Virus på frysta importerade hallon och andra bär - att tänka på för företag

Importerade frysta bär kan innehålla virus, som kan göra konsumenter sjuka.

Om ditt företag handlar med, tillagar mat med eller serverar sådana frysta hallon eller andra frysta bär har du ansvar för att bärprodukterna är säkra för konsumenten. Här kan du läsa mer om vad som är viktigt att tänka på.

Norovirus och hepatit A-virus

Frysta importerade bär, främst hallon men även jordgubbar och andra sorters bär kan vara förorenade med livsmedelsburna virus som norovirus och i ovanliga fall hepatit A-virus.

Norovirus orsakar så kallad vinterkräksjuka och är den vanligaste orsaken till att människor blir sjuka av livsmedel i Sverige. Vinterkräksjuka är en magsjuka som normalt går över av sig själv inom några dagar.

Hepatit A-virus orsakar sjukdomen hepatit A, en inflammation i levern. Sjukdomen har olika symtom som kan vara upp till flera månader. Den läker till slut ut av sig självt. Infektion med hepatit A är inte alls lika vanligt i Sverige som norovirus och det finns även vaccin.

Norovirus och hepatit A-virus är mycket smittsamma. Smitta sker antingen genom direktkontakt med en smittad person eller genom att äta mat eller dricka vatten som är förorenat med virus. Smittade människor utsöndrar stora mängder virus i både avföring och kräkningar. Om det finns virus på händerna kan de överföras till livsmedel och på så sätt smitta andra. Det räcker med att det finns några få virus i maten för att en annan person ska bli smittad.

Livsmedelsburna virus på frysta importerade hallon och andra bär

Norovirus är vanligast på frysta hallon, men kan också finnas på andra bär, till exempel jordgubbar och i bärblandningar. Hepatit A-virus på bär är inte alls lika vanligt, men när det hittas är det mestadels i bärblandningar. I enstaka fall har hepatit A-virus också hittats i frysta jordgubbar och björnbär.

Odlade bär kan förorenas med norovirus eller hepatit A i alla led i kedjan från jord till bord. En orsak kan vara att bären hanteras med händerna, till exempel vid plockning och rensning. Det finns också andra källor till förorening. Jorden, bevattningsvattnet och gödningen kan också innehålla virus, men bären kan även förorenas i samband med sortering eller frysning. På bären kan viruset sedan behålla förmågan att smitta länge, även om bären varit frysta.

Färska bär och svenska bär

Det är mycket ovanligt att virus hittas på färska bär, till exempel hallon. Det är också ovanligt att sjukdomsutbrott orsakas av virus på färska bär. Varför det är så vet man ännu inte fullt ut. En förklaring kan vara att vi äter mycket mindre färska hallon än frysta, vilket gör att eventuella sjukdomsfall inte syns i statistiken.  

Svenska hallon säljs främst färska. Vad Livsmedelsverket känner till har hittills inga utbrott orsakats av svenska hallon, varken frysta eller färska. Det säljs dock förhållandevis lite svenska hallon jämfört med importerade. Idag utgör svenskodlade hallon en knapp fjärdedel av alla färska hallon som säljs i Sverige.

Så minskar du risken för virus i frysta importerade bär

Du som livsmedelsföretagare har ansvaret för att maten du producerar, säljer eller serverar är säker för konsumenten.

Ett bra och effektivt sätt att minska risken med virus på bär är att förhindra att virus hamnar på bären från början. Som företag kan du ställa krav på att din leverantör har förebyggande åtgärder i produktionen när bären odlas, skördas och hanteras efter skörd.

EU importerar mest odlade hallon från Serbien. Där har man kunnat se att förekomsten av norovirus på hallon gått ner under 2010-talet när hallonproducenterna infört flera viktiga förebyggande åtgärder mot norovirusförorening av bären, bland annat utbildning av de som arbetar med odling, i fryshus och distribution. Nu finns det också en internationell standardmetod för analys av virus i bär samt analyslaboratorier. Det möjliggör övervakning och egen kontroll.

När bären har lämnat producentledet är det du som livsmedelsföretagare som ansvarar för att bären uppfyller kravet om att de ska vara säkra. Det innebär god livsmedelshygien, egen kontroll, spårbarhet samt faroanalys och identifiering av så kallade kritiska styrpunkter. Detta är särskilt viktigt för dig som levererar bärprodukter till  verksamheter inom förskola, äldreomsorg och sjukhus. Små barn är mer mottagliga för virusinfektioner än andra åldersgrupper och äldre, sköra personer kan bli allvarligt sjuka.

Värme dödar virus på bär

Både norovirus och hepatit A-virus klarar tuffa miljöer, däribland passagen genom den väldigt sura magsäcken. De tål också till exempel  frysning, frystorkning och torkning.

Däremot tål varken norovirus eller hepatit A-virus värme. Hepatit A-virus tål värme något bättre än norovirus, men kokning i en minut är tillräckligt för att förstöra båda typerna av virus. Kokning är därför en effektiv, billig och på många sätt enkel metod för att inaktivera norovirus och hepatit A-virus på alla sorters bär. Nackdelen är förstås att bärens struktur och delvis smak påverkas. Ett kokat bär begränsar därför användningsområdet i vissa fall, till exempel vid dekorering av bakverk eller desserter.

Svårt att följa upp ställda krav

Om du ska använda frysta importerade hallon eller andra bär som ingrediens i livsmedel som inte ska värmebehandlas måste din leverantör kunna visa och bekräfta att bären kommer från en producent där det råder tillfredsställande förhållanden vad gäller odling, plockning och övrig hantering.

De flesta producenter av frysta hallon köper in bären från flera olika odlare. Därför kan det vara svårt för producenten att vara helt säker på att alla odlare verkligen följer de hygienkrav som de satt upp. Det går inte heller att med provtagning och analys vara säker på att hallonen är fria från exempelvis norovirus. Man kan nämligen bli sjuk av så små mängder virus att de inte upptäcks i analysen, se avsnittet om Analyser och laboratorier nedan.

Märkning av konsumentförpackningar med frysta importerade hallon

Livsmedelsverket har råd till konsumenter att koka frysta, importerade hallon i en minut för att förstöra norovirus.

Enligt lagstiftningen om information och märkning av livsmedel kan företag märka ett färdigförpackat livsmedel, till exempel frysta bär, med frivilliga uppgifter. En sådan frivillig märkning kan vara en tillagningsanvisning om kokning. Märkningen får inte vilseleda, vara tvetydig eller förvillande för konsumenten. Märkningen får inte heller användas som ett sätt att friskriva sig kravet om säkra livsmedel. Det betyder att företaget alltid är ansvarigt för att produkterna man säljer eller serverar är säkra, oavsett om man valt att märka produkten med en rekommendation om kokning.

Utbrott kopplade till bär i Sverige

De senaste tio åren har antalet rapporterade utbrott orsakade av norovirus i hallon gradvis minskat i Sverige. Tidigare rapporterades flera utbrott varje år. Sammanlagt drabbades årligen ungefär ett par hundra personer. På senare år har antalet rapporterade utbrott sjunkit till några få per år och sammanlagt  några tiotal personer drabbade. Minskningen kan bero på en kombination av orsaker, att fler kokar bären innan de äts, att företag jobbar förebyggande åtgärder, att kontrollen förbättras och att det under senare år införts flera förbättringar inom hallonproduktionen.

I Sverige är norovirus på frysta hallon fortfarande den vanligaste orsaken till rapporterade utbrott kopplade till bär. Hepatit A-utbrott med koppling till jordgubbar och hallon har också rapporterats.

Om virus hittas i ett parti bär

Om norovirus eller hepatit A-virus hittas i ett bärparti får bären i det drabbade partiet inte säljas. Företaget som distribuerar bären ska direkt spåra och dra tillbaka dem från marknaden. Företaget ska också informera sin kontrollmyndighet om de åtgärder som utförts.

Analyser och laboratorier

Det finns en internationell standardmetod för analys av virus på bär. Men norovirus och hepatit A-virus är svåra att analysera. Långt ifrån alla virus kan påvisas även om de finns på bären. Det beror på att det är svårt att få loss viruset från bären och att rester från bären stör själva analysen. Eftersom det bara behövs ett litet antal virus för att orsaka sjukdom innebär det alltså att det kan finnas virus på bären i tillräckligt antal för att göra en person sjuk även om man inte kan hitta virus vid analys.

Livsmedelsverkets laboratorium är Europeiskt referenslaboratorium (EURL) för livsmedelsburna virus och är ackrediterat för bland annat analys av virus på bär. Kontakta Livsmedelsverket för frågor om analys av virus i bär.

Senast granskad 2022-06-07