Tarmfloran
Tarmen med sina bakterier och andra mikroorganismer – tarmfloran – är ett av kroppens största organ. De senaste årens forskning visar att tarmfloran har betydelse för hur vi mår och att den påverkas av maten vi äter. Ännu saknas dock mycket kunskap inom området.
Tarmfloran kan ses som ett ekosystem av bakterier och andra mikroorganismer. En mikroorganism är en organism som är så liten att man vanligtvis behöver mikroskop för att se den. Tarmfloran har flera viktiga funktioner, bland annat att:
- Den utgör en viktig del av vårt immunförsvar.
- Den står för en stor del av kroppens ämnesomsättning. Ett exempel på detta är att tarmfloran i tjocktarmen bryter ned kostfibrer och andra ämnen i maten som vi själva inte kan bryta ner (spjälka).
Hur många, och vilka olika sorters mikroorganismer som finns i tarmen, beror framför allt på matvanor, ålder och den omgivande miljön. Även medicinering med till exempel antibiotika kan påverka. Det kan också till viss del vara ärftligt.
En förändring i tarmflorans sammansättning av mikroorganismer, och hur de fungerar, har kopplats till olika livsstilssjukdomar.
Matvanor kan påverka tarmfloran
Maten och dess innehåll av mikroorganismer, näringsämnen och eventuellt innehåll av skadliga ämnen kan påverka tarmfloran på både kort och lång sikt. Bra matvanor, med mycket kostfibrer och lite fett och animaliskt protein, tycks ge en tarmflora som är bättre för hälsan. En av förklaringarna till det kan vara att tarmfloran blir mer artrik, det vill säga att den innehåller flera olika sorters mikroorganismer.
Tarmflorans sammansättning har till exempel visats vara mer varierad hos människor i utvecklingsländer än hos människor i storstadsområden med en typisk västerländsk livsstil. En teori är att det bland annat kan bero på att maten i den västerländska livsstilen består av mycket fett och animaliskt protein och lite kostfibrer.
Mer kunskap behövs
De studier som gjorts hittills visar att det är svårt att hitta starka och entydiga samband mellan maten vi äter och den tarmflora vi har. Flera studier är baserade på få deltagare och med extrema skillnader i den utvärderade kosten. Därför behövs mer forskning för att öka kunskapen om hur maten och våra matvanor påverkar tarmfloran.
Mikroorganismer i maten kan påverka tarmfloran
Näringsämnen i maten kan påverka tarmfloran
Kostfibrer påverkar tarmfloran mycket eftersom en del av dem bryts ned i tjocktarmen och fungerar som bränsle för bakterierna som finns där. Olika typer av kostfibrer från olika källor som spannmål, baljväxter, frukt och grönsaker har olika effekt på tarmflorans sammansättning och hur den fungerar.
Även mängden fett i maten och fettkvaliteten kan påverka tarmfloran. Att äta mycket fett har i mindre studier påverkat tarmflorans sammansättning negativt, med till exempel färre arter av mikroorganismer. Effekten verkar dock skilja sig beroende på fettkvalitet.
- Mycket omättat fett och lite mättat fett i maten kan ge en artrikare tarmflora.
- Mycket mättat fett kan däremot göra att ogynnsamma bakterier blir fler och öka nivåer av olika inflammationsmarkörer. En kronisk inflammation i kroppen kan i sin tur öka risken för flera livsstilssjukdomar.
Skadliga ämnen i maten kan påverka tarmfloran
Om maten innehåller ämnen som organiska miljögifter, tungmetaller och mögelgifter, kan det påverka tarmflorans sammansättning och hur den fungerar negativt. Sådana förändringar har dock sällan kunnat kopplas till specifika hälsoeffekter.
De studier som finns är dessutom utförda i djur, vilket gör att det ännu saknas kunskap om hur ämnen påverkar människans tarmflora och vilka konsekvenser det kan få.
Fördjupning
Människans tarmflora
I tarmen finns mellan 10 och 100 triljoner mikroorganismer, den så kallade tarmfloran eller mikrobiotan. Tillsammans innehåller de mer än tre miljoner proteinbildande gener som styr hur mikroorganismerna i tarmen fungerar. Dessa gener kallas mikrobiomet.
Tarmfloran består till största delen av bakterier, totalt sett mer än 1000 arter. Vilka arter och hur många bakterier av olika arter som finns i tarmen skiljer sig mycket mellan olika människor. Däremot kan bakteriearterna grovt delas in i ett fåtal grupper som är gemensamma för en viss befolkningsgrupp av människor.
Tarmfloran innehåller också jäst- och mögelsvampar, encelliga parasiter (protozoer) och virus. Kunskapen är begränsad om dessa mikroorganismer och deras betydelse för bakterieflorans sammansättning och funktion. Därför är det inte klarlagt om de har en skyddande roll och/eller om de kan vara en bidragande orsak till vissa sjukdomar.
Tarmfloran hos friska vuxna personer är riklig och varierad. Den har också större motståndskraft mot förändringar jämfört med tarmfloran hos småbarn och äldre. Barn och äldre är därför mer mottagliga för tillfälliga störningar i tarmfloran och mer känsliga för tarminfektioner.
Tarmflorans påverkan på nedbrytning och upptag av ämnen i maten
Ämnen i maten kan påverka tarmfloran, och omvänt kan tarmfloran påverka omsättningen av både nyttiga och oönskade ämnen i maten. Tarmfloran kan till exempel producera en stor mängd biologiskt aktiva nedbrytningsprodukter av ämnen som finns i maten. Vissa används av tarmbakterierna, medan andra tas upp av kroppen. Tarmfloran kan också bryta ner och ta upp giftiga ämnen och omvandla dem till mindre giftiga former som kan utsöndras.
Tarmen fungerar också som en barriär för upptag av olika ämnen. Förändringar i tarmens slemhinna och i tarmflorans sammansättning kan påverka upptaget av vissa ämnen i maten. Skillnader i tarmflorans sammansättning kan förklara skillnader mellan människor i hur tarmen omsätter och tar upp både nyttiga och potentiellt skadliga ämnen.