Näringsrekommendationer
I de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) beskrivs de matvanor som är bra för hälsan på både kort och lång sikt. Dessutom finns rekommendationer om hur mycket vi behöver röra på oss för att må bra, och hur mycket energi och näringsämnen vi behöver.
Officiella näringsrekommendationerna i Sverige
NNR 2012 är antagna som de officiella rekommendationer som används i Sverige.
I NNR 2012 är det tydligt att det är helheten i kosten som är viktig. Det går att äta bra på många olika sätt. Genom att äta varierat, inte för mycket, och röra på sig får man en bra balans.
I NNR 2012 lyfts matvanor som både ger oss mycket näringsämnen och som bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och cancer – sjukdomar som alla är kopplade till matvanor och livsstil. Exempel på sådan mat är grönsaker, baljväxter och frukt, fisk, vegetabiliska oljor som till exempel rapsolja och mat med fullkorn.
Mat som istället kan bidra till att vi får i oss mindre näring är läsk, godis, bakverk och kakor som innehåller mycket socker. För mycket salt mat och salta snacks, charkprodukter och kött av nöt, gris och lamm kan också leda till att risken för sjukdom ökar.
Livsmedelsverket har sammanfattat vad som är bra livsmedelsval för vuxna, barn och gravida, enligt NNR 2012. Länkar till de rapporterna finns längst ner på sidan.
Länkar till NNR 2012
Skillnad på kostråd och näringsrekommendationer
NNR2022
De nordiska näringsrekommendationerna uppdateras ungefär vart åttonde år. Arbetet med den nya upplagan startade 2019 och beräknas vara klart i juni 2023.
Arbetet finansieras av Nordiska ministerrådet och leds från Norge. Livsmedelsverket ingår i den projektgrupp som tillsammans med medlemmar från övriga nordiska länder planerar och genomför revideringen. Dessutom arbetar över hundra forskare och experter i Norden med de vetenskapliga underlagen till rekommendationerna.
Referensvärden
I NNR 2012 används många begrepp som kan vara svåra att hålla isär. Du kan läsa om referensvärden som till exempel LI, AR och UL via länken i menyn till vänster.
Andra organisationer som till exempel WHO och Efsa anger också referensvärden för näringsämnen. I Sverige använder vi oss i första hand av de referensvärden som finns i NNR 2012. På Livsmedelsverket följer vi vad som publiceras av andra organisationer. Ofta är referensvärden för näringsintag desamma eller inte långt ifrån värdena i NNR 2012 eftersom de bygger på samma vetenskapliga grund.
Fördjupning om NNR 2012
Hur togs rekommendationerna fram?
Den femte upplagan av Nordiska näringsrekommendationer, NNR 2012, finansierades av Nordiska ministerrådet. Mer än hundra experter var involverade i revideringen. Ledande forskare och experter inom varje område främst från de nordiska länderna, deltog.
Experterna gick igenom en mängd vetenskapliga studier och översikter som publicerats efter år 2000 och tittade på hur olika näringsämnen, livsmedel och matvanor påverkar hälsan.
De tittade särskilt på områden där det kommit mycket ny forskning – till exempel fett, kolhydrater, D-vitamin och olika matvanors samband med hälsan. För en del ämnen gjordes systematiska litteraturöversikter. Varje systematisk litteraturöversikt samt kapitel i NNR 2012 granskades av experter som inte varit med och skrivit kapitlen. Kapitlen har också varit ute på remiss som vem som helst kunnat svara på
Vad är skillnaderna från tidigare rekommendationer?
Ett stort antal vetenskapliga studier har publicerats sedan förra upplagan av NNR som kom 2004. I de flesta fall har den nya forskningen stärkt de tidigare rekommendationerna. I vissa fall har det funnits anledning att ändra rekommendationerna.
Det här är några av de viktigaste förändringarna:
- Fokus ligger mer på helheten i kosten, det vill säga vilka matvanor som är hälsosamma, än på enstaka näringsämnen.
- Det betonas att typen av kolhydrater i maten och vilka livsmedel som bidrar med kolhydrater är viktigare än den totala mängden kolhydrater.
- Det betonas att typen av fett i maten är viktigare än den totala mängden fett.
- Utrymmet för enkelomättat fett, som finns i till exempel olivolja, rapsolja och nötter, har ökats något. På grund av det har rekommendationen för det totala fettintaget justerats till 25-40 procent av energiintaget (tidigare 25-35 procent), medan kolhydratintaget ändras till 45-60 procent av energiintaget (tidigare 50-60 procent).
- Det rekommenderade intaget av vitamin D har höjts för barn över två år, vuxna och personer över 75 år.
- Det rekommenderade intaget av selen har höjts för vuxna.
Vem använder näringsrekommendationerna?
Rekommendationerna används i första hand av personer som på olika sätt arbetar med mat och bra matvanor, bland annat som
- riktlinje för att planera mat för grupper av människor, till exempel skolmat eller mat i äldreomsorgen
- underlag för Nyckelhålsmärkningen
- verktyg för att utvärdera gruppers eller befolkningens intag av olika näringsämnen
- underlag för att ta fram råd om bra matvanor
