Grönsaker, baljväxter och frukt

En kille håller upp ett knippe morötter

För hälsan är det bra att äta minst 500 gram grönsaker och frukter per dag. Grönsaker, baljväxter och frukter innehåller fibrer, vitaminer och andra skyddande ämnen. Grova grönsaker, lök och baljväxter, som bönor och linser, är extra värdefulla tack vare att de är så näringsrika.

Rotfrukter, kål, lök och torkade baljväxter kan dessutom lagras längre med mindre risk för svinn än känsligare grönsaker och frukter. Det bidrar till att de påverkar klimatet mindre än salladsgrönsaker.

Så här kan du äta för att bidra till en bättre miljö

Det finns flera saker du kan göra för att bidra till en bättre miljö och samtidigt äta hälsosamt. Du kan till exempel:

  • Välja grönsaker och frukter som tål att lagras, till exempel grova grönsaker och lök.
  • Välja känsligare frukter och grönsaker efter säsong.
  • Förvara maten rätt, planera dina inköp och ta hand om rester.
  • Äta en större andel av grönsaken eller frukten, till exempel stocken på broccoli
  • Ersätta en del av det kött du äter med vegetabilier som rotfrukter, spannmål, ärter och bönor.

Hur påverkar det vi äter miljön

Vad vi äter och hur vi hanterar maten påverkar miljön inklusive klimatet på många olika sätt. Maten påverkar miljön i hela livsmedelskedjan, från jord till bord. Livsmedel från växtriket påverkar i allmänhet klimatet mindre per kilo än livsmedel från djur.

Grönsaker, baljväxter och frukt påverkar miljön på olika sätt. Det beror på hur och var de odlas och hur ömtåliga de är. Olika grönsaker och frukter är olika lätta att lagra och olika känsliga för tryck och stötar. Orsaken är bland annat att de har olika tjocka skal, vattenhalt och ihåligheter.

Grova grönsaker som rotfrukter, vitkål, blomkål och lök är miljösmarta matval bland annat på grund av att de kan lagras längre med mindre risk för svinn och att de påverkar klimatet mindre än salladsgrönsaker.

Baljväxter

Genom att till exempel äta mer av torkade baljväxter, som gula ärtor, linser och bruna bönor, och mindre av färska långväga transporterade grönsaker, kan vi minska klimatpåverkan.

Grönsaker och frukt

Grönsaker och frukt är de livsmedel vi slänger mest av.  Du kan minska svinnet genom att förvara dem rätt, så att de håller längre, och inte köpa mer än du hinner använda. Du kan också minska svinnet av känsliga grönsaker genom att ersätta dem med grönsaker som kan lagras längre, till exempel rotfrukter, kålväxter och torkade baljväxter.

Att äta färska grönsaker, baljväxter och frukter just när de skördas i vårt klimat kan också vara ett sätt att minska matsvinnet av känsliga grönsaker och frukter.

Grövre grönsaker som rotfrukter, lök och kålväxter är inte lika ömtåliga som salladsgrönsaker, till exempel tomat, sallat och gurka. Salladsgrönsaker och många färska bär riskerar att ge stora svinn om de till exempel förvaras eller transporteras för fuktigt eller torrt, för varmt eller kallt eller hanteras lite ovarsamt. Rotfrukter, lök och kålväxter är däremot lätta att lagra vilket minskar risken för svinn.

Miljömärkt och ekologiskt

För att du ska veta om den mat du köper producerats med hänsyn till ”klimat” eller ”miljö inklusive klimat” finns det olika slags miljö- och klimatmärkning av maten.

Det finns både särskilt klimatcertifierade vegetabilier och vegetabilier där krav på att producenten har minskat utsläppen av växthusgaser ingår som del i annan certifiering.

Ekologisk certifiering visar att maten är producerad bland annat utan användning av syntetiska växtskyddsmedel och handelsgödsel. Frukt, grönsaker och baljväxter som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ, bidrar positivt till några av Sveriges miljömål som En giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv.

Fördjupning

Informationen under fördjupning har tagits fram med utgångspunkt i de svenska miljömålen. Vilken sorts frukt, grönsaker och baljväxter du väljer påverkar några av Sveriges miljömål som Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv och Begränsad klimatpåverkan.

De största miljöutmaningarna globalt och i Sverige är förknippade med de pågående klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.

Begränsad klimatpåverkan

Livsmedelssystemet är komplext och många effekter beror på omgivande samhällssektorers hållbarhet, till exempel transportsektorn och energisektorn. Förnybara bränslen spelar en viktig roll för hur klimatet påverkas av hanteringen inom livsmedelskedjan, inklusive transporter.

Elektricitetens klimatpåverkan är viktig för klimatpåverkan från förädling och hantering samt transporter som drivs med el. Svensk elektricitet har mindre klimatpåverkan än den nordiska, som i sin tur ligger betydligt lägre än genomsnittlig europeisk elektricitet.

Rotfrukter, lökväxter och kålväxter har generellt mindre klimatpåverkan per kilo än salladsgrönsaker. Dessa grövre grönsaker odlas oftast på friland även i kallare klimat, medan salladsgrönsaker som gurka, paprika och tomater odlas i uppvärmda växthus. De kan också lagras under längre tid, vilket gör att matsvinnet minskar både i butiken och hemma. När matsvinnet minskar kan miljöpåverkan inklusive klimatpåverkan fördelas på fler produkter så att till exempel klimatpåverkan per konsumerat äpple eller böna blir mindre.

Även baljväxter, som bönor, ärter och linser, har relativt liten klimatpåverkan. Minst påverkan har torkade baljväxter. Baljväxter som skördas som frön kan lagras med små risker för svinn. De kan även lagras i rumstemperatur under mycket lång tid. Baljväxtfrön är dessutom rika på protein och mineraler, och kan därför ersätta en del av köttkonsumtionen, som har betydligt större klimatpåverkan per kilo. Om sojabönor odlas på avskogad mark frigörs stora mängder kol som varit bundet i marken och träden, vilket påverkar klimatet negativt.

Växthus och friland

I länder med kallare klimat odlas salladsgrönsaker ofta i växthus. Hur mycket växthusodling påverkar klimatet beror på hur växthusen värms upp. Om växthusen värms upp med fossilt bränsle ger det betydligt större klimatpåverkan än om växthusen värms upp fossilfritt med till exempel spillvärme, träflis eller biogas.

Utvecklingen går mot att fler och fler växthus värms upp fossilfritt, det gäller till exempel de allra flesta växthus för odling av tomat, kruksallat och örtkryddor i Sverige. Men för importerade salladsgrönsaker är det ännu inte så vanligt.

Ur ett internationellt perspektiv ligger klimatpåverkan från inhemsk odling i växthus bra till. Det beror på omfattande energieffektivisering och att förnybara bränslen används i allt högre grad. Odling i växthus medför att det ofta krävs betydligt mindre mängd växtskyddsmedel än vid odling på friland eftersom möjligheterna är goda att bekämpa sjukdomar med biologisk bekämpning.

Transporter

Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser som har betydelse för matkonsumtionens klimatpåverkan. Generellt sett har livsmedel som transporterats mer långväga större klimatpåverkan per kilo än varor från EU och Sverige, vilket beror på växthusgasutsläppen förknippade med transporterna.

Hur stora utsläppen blir beror på hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel varan har fraktats. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än långa transporter med lastbil. Att både svensk och nordisk elektricitet påverkar klimatet mindre än den europeiska elmixen är en fördel vid tågtransporter av inhemska och nordiska produkter.

Om varorna behöver kylas under transporten ökar klimatpåverkan ytterligare. Känsliga frukter och grönsaker som importeras långväga ifrån behöver transporteras snabbt med flyg eller med långa kyltransporter och får därmed större klimatpåverkan.

Baljväxter med balja, till exempel färska sockerärtor och haricots verts, är ömtåliga och riskerar stora svinn. Därför behöver de transporteras snabbt och i kyla, vilket kan innebära transkontinentala flygtransporter med mycket stor klimatpåverkan. Baljväxter som skördas som frön kan däremot lagras och transporteras med små risker för svinn. De kan även lagras i rumstemperatur under mycket lång tid.

Giftfri miljö

Vid frukt-, bär- och grönsaksodling används relativt mycket växtskyddsmedel, jämfört med vid exempelvis spannmålsodling. Frukt besprutas generellt mer än grönsaker. De frukter som överlag besprutas mest är bananer, citrusfrukter och vindruvor.

Svenskodlade grönsaker och frukter innehåller låga halter restsubstanser från växtskyddsmedel, vilket speglar en lägre användning i inhemsk odling samt potentiella hälsomässiga fördelar från lägre exponering. En lägre andel av stickproven från svenskodlad sallat, slanggurka och tomat innehåller resthalter jämfört med motsvarande importerade produkter. I Sverige är det inte tillåtet att behandla grönsaker och frukter med växtskyddsmedel efter skörd.

Konsumtion av inhemska baljväxter är förknippad med lägre växtskyddsmedelsanvändning och större möjligheter till insyn i produktionen. Sveriges höga livsmedelsimport och låga växtskyddsmedelsanvändning i den inhemska produktionen gör att en stor del av växtskyddsmedelsanvändningen förknippad med svensk livsmedelskonsumtion kommer från importerade livsmedel.

Hur miljön påverkas av växtskyddsmedel beror på mängd, hantering och typ av medel, vilket i sin tur beror på bland annat odlingsteknik och klimatfaktorer. I ekologisk odling används inte syntetiska växtskyddsmedel. I vissa fall kan det dock leda till att avkastningen blir lägre. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och där används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder.

Odling i växthus medför ofta att det krävs betydligt mindre mängd växtskydd än vid odling på friland, eftersom luftfuktigheten kan kontrolleras och skadeinsekter kan bekämpas med biologisk bekämpning (till exempel med rovdjur som äter upp skadeinsekterna).

Att odla baljväxter som avbrott i spannmålsdominerade växtföljder har flera fördelar. Genom att växtföljden blir mer varierad kan användningen av växtskyddsmedel totalt sett minskas. Andra fördelar är att efterföljande jordbearbetning, till exempel plöjning och harvning, kan minskas. Det gör att bränsleförbrukningen minskar.

Genom att baljväxter har förmågan att fixera kväve behöver inte kvävegödselmedel tillföras baljväxter. Baljväxter har också en bra förfruktseffekt, det vill säga att nästa gröda i växtföljden får en näringsrik och bra jord att växa i. En ökad konsumtion av baljväxter som odlats som en del i en spannmålsdominerad växtföljd bidrar följaktligen till flera av Sveriges miljömål.

Ett rikt växt- och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap

I Sverige är det positivt med odling både för variationen i odlingslandskapet och för den biologiska mångfalden. Om marken inte odlas växer den igen och variationen i landskapet minskar.

I många länder som vi importerar mat ifrån är det ett stort tryck på den odlingsbara marken. Där kan odlingsmark vara en bristvara och då kompenserar jordbrukaren ofta detta med en intensivare drift som till exempel innebär större användning av gödselmedel, växtskyddsmedel, bevattning och energi, vilket är negativt för flera av miljömålen.

För miljömålen Ett rikt växt- och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap är det alltså i Sverige positivt med odling, medan det är negativt i länder som producerar storskaligt i monokultur för en stor exportmarknad.

I Sverige förekommer inte den typ av intensiva monokulturer som ofta blivit resultatet när odlingsområden förtätats för att kunna försörja en stor internationell marknad med grönsaker och frukter till låga priser. Till ytan omfattande monokulturer på landskapsnivå förekommer för exempelvis odling av apelsiner, bananer, tomater och jordgubbar. Bland miljömässiga fördelar av ökad konsumtion av inhemsk råvara kan även räknas minskat bidrag till negativ miljöpåverkan i de områden som exporterar varor till Sverige.

Inhemska fruktträd, bärbuskar och blommande baljväxter kan bidra till att främja pollinatörer, och bidrar på så vis till inhemska ekosystemtjänster som är kopplade till de nationella miljömålen och stödjer övrig livsmedelsproduktion. Hur mycket och vilka pollinatörer som gynnas beror på gröda och odlingssystem. Frukt, grönsaker och baljväxter som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ, har här en särskilt viktig roll.

De tropiska frukter som konsumeras i större mängder i världen odlas ofta i storskalig monokultur som resulterar i negativ påverkan på biologisk mångfald. Tropiska miljöer är ofta artrika och känsliga för störningar vilket gör det viktigt att fruktkonsumtionen undviker att bidra till ökad exploatering av sådana marker.

Markanvändningens påverkan på biologisk mångfald är generellt sett större för frukt som importeras från tropiska områden. Belastningen på de lokala vattenresurserna är ofta stor i tropikerna och väntas öka med klimatförändringarna.  

Att foderproduktion på åkermark tar stora områden i anspråk, områden som kan användas för produktion av vegetabilier till direkt humankonsumtion, talar generellt sett för en ökad konsumtion av grönsaker, frukt och baljväxter.

Hållbar matkonsumtion

Hållbara matvanor bidrar till en hållbar konsumtion. Med det avses förutom miljöaspekterna också de sociala och ekonomiska dimensionerna i samhället.

Jordbruket kan bidra till kulturella, ekonomiska och estetiska värden samt lärande och sammanhang som bidrar till social hållbarhet. Till exempel kan en ökad inhemsk odling och förädling bidra till sysselsättning på landsbygden och därigenom stödja social och ekonomisk hållbarhet i samhället.

En lokal livsmedelsproduktion är viktig för svensk krisberedskap, för att säkerställa tillgången till livsmedel och för möjligheten att leva och verka på landsbygden.

En ökad andel konsumtion grönsaker och frukter, inklusive bär, baserad på inhemsk råvara bidrar till minskad sårbarhet vid störningar i produktionsområden, förädling och handel. Grövre grönsaker kan odlas i stora delar av Sverige vilket kan bidra till minskade sårbarheter vid olika typer av störningar, i exempelvis distribution och handel.

En hållbar konsumtion av grönsaker, frukter och baljväxter förutsätter varsamhet med vattenresurserna i de områden råvaror odlas och produkter förädlas. Det kan till exempel göras genom att välja mindre vattenkrävande grödor. I Sverige är belastningen på grundvattnet låg jämfört med i många andra länder.

Miljösmarta matval

Senast granskad 2022-03-04