bara sådana svampar som du är säker på är bra matsvampar.  Om du är det minsta osäker - chansa inte.

Vildplockad svamp innehåller vitamin D, vilket är unikt bland vegetabiliska livsmedel. Svampar som kantarell, trattkantarell och karl johansvamp innehåller faktiskt mer D-vitamin än många fiskarter.

Men att svamp smakar gott är  ingen garanti för att den är säker att äta. Det finns tyvärr en del svamp som är giftig och kan ge svåra skador. Vissa arter kan till och med vara dödliga. Kunskapen ökar och svampböcker blir föråldrade. Läs på i nya svampböcker om vilka svampar du kan njuta av och vilka du ska undvika innan du ger dig ut i svampskogen!

Vad är giftig svamp

Många svamparter producerar gifter för att skydda sig mot angrepp. Några av dessa svampar kan leda till stor skada om du äter dem. Det luriga är att många giftiga svamparter utseendemässigt är väldigt lika ätliga svampar, så det är lätt att ta fel. Har du dålig kunskap eller otur kan du bli förgiftad.

I Sverige finns över 10 000 svampsorter. Hur många av dem som är giftiga vet man inte. Man vet inte heller exakt hur mycket du behöver äta för att få symtom. Det beror naturligtvis på vad det är för gift i svampen, men också på hur känslig du är och på vad du äter i övrigt.

Många ätliga svampar kan ge symtom om de äts råa eller otillräckligt tillagade. Symtomen går oftast över, men kan vara obehagliga med inslag av illamående, kräkning, ont i magen och diarré. Vi vet inte säkert varför  man kan få besvär av rå svamp, men det kan bero på att svampen innehåller lektiner (som också finns i till exempel bönor) eller andra ämnen.

Man kan också få problem om man äter skämd svamp. Dessa symtom påminner om allergiska besvär och beror på att aminer har bildats.

Så minskar du risken att bli förgiftad av svamp

  • Plocka bara svamp som du är säker på är bra matsvamp.
  • Använd nya svampböcker.
  • Om du är osäker på vilken svamp du har framför dig, plocka den inte.
  • Tillaga svampen ordentligt.

Om du misstänker att du har blivit förgiftad

Blir du trots allt förgiftad, kontakta Giftinformationscentralen. Är det akut, ring 112 och begär Giftinformation, dygnet runt. Vid mindre brådskande fall, ring är 010-456 67 00, dygnet runt. Allmänna frågor om akut förgiftning besvarar de dagtid.

Så påverkar svampgifterna kroppen

Olika svampar ger olika symtom. Gifterna från olika svampar kan:

  • Påverka nervsystemet. Exempel: röd flugsvamp, panterfläckig flugsvamp, brun flugsvamp, samt vissa arter av broskskivlingar, slätskivlingar, trådskivlingar och trattskivlingar.
  • Påverka mag-tarmkanalen. Exempel: giftchampinjon, giftkremla och bolmörtsskivling.
  • Skada inre organ. Exempel: vit flugsvamp, lömsk flugsvamp, gifthättingar, toppig giftspindelskivling och orangebrun giftspindling.
  • Ge allergiliknande reaktioner. Exempel: pluggskivling.
  • Ge förändrad känslighet för alkohol. Exempel: grå bläcksvamp
  • Ge flera olika symtom. Exempel: stenmurkla.
Senast granskad 2018-05-23