Ägg

Närbild på massor av vita och bruna ägg

Ägg är en källa till många viktiga mineraler och vitaminer. Samtidigt påverkar de miljön ganska mycket.

Hur påverkar det vi äter miljön?

Vad vi äter och hur vi hanterar maten påverkar miljön inklusive klimatet på många olika sätt. Maten påverkar miljön i hela livsmedelskedjan, från jord till bord. Genom att ändra våra matvanor kan vi till exempel minska utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas.

En del livsmedel påverkar miljön mer än andra, och den mat vi väljer att äta kan påverka miljön både på bra och dåliga sätt. Det är därför av stor betydelse för miljön vilken mat vi väljer att äta.

Ägg och miljöpåverkan

Ägg ger ganska små utsläpp av växthusgaser jämfört med andra proteinrika livsmedel av djur, till exempel nötkött. Den negativa miljöpåverkan från ägg beror främst på hönornas foder.

Värphöns äter spannmål som odlas i Sverige, men för att hönorna ska få tillräckligt med bra protein används också en del importerat sojafoder. Produktionen av spannmål bidrar till läckage av växtnäring till vattendrag, sjöar och hav. Miljöproblemen med soja beror bland annat på att det används mycket kemiska bekämpningsmedel i odlingen.

Miljömärkt och ekologiskt

För att du ska veta om den mat du köper producerats med hänsyn till ”klimat” eller ”miljö inklusive klimat” finns det olika slags miljö- och klimatcertifiering av maten.

Det finns både särskilt klimatcertifierade ägg och ägg där krav på att producenten har minskat utsläppen av växthusgaser ingår som del i annan certifiering.

Ekologisk certifiering visar att maten är producerad bland annat utan användning av syntetiska växtskyddsmedel och handelsgödsel. Ägg från djur som fötts upp på foder som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ, bidrar positivt till några av Sveriges miljömål som En giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv.

Fördjupning

Informationen under fördjupning har tagits fram med utgångspunkt i de svenska miljömålen.  Ägg påverkar Sveriges miljömål Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv samt Begränsad klimatpåverkan. De största miljöutmaningarna globalt och i Sverige är förknippade med de pågående klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.

Begränsad klimatpåverkan

Koldioxidekvivalenter är ett mått som används när man vill jämföra och summera klimatpåverkan från utsläpp av olika växthusgaser. Detta behöver man eftersom olika växthusgaser har olika stark påverkan på klimatet.

Ett kilo ägg orsakar utsläpp motsvarande 1-2 kg koldioxidekvivalenter. Merparten av utsläppen kommer från produktionen av hönornas foder, särskilt sojafoder. Odlingen av soja till proteinfoder är stor i världen och den ökar, men importen till Sverige har minskat under de senaste decennierna. Om sojaodlingen sker på avskogad mark frigörs stora mängder kol som varit bundet i marken och träden, vilket påverkar klimatet negativt. Även hönsgödseln ger upphov till en del utsläpp.

Livsmedelssystemet är komplext och många effekter beror på omgivande samhällssektorers hållbarhet, till exempel transportsektorn och energisektorn. Förnybara bränslen spelar en viktig roll för hur klimatet påverkas av hanteringen inom livsmedelskedjan, inklusive transporter. Svensk elektricitet har mindre klimatpåverkan än den nordiska, som i sin tur ligger betydligt lägre än genomsnittlig europeisk elektricitet. Detta har betydelse för hur stor klimatpåverkan förädling och hantering samt transporter som drivs med el har.

Transporter

Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Generellt sett har livsmedel som transporterats mer långväga större klimatpåverkan per kilo än varor från EU och Sverige, vilket beror på växthusgasutsläppen förknippade med transporterna. Hur stora utsläppen blir beror på hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel varan har fraktats. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än långa transporter med lastbil. Om varorna behöver kylas under transporten ökar klimatpåverkan ytterligare.

Eftersom själva djurhållningen orsakar stora utsläpp blir den andel som kommer från transporter jämförelsevis liten. Samtidigt är det stora volymer som fraktas. Sammantaget innebär det att utsläppen från transporter av ägg och äggprodukter har betydelse för matkonsumtionens totala utsläpp av växthusgaser.

Ingen övergödning

Övergödning beror bland annat på att det läcker kväve och fosfor från jordbruksmarken. Hur mycket äggen bidrar till övergödning beror bland annat på var produktionen sker, hur gödseln hanteras och sprids och vilka foder som används. Odling av spannmål och soja till kraftfoder bidrar till läckage av växtnäring till vattendrag, sjöar och hav, eftersom marken bearbetas (plöjs, harvas) varje år. Dessutom ligger marken bar, utan växter som kan hålla kvar näringen i marken, under en stor del av året.

Giftfri miljö

Värphöns äter huvudsakligen spannmål som odlas i Sverige, men för att hönorna ska få tillräckligt med bra protein används också en del importerat sojafoder. I spannmålsodling används betydligt mer växtskyddsmedel än vid odling av grovfoder som idisslande djur, till exempel mjölkkor och får, kan äta.

Mest besprutas soja. Vid konventionell sojaodling används stora mängder växtskyddsmedel. På grund av ökad efterfrågan har sojaodlingen i världen ökat kraftigt de senaste decennierna. Sojaimporten till Sverige har minskat under de senaste decennierna.

Det finns även ekologisk sojaproduktion, där syntetiska växtskyddsmedel inte används. Hur stor skillnaden i användningen av växtskyddsmedel är mellan ekologisk och konventionell produktion kan dock variera. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och där används därför generellt mindre mängd växtskyddsmedel än i varmare länder.

Ett rikt växt- och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap

Det inhemska jordbruket är viktigt för att de nationella miljömålen ska kunna uppfyllas.  

All animalieproduktion i Sverige bidrar till att jordbruksmark brukas och gödseln från djuren bidrar till åkermarkens bördighet. Värphöns bidrar dock inte positivt till den biologiska mångfalden och naturbetesmarkerna. Det beror på att de i huvudsak äter spannmål och importerat foder. Fågeluppfödning bidrar inte heller till ett rikt odlingslandskap eftersom produktionen inte bidrar till naturbetesmarker eller vallodling.

Den ökade sojaanvändningen i världen bidrar till avskogning, främst i Latinamerika. Kött från djur som inte ätit sådan soja, utan exempelvis inhemska fodergrödor, bidrar inte till avskogning i världen.

Hållbar matkonsumtion

Hållbara matvanor bidrar till en hållbar konsumtion. Med det avses förutom miljöaspekterna också de sociala och ekonomiska dimensionerna i samhället.

Några hållbarhetsaspekter för animalieprodukter, utöver de miljömässiga, gäller djurskydd, friska djur och minskad användning av antibiotika och därmed minskad risk för ökad antibiotikaresistens. Den ökade antibiotikaresistensen i lantbruket och samhället är en viktig fråga för djur- och folkhälsa. Sverige har en god djurhälsa och ett gynnsamt läge när det gäller antibiotikaresistens. Förebyggande åtgärder för god djurvälfärd bidrar till att användningen av antibiotika kan hållas låg. Sverige har lägst antibiotikaanvändning till livsmedelsproducerande djur av alla EU:s medlemsländer.

Animalieproduktionen är en viktig marknad för kretsloppet och lönsamheten i växtodlingen. Ett exempel på det är att vete som inte duger till bröd eller korn som inte duger till malt kan passa att använda som foder. Så även om andelen spannmål till humankonsumtion skulle kunna öka, är en del av foderspannmålen av sådan kvalitet att den inte efterfrågas som livsmedel.

Jordbruket kan även bidra till kulturella, ekonomiska och estetiska värden samt lärande och sammanhang som bidrar till social hållbarhet. Till exempel kan en ökad inhemsk foderodling, även av blommande baljväxter som gynnar pollinatörer och håller marker i hävd, bidra till social och ekonomisk hållbarhet.  

Miljösmarta matval

Senast granskad 2022-03-04