Mer om livsmedelsdatabasen

Grönsaker med svart bakgrund.

Livsmedelsdatabasen ska spegla det svenska livsmedelsutbudet och uppdateras därför regelbundet i takt med att nya livsmedel lanseras på marknaden och att ingredienser och tillverkningsprocesser byts ut i våra livsmedel. Arbetet med att uppdatera databasen pågår hela tiden.

En del av arbetet innebär att Livsmedelsverket varje år genomför ett eller flera analysprojekt där relevanta näringsämnen och komponenter i livsmedel analyseras. Totalt analyseras ca 35 livsmedel vilket ger cirka 1750 nya näringsvärden. Hela arbetet med analysprojekt från kartläggning och insamling till dess att analysresultaten är klara och finns i databasen tar ungefär 2 år. 

Det finns sällan enskilda produkter i databasen. Exempelvis informationen om ketchup grundar sig i flera olika ketchupmärken. Näringsvärdet av de allra flesta livsmedel i databasen speglar de vanligaste märkena inom produktkategorin. 

Syfte

  • Livsmedelsdatabasen ska vara användbar och tillgänglig för Livsmedelsverkets verksamhet, kostplanerare, livsmedelsbranschen, pedagogiska verksamheter och  forskare.
  • Livsmedelsdatabasen ska innehålla livsmedel som behövs till nationella kostundersökningar som Livsmedelsverket utför på uppdrag av regeringen eller på eget initiativ.
  • Livsmedelsdatabasen ska innehålla livsmedel som är representativa för kostvanor i Sverige och ska så långt som möjligt spegla det aktuella utbudet vad gäller sortiment och näringsinnehåll
  • Livsmedelsdatabasen är nödvändig för internationella samarbeten och för att kunna ha inflytande på EU- och internationell nivå. Internationellt samarbete ger vidare förutsättningar för förbättringar och utveckling av livsmedelsdatabasen.

Användningsområden

Livsmedelsdatabasen har flera användningsområden. Den används bland annat i kostundersökningar för att följa svenska folkets matvanor, vilket är ett av Livsmedelsverkets uppdrag. Den fungerar även som ett viktigt verktyg när nya närings- och kostrekommendationer tas fram. Matvaneundersökningar används för att:

  • bedöma svenska folkets näringstillstånd
  • följa trender i matvanor
  • identifiera grupper som särskilt bör uppmärksammas ur matvanesynpunkt
  • studera exponering av olika ämnen för att göra riskbedömningar
  • fastställa gränsvärden för tillsatser, miljöföroreningar med mera
  • förstå behovet av och besluta om berikning av olika livsmedel
  • ha som faktagrund i informationsarbete

En förutsättning för att kunna bearbeta resultat från kostundersökningar är att det finns aktuella näringsdata. Livsmedelsverkets uppdrag att utföra kostvaneundersökningar förutsätter därför att det finns en databas för livsmedel med relevant näringsdata.

Läkare och epidemiologer gör kostundersökningar för att studera sambandet mellan riskfaktorer i kosten och olika sjukdomar. Dietister använder näringsdata för kostrådgivning till främst sjuka men också friska människor. Storhushållen ansvarar för att den mat som tillagas och serveras uppfyller näringsrekommendationerna. Därför används databasen också för planering, utvärdering och näringsberäkning av matsedlar och dieter vid sjukhus, servicehus, skolor, daghem och personalrestauranger. Industrin behöver livsmedelsdatabasen för utvecklingsarbete och märkning av produkter.

Upphovsrätt

Använd gärna uppgifter ur Livsmedelsdatabasen. Vid användande av uppgifter ur Livsmedelsdatabasen måste källan anges: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version, se sökfunktionen. Data får därvid inte förändras.

Livsmedelsdatabasen

Senast granskad 2024-02-06