Övergripande mål och prioriteringar
Målet för den offentliga kontrollen är att skydda människors och djurs hälsa och växters sundhet samt att värna om konsumenternas intressen. För att kontrollen ska vara ändamålsenlig och likvärdig är det viktigt att myndigheterna samverkar. En utvecklad samverkan kan också bidra till att vi uppfyller målet bättre.
Övergripande mål för livsmedelskedjan
De övergripande målen för livsmedelskedjan har utarbetats av myndigheterna gemensamt. Målen är fastställda av generaldirektörerna för Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA, och de gäller samtliga myndigheter i livsmedelskedjan.
Målen utgår från syftet med EU:s livsmedelslagstiftning. Se förordningarna (EG) nr 178/2002, (EU) 2016/2031 och (EU) 2017/625.
Övergripande mål | Önskad effekt |
Konsumenterna får säkra livsmedel inklusive dricksvatten, som är producerade och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt. Alla livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur eller ämnen går att spåra genom hela kedjan från jord till bord. | Ingen ska bli sjuk eller lurad, konsumenterna har en god grund för val av produkt och har förtroende för myndigheternas verksamhet. Aktörer i livsmedelskedjan konkurrerar på lika villkor. |
De livsmedelsproducerande växterna och djuren är friska och utgör inte någon allvarlig smittorisk. | De livsmedelsproducerande djuren hanteras väl och är friska. De växter som används för livsmedels- och foderproduktion är sunda och fria från växtskadegörare. |
Aktörer i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar deras eget ansvarstagande. | Aktörer har tilltro till myndigheternas övervakning, kontroll, rådgivning och andra insatser och upplever dessa meningsfulla. Det ska vara lätt att göra rätt. Detta bidrar till att stärka förtroendet för deras produkter och att konsumenterna får säkra livsmedel och inte blir vilseledda. |
De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan, inklusive beredskap. | Myndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan, inklusive beredskap, så att den gemensamma effektiviteten ökar. Kontrollverksamheten är regelbunden, riskbaserad, likvärdig och rättssäker samt ger avsedd effekt. |
Effektmål inom fyra fokusområden
Med utgångspunkt från målen i EU-lagstiftningen och ett val av fokusområden där det är mest angeläget att uppnå en förbättring, har fyra gemensamma effektmål fastställts. Effektmålen bidrar till att de nationella övergripande målen för livsmedelskedjan uppnås.
De fyra fokusområdena är säkert dricksvatten, mikrobiologiska risker, kemiska risker och information i livsmedelskedjan. Fokusområdena är gemensamma för hela livsmedelskedjan och effektmålen pekar ut områden där en märkbar förändring behövs.
Fokusområde | Effektmål | Varför? |
Säkert dricksvatten | För att få säkert dricksvatten måste de negativa hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvatten minska. | Dricksvatten är ett baslivsmedel. Effektmålen berör både kontroll och beredskap. Bra dricksvatten bidrar till friska djur och sunda växter. |
Mikrobiologiska risker | Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar med fokus på campylobacter, listeria, ehec/stec och norovirus. | Livsmedelsburna utbrott orsakade av campylobakter, listeria, ehec/vtec och mat-förgiftningar orsakade av bristande kunskap eller hantering i storhushåll leder till att många konsumenter drabbas och i vissa fall med allvarliga konsekvenser som följd. |
Kemiska risker | Minska hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar (fokus dioxiner och PCBer), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedelskedjan. | För att nå målen om säkra livsmedel, friska djur och sunda växter behöver vi höja kompetensen och öka vårt fokus när det gäller de kemiska riskerna och i synnerhet när det gäller kemiska risker i baslivsmedel och för riskgrupper. |
Information i livsmedelskedjan | Information om livsmedel och om livsmedelsproducerande djur och växter är korrekt och kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan. | Konsumenter ska kunna göra medvetna val om de livsmedel de äter. Det ska finnas spårbarhet genom hela kedjan, från jord till bord. Rätt information och spårbarhet förhindrar att konsumenter och företag blir vilseledda. Det förebygger och motverkar vilseledande och bedrägliga beteenden samt osund konkurrens. |
Målens giltighetstid
Målen och prioriteringarna har generellt sett samma giltighetstid som den nationella kontrollplanen om inget annat anges. Det innebär att målen är långsiktiga och att uppföljning och utvärdering i regel sker tidigast året efter att en aktivitet har genomförts. Resultaten redovisas i Rapporten om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan.
Operativa mål hjälper oss att nå de övergripande målen
Målhierarkin skiljer sig åt för de olika områdena i lagstiftningen. De övergripande målen för livsmedelskedjan är nedbrutna i operativa mål. Det finns även operativa mål som utgår från effektmålen. De operativa målen bidrar till att nå de gemensamma målen.
Operativa mål, åtgärder och aktiviteter inom livsmedelsområdet
De operativa målen tar i första hand sikte på den kontroll som rör livsmedel:
- som är baslivsmedel
- som konsumeras av känsliga grupper som barn och äldre
- som är förknippade med kända säkerhets- eller redlighetsproblem.
De operativa målen och ger en inriktning och prioritering av riskbaserade kontrollinsatser inom ramen för den årliga kontrolltiden. För att säkerställa att alla livsmedelskontrollmyndigheter bidrar till målen finns en uttalad skyldighet för myndigheterna att ta hänsyn till målen i den nationella kontrollplanen och ta in dem planering och uppföljning av sin kontrollverksamhet. Se 3 e § i LIVSFS 2005:21.
Under Hitta operativa mål och aktiviteter presenteras samtliga operativa mål och de samordnade kontrollprojekten för livsmedelskontrollen för perioden 2023-2025. De operativa målen för 2017-2019, operativa målen för 2020-2022, samordnade kontrollprojekt och större åtgärder och aktiviteter som Livsmedelsverket genomfört under 2018-2019 finns på sidan Tidigare operativa mål som ligger under Övergripande mål och prioriteringar.
Operativa mål, åtgärder och aktiviteter inom områdena växtskadegörare, foder, animaliska biprodukter, djurhälsa-smittskydd, djurskydd, veterinärmedicinska preparat, ekologisk produktion samt gränskontroll.
De operativa målen för områdena är framtagna av Jordbruksverket tillsammans med de operativa kontrollmyndigheterna för att bidra till att nå de övergripande målen. Målen är utformade för att nå störst effekt genom att arbeta dels med brister och utvecklingsmöjligheter i kontroll- och tillsynsverksamheten och dels skapa en förändring ute i samhället genom ett proaktivt arbetssätt.
Nationell planering av foder- och livsmedelskontrollen i primärproduktionen
För att kontrollen av primärproducenter av foder och livsmedel ska vara riskbaserad enligt förordning (EU) 2017/625 har länsstyrelserna tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket tagit fram en gemensam plan för kontrollen 2023-2026. Planen uppdateras årligen och anger vilka branscher som ska kontrolleras, hur många aktörer som ska kontrolleras, i vilka län kontrollerna ska utföras och särskilda fokusområden för kontrollen, inklusive operativa mål.
Målbilder och åtgärder för att nå målen
Förändringar inför nästa målperiod (2026-2029)
Gemensam målstruktur
De centrala myndigheterna Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har en ny gemensam målstruktur som börjar användas 2026.
Mer information om denna finns här:
Gemensam arbetsprocess för operativa mål
De centrala myndigheterna Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har en ny gemensam arbetsprocess för framtagandet av operativa mål. Denna process börjar användas för målen som gäller 2026-2029. De centrala myndigheterna skapar inför varje målperiod en gemensam arbetsgrupp med representanter från varje central myndighet. Gruppen ska driva och samordna arbetet framåt samt se var det finns möjlighet att skapa samsyn, finna synergier och samarbeta. Arbetsgruppen utser också en referensgrupp bestående av representanter från de olika kontrollmyndigheterna. Syftet med referensgruppen är bland annat att kontrollmyndigheterna ska ges möjlighet till delaktighet i arbetet kring de operativa målen så att målen blir relevanta och genomförbara.
Arbetsprocessen består av tre faser:
Fas 1. Uppstart, organisering och insamling av information
Fasen påbörjas cirka 1,5 år innan en ny målperiod börjar och det ges möjlighet att påverka och lämna förslag till nya mål. Den gemensamma arbetsgruppen organiserar sig och skapar referensgrupp samt inhämtar information brett från livsmedelskedjans olika led och intressenter. För nästa målperiod börjar detta arbete i augusti 2024, då de centrala myndigheterna kommer att kommunicera brett att möjligheten nu finns att delta i referensgrupp och/eller lämna inspel.
Fas 2. Utforma operativa mål, aktiviteter och stödmaterial
De centrala myndigheterna bearbetar informationen var för sig och tar fram preliminära förslag till mål. Förslagen diskuteras i den gemensamma arbetsgruppen och med referensgruppen och varje myndighet gör eventuella justeringar innan de slutliga målen beslutas (april året innan nya mål träder ikraft). Senast i juni informeras kontrollmyndigheterna och andra intressenter om kommande mål. Under denna fas planeras aktiviteter och stödmaterial arbetas fram även det i samarbete med referensgruppen.
Fas 3. Aktiviteter enligt de operativa målen och uppföljning efter målperiod
Den nya målperioden startar och aktiviteter enligt målen utförs. Varje år görs en uppföljning av hur arbetet fungerar och om justeringar av aktiviteter och stödmaterial kan behövas. Arbetsgruppen håller kontakten för att se hur arbetet löper på och vid behov kan även referensgruppen användas. När målperioden är slut följer myndigheterna upp resultaten av kontrollen och rapporterar detta under våren.
Arbetsprocessen finns beskriven i detalj här: