Bly

Bly finns överallt i luft, mark och vatten. Tack vare att vi använder blyfri bensin, har mängderna minskat. Fisk, kött, säd, rotfrukter och mejerivaror innehåller oftast låga halter. Men det kan finnas högre halter i till exempel vissa skaldjur och i visst kött från vilt.

Hur mycket får vi i oss?

Mängden bly vi utsätts för har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Men de nivåer vi har i blodet är fortfarande för höga. Därför är det viktigt att mängden bly som vi utsätts för fortsätter att sjunka.

Är bly farligt?

Blyförgiftning ger oklara symtom som trötthet och dålig aptit. Bly skadar de röda blodkropparna och kan leda till blodbrist. Bly kan också skada nervsystemet. Foster och små barn är känsligast för bly, eftersom hjärnan och nervsystemet utvecklas under den tiden.

Finns det bly i enskilda brunnar?

Den som har en enskild brunn ansvarar själv för vattenkvaliteten och för att hålla brunnen i bra skick. För enskilda brunnar gäller Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.

Råd

  • Råd om viltkött - kött från sårkanalen där kulan träffat och det påverkade köttet strax intill, samt ytterligare tio cm till synes opåverkat kött ska inte användas till mat utan kasseras. Styckdelar som ligger långt från sårkanalen såsom stek, filé, hals, lår och lägg bedöms inte ha för höga halter av bly och kan därför konsumeras som de är.
  • Använd inte inte keramikkärl och emaljerade kärl till mat och dryck om du inte vet att de är säkra att använda. Bly kan nämligen lösas ut från glasyr och färg. Det gäller särskilt sura livsmedel, som sura frukter, rabarber, bär, juice och ättiksinläggningar. Även äldre kristallglas kan innehålla bly, och blyhalterna kan öka i spritdrycker som förvarats en längre tid i kristallkaraffer
  • Kalebasskrita används som medel mot illamående under graviditet, främst bland kvinnor från Västafrika. Mycket höga blyhalter har uppmätts i denna typ av produkter. Därför ska man inte äta kalebasskrita.
  • I kökskranar av mässing kan bly lösas ut till det vatten som varit stillastående i ledningarna. Låt därför vattnet rinna tills det fått en låg och jämn temperatur innan du tar av vattnet för mat och dryck.


Fördjupning

Så utsätts vi för bly

Baslivsmedel som fisk, kött, spannmålsprodukter, rotfrukter och mejerivaror innehåller i regel låga blyhalter. Det mesta av blyet man får i sig kommer ändå från spannmål, dryck och vegetabilier eftersom det är livsmedel vi äter ofta. Vissa skaldjur, lever och njure, liksom visst kött från vilt kan innehålla förhöjda halter bly.

Livsmedelsverket har uppskattat att medelintaget av bly från livsmedel är cirka 0,1 µg/kg/dag. Enligt Efsas bedömningar ligger det svenska medelintaget av bly via livsmedel högre, det vill säga mellan 0,44 - 0,80 µg/kg/dag. De olika resultaten beror på dataunderlag och hur beräkningarna utförts.

I takt med att användningen av blyad bensin har minskat har halten bly i blodet hos människor sjunkit i Sverige och i andra länder. Studier på svenska barn från Trelleborg och Landskrona visar på en tydlig trend av minskande blodblyhalter mellan 1978 (geometriskt medelvärde, GM ≈ 60 µg/L) och 2007 (GM = 13 µg/L och ett haltintervall på 6 - 60 µg/L) (Strömberg et al., 2008).

Damm i hemmen och jord kan vara bidragande källor för blyexponering hos barn.

Gränsvärden

Det finns gemensamma gränsvärden inom EU för högsta tillåtna blyhalter i vissa livsmedel som säljs. Gränsvärdet för bly i dricksvatten är 10 mikrogram per liter.

Det finns också gränsvärden för hur mycket bly som får lösas ut från vissa material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Dessutom finns gränsvärden för bly i vissa tillsatser och aromer. Utöver de EU-gemensamma gränsvärdena finns nationella gränsvärden för bly i vissa livsmedel.

Riskvärdering

Bly kan skada nervsystemet också vid låg exponering. Särskilt när hjärnan utvecklas hos foster och små barn är känsligheten stor. Den europeiska myndigheten för livsmedelsäkerhet (Efsa) har etablerat referenspunkter för blyexponering.

Efsa bedömer att blyets potentiella effekter på utveckling (IQ) hos barn och foster är den mest kritiska effekten; en referenspunkt på 12 µg/L, motsvarande ett blyintag via mat på 0,5 µg/kg kroppsvikt/dag, etablerades för effekter på IQ. Efsas bedömning är också att blyets njurskadande och blodtryckshöjande potential utgör de mest kritiska effekterna för den vuxna befolkningen; referenspunkter på 15 µg/L och 36 µg/L etablerades för kronisk njursjukdom respektive effekter på blodtryck.

Data på svenska barn från 2007 visar på blodblyhalter (13 µg/L; geometriskt medelvärde) som ligger i nivå med Efsas referenspunkt på 12 µg/L. Efsa konstaterar även i sin riskvärdering att gravida kvinnor (foster) och barn inom Europa har en blyexponering som är nära eller över referensvärdet på 0,5 µg bly/ kg kroppsvikt/dag. Det är därför viktigt att blyexponeringen fortsätter att sjunka, både i livsmedel och i miljön.

Referenser

Efsa, 2010. EFSA panel on contaminants in the food chain (CONTAM); scientific opinion on lead in food. EFSA J. 8(4), 1570.

Livsmedelsverket, 2017. Swedish market basket survey 2015 - per capita-based analysis of nutrients and toxic compounds in market baskets and assessment of benefit and risk. Livsmedelsverkets rapport nr 26.

Strömberg, U., Lundh, T., Skerfving, S., 2008. Yearly measurements of blood lead in Swedish children since 1978: The declining trend continues in the petrol-lead-free period 1995-2007. Environ. Res. 107, 332-335.

Metaller

Senast granskad 2018-01-17