Glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar i bland annat palmolja

Glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar är ämnen som bildas vid produktion av oljor när oljorna renas vid hög temperatur. Reningen görs för att ta bort eventuell lukt, färg och smak från oljorna. 2- och 3-MCPD-estrar kan påverka bland annat njurarna. Glycidylestrar kan öka risken för cancer. 

Var finns ämnena?

De finns i ganska många livsmedel. Högst halter har hittats i palmolja men kan även finnas i andra vegetabiliska oljor. De hittas också i produkter som kakor och bakverk eftersom de ofta innehåller palmolja samt i margarin och modersmjölksersättning.

Är glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar farliga för oss?

Livsmedelsverkets bedömning är att den mängd vi får i oss inte skadar hälsan men att vi ändå vi behöver minska mängden vi utsätts för. Det beror på att man vill ha mycket stora säkerhetsmarginaler för att kunna utesluta att det inte finns någon hälsorisk. Enligt den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, är säkerhetsmarginalen för dessa ämnen i dag för liten.

Livsmedelsverket har undersökt halterna i livsmedel på den svenska marknaden och halterna i svenska livsmedel liknar de som finns i livsmedel på den övriga europeiska marknaden.

Mitt barn har ätit modersmjölksersättning i sex månader, kommer hen att bli sjuk av detta?

Barn får modersmjölksersättning under så kort tid i livet att det är mycket
liten risk att det ska påverka barnet. Livsmedelsverket avråder därför inte
från att använda modersmjölksersättning till spädbarn, även om den innehåller palmolja.

Kan jag fortsätta ge mitt barn modersmjölksersättning?

Ja, vi avråder inte från att använda modersmjölksersättning till spädbarn även om den innehåller palmolja.

Vi avråder helt från att tillverka egen ersättning eftersom det är mycket svårt att få rätt proportioner av näringsämnen. Fel proportioner kan skada barnets njurar eller göra att barnet inte växer som det ska.

De halter vi ser i de svenska produkterna är ungefär de samma som i produkter från andra länder.

Vad kan jag göra om jag vill försöka undvika att få i mig ämnena?

Efsas genomgång visar att palmoljan innehåller mest av dessa oönskade ämnen. Läs därför på förpackningarna och välj bort livsmedel som innehåller palmolja. Det gäller i första hand livsmedel som äts under hela livet som kex, kakor och andra livsmedel. Då påverkar du även miljön på ett bra sätt. Oljepalmer odlas ofta på mark som har varit regnskog vilket är negativt för både klimat och växt- och djurliv. Det finns certifierade oljepalmsodlingar där odlingen sker på ett mer hållbart sätt. Hur mycket oönskade ämnen oljorna innehåller påverkas inte av om de är certifierade.

Ska jag för säkerhets skull välja bort oljor och margariner?

Välj inte bort oljor och andra Nyckelhålsmärkta matfetter. De innehåller omättade fetter som det är bra att äta mer av. I rapsolja finns det särskilt nyttiga omega-3-fettet som kroppen inte kan bilda själv. Därför måste vi få i oss dem via maten.

Vegetabiliska oljor med mycket fleromättade fetter, till exempel rapsolja och margariner gjorda på rapsolja är en viktig källa till de här fetterna. De finns även i fisk och nötter, men för att få i oss tillräckligt behöver vi även oljor.

Det mättade fettet är mindre nyttigt och finns i exempelvis smör, palmolja och faktiskt också i kokosolja, vilket många inte tror. Forskningen visar tydligt att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar när en del av det mättade fettet byts ut mot omättat.

Hur påverkar ämnena kroppen?

2- och 3-MCPD-estrar påverkar olika organ beroende på hur mycket av ämnet man fått i sig. Njurarna är mest känsliga. Glycidylestrar (GE) kan öka risken för cancer.

Vad gör företagen?

Industrin har jobbat i flera år med att sänka halterna av dessa ämnen i olja. Halterna har på några år halverats i exempelvis palmolja men de innehåller fortfarande förhöjda halter.

Vad gör andra länder och EU-kommissionen?

EU-kommissionen har haft dialog med branschorganisationer för tillverkare av oljor och matfetter om behovet av att sänka halterna av ämnena i deras produkter.

Kommissionen arbetar nu också för att snabbt sätta gränsvärden för flera livsmedel som kan innehålla de här ämnena. 

Vad gör Livsmedelsverket?

 Livsmedelsverket har analyserat innehållet av glycidylestrar och 3-MCPD i produkter på den svenska marknaden. Undersökningen visar att modersmjölksersättning, gröt och margariner ligger på ungefär samma nivå som i dessa produkter i andra EU-länder.


Fördjupning

2- och 3-MCPD - tolerabelt dagligt intag

Höga doser av 3-MCPD och dess fettsyror påverkar olika organ beroende på vilken dos som använts. Njurarna är mest känsliga.

Baserat på effekter i djur bedömer Efsa att ett tolerabelt dagligt intag, TDI, för oss människor är 0,8 µg/kg kroppsvikt och dag. TDI-nivån är satt med en säkerhetsmarginal på 100 mot den högsta dos som inte visat sig ge någon negativ effekt i djurstudierna.

Efsa baserar beräkningarna av TDI på förändringar i njurarna. MCPD är inte genotoxiskt. MCPD binder inte till proteiner eller till DNA. Det saknas tydliga uppgifter om effekterna av 2-MCPD varför Efsa i sin riskvärdering inte kunnat fastställa något TDI för 2-MCPD. De hälsoeffekter som studerats är effekter på hjärtmuskulatur.

3-MCPD - exponering

Enligt Efsa är medelexponeringen bland vuxna cirka 0,5 µg/kg kroppsvikt och dag. De 5 procent vuxna med högst intag av 3-MCPD antas ha ett intag motsvarande 0,8 µg/kg kroppsvikt vilket alltså ligger på TDI-nivån.

När det gäller barn är exponeringen för 3-MCPD högre; medelintaget beräknas till cirka 1,0 µg/kg kroppsvikt och dag. För de 5 procent av barnen med högst intag av 3-MCPD beräknas intaget till cirka 2,0 µg/kg kroppsvikt och dag. Den grupp som kan exponeras för högst halter är de barn som under en period får modersmjölkersättning, här kan intaget nå uppemot 3 µg/kg kroppsvikt och dag.

Glycidylestrar

Glycidylestrar som ibland finns i viss mat kan omvandlas till glycidol då det metaboliseras i kroppen. Hur stor del av GE som omvandlas i människa är osäkert, men man har antagit i beräkningarna en omvandling på 100 procent.

Glycidol är ett genotoxiskt carcinogen, vilket innebär att det inte finns någon dos som är så låg att den inte innebär en förhöjd cancerrisk. I cancerstudier i mus och råtta har det visat sig att tumörer kan utvecklas i flera organ, det är med andra ord inte organspecifikt.

Alla cancerstudier som görs på mus och råtta pågår under lång tid, oftast en hel livslängd. Resultatet av exponeringarna är beräknade utifrån en livstidsexponering och risken som därefter beräknas – kvantifieras - är livstidscancerrisken. Därför är det inte lämpligt att i olika cancerriskberäkningar tala om cancerrisken under en kortare tid i livet, till exempel under de första månaderna i livet. Man bör hela tiden se till totalintaget över ett helt liv.

Glycidylestrar – margin of exposure

Cancerrisker kan uttryckas på olika sätt, ett sätt är att uttrycka det är som MoE (Margin of Exposure). MoE är avståndet i dos mellan vad vi människor vanligen exponeras för och den dos som ger en viss förhöjd frekvens av tumörer i djurstudierna. MoE ska självklart vara så stort som möjligt.

När det gäller MoE för glycidol betraktas en nivå över 25 000 vara "acceptabel". Detta motsvarar ungefär en livstidscancerrisk på cirka 1/ 100 000. Strävan ska alltid vara att minska nivån (öka MoE) så mycket som möjligt. Efsa har beräknat att MoE för medelbefolkningen i Europa varierar mellan 20 000 och cirka 100 000 för exponering för glycidol.

Efsa beräknade att för de personer som har ett högt intag av vissa livsmedel kan MoE variera mellan cirka 10 000 och 50 000. Exponeringen för glycidol för barn som i stor utsträckning får modersmjölkersättning är hög och bör minskas, detta då MoE under den period barnen äter modersmjölksersätting blir mindre (2100-2500).

Generellt sett anser man att vår exponering för genotoxiska carcinogener bör vara "extra låg" under barnaåren eftersom det finns många år kvar för en tumörcell att utvecklas till elakartad.

Gränsvärden

För sojasås och i hydrolyserat vegetabiliskt protein finns det gränsvärde för 3-MCPD. Det beror på att det redan för cirka tio år sedan upptäcktes att ämnet finns i förhöjda halter i dessa livsmedel. För andra livsmedel saknas gränsvärden, men arbete pågår i EU-kommissionen för att ta fram flera gränsvärden.

 

Senast granskad 2017-03-28