Näringsrekommendationer
De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, är den mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om mat och hälsa. I NNR beskrivs matvanor som är bra för hälsan på både kort och lång sikt. Dessutom finns rekommendationer om hur mycket energi och näringsämnen kroppen behöver. I NNR 2023 är hälsan basen, men för första gången tar de även hänsyn till hur det vi äter påverkan miljö och klimat. NNR blir grunden för kommande kostråd i Sverige och de nordiska länderna.
Officiella näringsrekommendationerna i Sverige
Livsmedelsverket har antagit de referensvärden för energi och näringsämnen som anges i NNR 2023, och det är dessa som gäller som officiella näringsrekommendationer i Sverige.
I NNR 2023 används många begrepp som kan vara svåra att hålla isär. Du kan läsa om referensvärden som till exempel RI, AR och UL på sidan Referensvärden i NNR via länken i menyn till vänster.
Människors hälsa och näringsbehov är basen i de nordiska näringsrekommendationerna. Men eftersom maten vi äter även påverkar miljö och klimat har NNR 2023 för första gången vägt in hållbarhet i rekommendationerna. Slutsatsen är att det som är bra att äta för hälsan i de flesta fall också är bra för miljön och klimatet. NNR rekommenderar en övervägande växtbaserad kost, men där det också finns plats för kött, fisk och mejeriprodukter.
Webbinarium om NNR 2023 - filmad version
Länkar till NNR 2023
Skillnad på kostråd och näringsrekommendationer
I de nya nordiska näringsrekommendationerna finns inte bara rekommendationer om enskilda näringsämnen, utan även om hur mycket av olika livsmedel som är lämpligt att äta. Men NNR 2023 är ändå inte samma sak som kostråd. NNR är den vetenskapliga grunden för vad människor behöver äta för att må bra utan att belasta miljö och klimat i onödan.
Med NNR som bas utvecklar sedan de nordiska länderna nationella kostråd. I det arbetet tar man också hänsyn till specifika förhållanden i det enskilda landet och vilka förändringar som behövs jämfört med dagens sätt att äta. På Livsmedelsverket tittar vi till exempel på hur svenskarna äter idag, mattraditioner, hälsoproblem i befolkningen och hur maten produceras. Så även om den vetenskapliga grunden är densamma kan kostråden i de nordiska länderna skilja sig åt.
Livsmedelsverket nuvarande kostråd "Hitta ditt sätt – att äta grönare, lagom mycket och röra på dig", grundas på NNR 2012. Arbetet med att uppdatera kostråden har påbörjats och beräknas vara klart under 2024.
Fördjupning om NNR 2023
Hur togs NNR 2023 fram?
Sedan 1980-talet har Nordiska ministerrådet stöttat det nordiska samarbetet med att ta fram gemensamma näringsrekommendationer. Det är också Nordiska ministerrådet som finansierar arbetet med NNR, tillsammans med myndigheter i de nordiska länderna.
De fem nordiska länderna har tillsammans arbetat med revideringen av NNR. NNR-arbetet har varit mycket omfattande, mer än fyrahundra forskare och experter har varit involverade i översynen. Ledande forskare och experter inom varje område har engagerats, främst från de nordiska länderna. Experterna är antagna på basen av sina strikt vetenskapliga meriter, efter jävsgranskning. Det gör man för att undvika att experterna är påverkade av olika intressen.
Forskarnas slutsatser har presenterats i ett femtiotal vetenskapliga underlag. Både underlagen och förslag till nya näringsrekommendationer har varit ute på remiss, samtliga remisser har varit öppna för alla att svara på. Att arbetet är öppet och transparent är viktigt, och grunden i ett vetenskapligt arbetssätt.
Vad är skillnaderna från tidigare rekommendationer?
NNR uppdateras ungefär vart tionde år. Då görs en utvärdering av den senaste forskningen, och utifrån den tas uppdaterade rekommendationer för näringsämnen fram. Denna gång har även rekommendationer för livsmedelsgrupper tagits fram.
Det här är några av de viktigaste nyheterna:
- NNR innehåller rekommendationer för 36 näringsämnen. Rekommenderat intag har höjts för tolv näringsämnen och sänkts för två näringsämnen. Värdena i NNR 2023 är mer transparenta och i högre grad harmoniserade med internationella rekommendationer jämfört med tidigare upplagor.
- NNR 2023 innehåller rekommendationer för 15 livsmedelsgrupper. För vissa livsmedelsgrupper anger NNR nu en rekommenderad mängd. Den mängden utgår från vad som är bra för hälsan att äta. Det har inte funnits tillräckligt med forskning för att kunna ange mängder utifrån matens påverkan på miljö och klimat.
Vem har bestämt att miljöaspekter ska inkluderas i NNR?
Det var Nordiska ministerrådet som gav NNR-arbetsgruppen i uppdrag att inkludera hållbarhet i rekommendationerna. Orsaken är att maten som produceras och konsumeras har stor påverkan på miljö och klimat. Globalt sett står maten – från jord till bord – för cirka en tredjedel av alla växthusgasutsläpp och är en av de största orsakerna till förlust av natur och biologisk mångfald. NNR-arbetet har fokuserat särskilt på hur de nordiska och baltiska livsmedelssystemen bidrar till dessa miljöutmaningar.
I uppdraget till NNR-arbetsgruppen ingick att titta på hur människors konsumtion påverkar hälsa, miljö och klimat. Däremot ingick det inte att titta på produktion, hur maten produceras. Eftersom förutsättningarna för livsmedelsproduktion skiljer sig mycket mellan de olika nordiska länderna är det något myndigheterna i respektive nordiskt land får ta hänsyn till när de utformar nationella kostråd.
Vem använder näringsrekommendationerna?
Rekommendationerna används i första hand av personer som på olika sätt arbetar med mat och bra matvanor. De är bland annat
- underlag för att ta fram kostråd i de nordiska länderna
- grunden för Livsmedelsverkets riktlinjer för måltider i vården, skolan och äldreomsorgen
- underlag för kriterierna i Nyckelhålsmärkningen
- verktyg för att utvärdera gruppers eller befolkningens intag av olika näringsämnen.
