Livsmedelsdatabasen

Om livsmedelsdatabasen

Pojke handlar i en butik

Livsmedelsdatabasen ska spegla det svenska livsmedelsutbudet. Databasen måste ständigt uppdateras eftersom en rad nya livsmedel lanseras varje år samtidigt som ingredienser och tillverkningsprocesser byts ut i befintliga livsmedel.

Näringsvärden

  • Analyser – de flesta svenska baslivsmedel är analyserade på svenska laboratorier med kvalitetssäkrade analysmetoder (se metodprinciper).
  • Inlånade värden – för vissa livsmedel har näringsvärden lånats in från livsmedelsindustrin eller andra länders databaser.
  • Skattade värden – för vissa livsmedel har näringsvärden skattas vilket innebär att vissa näringsvärden förts över från likartade livsmedel till exempel vitling från torsk och kycklinglår med skinn från hel kyckling med skinn. Det kan också vara näringsämnen som inte finns i det specifika livsmedlet och därför inte analyserats.
  • Beräknade livsmedel - ungefär en tredjedel av livsmedlena i livsmedelsdatabasen är beräknade. Det gäller framförallt maträtter. Läs mer om hur livsmedels näringsinnehåll beräknas nedan.

För närvarande innehåller databasen ca 2100 livsmedel och maträtter. För varje livsmedel ges värden för över 50 näringsämnen. Dessutom finns det värden för ytterligare vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen i 250-350 livsmedel.

Beräknade livsmedel

Att beräkna ett livsmedel är ett sätt att komplettera databasen med tillagade maträtter av olika slag. Med dagens livsmedelsutbud är det en omöjlig uppgift att hålla analysvärden för alla maträtter i databasen.

För att beräkna ett livsmedel används faktorer för

  • vattenupptag eller förlust
  • fett-upptag eller förlust
  • vitaminförluster
  • enstaka mineralförluster

Beräkning

Information om hur ett livsmedel är beräknat finns i detaljfomuläret. Klicka på livsmedelsnamnet i sökresultatet, se under rubrik Tillagning. Livsmedel som är beräknade har (beräknat) i livsmedelsnamnet.

Vikt - Anger mängden av ingrediensen före tillagning.

Viktförändring - Anger förändring i vattenhalt. Om faktorn är under 1 sker en vattenförlust. Om faktorn är över 1 sker ett vattenupptag.

Faktorgrupp - Anger näringsämnesförluster vid tillagning. Förlusten varierar för olika vitaminer/mineraler beroende på tillagningsmetod och livsmedelsgrupp. Retentionsfaktorn anger hur mycket av ett visst näringsämne som finns kvar efter tillagningen. Vitamin C, tiamin, riboflavin, folat, vitamin B12, vitamin B6 och kalium får ändrat innehåll vid beräkning. Om det saknas information om näringsförluster används retentionsfaktor 1.

Näringsinnehåll anges per 100 gram tillagad vikt för det färdigberäknade livsmedlet.

Kvalitet

För att uppehålla kvaliteten på en nationell livsmedelsdatabas krävs ett omfattande kontaktnät med nationella producenter och laboratorier. Den intensiva forskning som bedrivs om näringsämnens inverkan på kroppen måste följas för att möta behov av data i ett senare skede. Samarbete med nordiska och internationella producenter av livsmedelstabeller pågår och behovet förväntas öka. Syftet är att harmonisera och standardisera provtagningstekniker, analysmetoder och kvalitetskrav för att lättare kunna göra jämförelser och utbyta data.

Variabilitet

Våra livsmedel har sitt ursprung i växter eller djur, vilkas näringsinnehåll på olika sätt påverkas av yttre faktorer. Näringsinnehållet i kött, mjölk och ägg påverkas av t.ex. ras, foder och årstid. Växtförhållanden och mognadsgrad är faktorer som kan ha betydelse för näringsinnehållet i grönsaker, frukt och spannmål. Livsmedlens bearbetning kan ytterligare förstärka variationerna. Eftersom näringsinnehållet i enskilda livsmedelsprover kan skilja sig markant, bör enstaka näringsvärden i livsmedelstabeller endast tolkas som ett på olika grunder bedömt medelvärde.

Syfte

  1. Livsmedelsdatabasen ska kunna användas för att beräkna näringsinnehåll i koster i relation till näringsrekommendationerna. Det innebär att för de livsmedel och maträtter som finns i basen bör det finnas värden för energi och de näringsämnen för vilka det finns rekommendationer.
  2. De livsmedel som finns med i basen ska vara representativa för kostvanor i Sverige och skall så långt som möjligt spegla det aktuella utbudet vad gäller sortiment och näringsinnehåll.
  3. Vid uppdateringar/nya analyser prioriteras livsmedel som behövs till nationella kostundersökningar som Livsmedelsverket utför på uppdrag av regeringen eller på eget initiativ. Det kan gälla analyser av nya livsmedel eller nya analyser av livsmedel som redan finns i basen. Prioritet ges även för livsmedel som har ändrats i sin sammansättning.
  4. Livsmedelsdatabasen ska vara användbar och tillgänglig för Livsmedelsverkets verksamhet, kostplanerare, livsmedelsbranschen, pedagogisk verksamhet och för forskare.
  5. Livsmedelsverket ska sträva efter att i livsmedelsdatabasen även inkludera analyser av andra ämnen, för vilka det saknas näringsrekommendationer ( t ex bioaktiva ämnen). Sådana analyser och datainsamlingar kan ske inom ramen för olika forskningsprojekt och i samarbete med forskargrupper.
  6. Livsmedelsdatabasen är nödvändig för internationella samarbeten och för att kunna ha inflytande på EU- och internationell nivå. Internationellt samarbete ger vidare förutsättningar för förbättringar och utveckling av livsmedelsdatabasen.
  7. Som ett komplement till livsmedelsdatabasen bör ett register över näringsinnehållet i vanligen konsumerade kosttillskott upprättas i samband med att kostundersökningar genomförs.

Användningsområden

Livsmedelsdatabasen har flera användningsområden. Den fungerar som ett viktigt verktyg när Livsmedelsverket tar fram närings- och kostrekommendationer. Den används för kostundersökningar för att följa svenska folkets matvanor vilket är ett av Livsmedelsverkets uppdrag. Matvaneundersökningar används för att:

  • bedöma svenska folkets näringstillstånd
  • följa trender i matvanor
  • identifiera grupper som särskilt bör uppmärksammas ur matvanesynpunkt
  • studera exponering av olika ämnen för att göra riskbedömningar
  • fastställa gränsvärden för tillsatser, miljöföroreningar med mera
  • förstå behovet av och besluta om berikning av olika livsmedel
  • ha som faktagrund i informationsarbete

En förutsättning för att kunna bearbeta resultat från kostundersökningar är att det finns aktuella näringsdata. Livsmedelsverkets uppdrag att utföra kostvaneundersökningar förutsätter därför att det finns en databas för livsmedel med näringsdata.

Läkare och epidemiologer gör kostundersökningar för att studera sambandet mellan riskfaktorer i kosten och olika sjukdomar. Dietister använder data för kostrådgivning till främst sjuka men också till friska människor. Storhushållen ansvarar för att den mat som tillagas och serveras uppfyller näringsrekommendationerna. Därför används basen också för planering, utvärdering och näringsberäkning av matsedlar och dieter vid sjukhus, servicehus, skolor, daghem och personalrestauranger. Industrin behöver livsmedelsdatabasen för utvecklingsarbete och märkning av produkter.

Upphovsrätt

Använd gärna uppgifter ur livsmedelsdatabasen. För uppgifter ur basen måste källan anges: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version, se sökfunktionen. Data får därvid inte förändras.

Livsmedelsdatabasen

Senast granskad 2017-03-15