Bakterier

Campylobacter

Eftersom campylobacter kan finnas i kycklingkött är det alltid viktigt att hantera kyckling på rätt sätt i köket. Var noga med hygienen, skilj rått kycklingkött från annan mat och genomstek alltid kyckling.



Vad är campylobacter?

Campylobacter är en bakterie och är den vanligaste orsaken till bakterierelaterad magsjuka i Sverige.

Var finns campylobacter?

Bakterien förekommer i den normala tarmfloran hos livsmedelsproducerande djur, till exempel kyckling, gris, nöt och får, samt i vatten.

Bakterien behöver inte föröka sig i livsmedlet för att orsaka sjukdom. Det betyder också att bakterien kan föras över från livsmedlet till köksredskap, skärbrädor och liknande och därmed smitta via andra livsmedel.

Så här undviker du att bli sjuk

  • Genomstek alltid kyckling - genom att hetta upp maten ordentligt dör eventuella bakterier.
  • Drick inte opastöriserad mjölk.
  • Var noggrann med hygienen, tvätta händerna innan du börjar laga mat, och direkt efter att du hanterat rått kött och kyckling.
  • Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött och kyckling. Då förhindrar du att bakterier förs över från ett livsmedel till ett annat via redskap eller arbetsytor.

Ska man undvika att äta färsk kyckling?

Följer du råden så behöver du inte avstå från färsk kyckling. Det är viktigt att vara noga med hygienen oavsett om kycklingen är färsk eller fryst. Risken är dock större med färsk kyckling än med fryst, eftersom frysning minskar mängden bakterier.

Vad gör Livsmedelsverket för att minska spridning av campylobacter?

Livsmedelsverket för en dialog med både slakterier och branschen om hur de kan minska spridningen av campylobacter. Vi följer också de åtgärder som görs för att få ner nivåerna av campylobacter hos kycklingarna.

I samband med ett nationellt utbrott av campylobacter 2016- september 2017 provtog och analyserade Livsmedelsverket också färskt kycklingkött från butiker. Resultaten av analyserna  publicerades på webbplatsen.

Sjukdomstecken

Symtomen är diarréer som kan vara blodiga, magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. Man kan få följdsjukdomar som ledbesvär och i sällsynta fall till och med drabbas av förlamning. Man kan bli mycket sjuk även om man bara får i sig ett litet antal bakterier.

Fördjupning

Campylobacter är den vanligaste orsaken till bakterierelaterad magsjuka i Sverige. Det finns ett flertal olika campylobacterarter. C. jejuni och C. coli är de vanligaste orsakerna till sjukdom hos människa.

Campylobacter finns över hela världen och lever i tarmkanalen på många såväl vilda som tama däggdjur och fåglar, till exempel kyckling, änder, måsar, svin, nötkreatur, får, getter, hundar, katter, råttor och möss. Bakterien sprids via fekalier från stallmiljön och vilda djur till bland annat mjölk och ytvatten och från slaktkroppen, under slakt- och efterföljande bearbetningsprocess, till det råa köttet. Avloppsvatten är en annan källa till campylobacter i ytvatten.

Campylobacter behöver en atmosfär med reducerat syreinnehåll samt en temperatur mellan +30ºC och +45ºC för att kunna växa. Under cirka 28ºC sker ingen nämnvärd tillväxt av bakterien. Den är känslig för uttorkning (frysning innebär torka för bakterier) och en betydande reduktion av antalet sker vid till exempel fryslagring. En hel del bakterier överlever emellertid. Bakterien överlever inte vanlig matlagningstemperatur.

Campylobacter överförs till människan främst via intag av förorenade livsmedel men också genom direktkontakt med smittbärande människor eller djur. Eftersom infektionsdosen är låg, även för personer med gott allmäntillstånd, behöver bakterien inte tillväxa i livsmedlet för att åstadkomma infektion. Åtgärder som förhindrar kontaminering av andra livsmedel är därför av särskild vikt när det gäller att förebygga spridning av bakterien.

Årligen rapporteras normalt runt 9 000 fall varav omkring hälften är inhemska. De flesta inhemska campylobacterfall är sporadiska, det vill säga att enstaka personer drabbas. Vid de flesta utbrott har smittkällan varit fågelkött eller opastöriserad mjölk. Ett utbrott med svenskt kycklingkött började under sensommaren 2016 och pågick i nästan ett år. Uppskattningsvis insjuknade omkring  4 000 fler personer än normalt från och med augusti 2016 till och med maj 2017.

Flera mycket omfattande vattenburna utbrott har också inträffat i Sverige: i Grums (1980), Kramfors (1994), Marks (1995) respektive Söderhamns kommun (2003) insjuknade mellan 2 000 och 3 500 personer vid varje tillfälle. Vid ett utbrott 1996 orsakat av opastöriserad mjölk blev 123 personer sjuka.

Bakterier

Senast granskad 2017-09-21