Sojabönor – allergener att tänka på för företag

Soja är en baljväxt liksom jordnöt och lupin. Soja och sojaprotein används ibland i exempelvis charkuteriprodukter och vegetariska livsmedel. Det måste anges i ingrediensförteckningen om soja ingår i ett livsmedel.

Sojabönan är en baljväxt och släkt med ärtor, lupin, bönor, linser, kikärter och jordnötter. De hör alla till samma botaniska familj, Leguminoseae/Fabaceae.
Det förekommer att personer som är allergiska mot en baljväxt också reagerar mot flera andra baljväxter beroende på att proteiner inom samma växtfamilj är snarlika. Vid allergi mot soja förekommer till exempel allergi mot jordnötter, ärtor, bönor, linser och/eller lupiner.

Ur sojabönor utvinns sojamjöl och sojaprotein. Det senare förekommer som isolat, koncentrat och texturat. Av sojabönor tillverkas även sojalecitin (E322), som används som emulgeringsmedel för att blanda fett och vatten. Sojalecitin i sig orsakar inte allergiska reaktioner, men innehåller i regel små rester av protein från framställningen, vilket möjligen hos den mest känslige kan utgöra ett problem.

Sojaprotein används som ingrediens i olika livsmedel och som vegetariska alternativ till köttprodukter (exempelvis vegetariska biffar, vegetarisk korv, vegetarisk färs). Glass och mjölkersättning kan tillverkas av sojabönor.

Flera proteiner har identifierats i sojabönan mot vilka allergiker kan reagera.

Märkning

För att underlätta för den som är allergisk måste det tydligt framgå av märkningen om ett förpackat livsmedel innehåller soja samt produkter därav. Reglerna finns i Informationsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011).

Från den 13 december 2014 ska även restauranger, och andra som lagar mat som inte är färdigförpackad, kunna uppge om maten innehåller soja. De kan ge informationen muntligen eller skriftligen men får inte skylla på okunskap. Regler om detta står i Informationsförordningen samt Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 2014:4.

Provtagning och analys av soja

I Kontrollwiki finns mer information om vad man bör tänka på vid provtagning och analys av allergener. Ackrediterade analysmetoder ska användas i offentlig kontroll. Livsmedelsverket är ackrediterat för analys av soja i livsmedel.

Kommersiella testkit finns för kvantitativ analys av soja. Metodernas kvantifieringsgräns är vanligtvis 1-10 mg sojaprotein/kg. Soja kan identifieras med specifika DNA-metoder. Positivt resultat indikerar förekomst av soja.

Allergiska reaktioner / Doser

Det är inte känt vilken som är den lägsta dosen sojaprotein som kan utlösa en allergisk reaktion hos en känslig sojaallergiker. Det finns numera relativt mycket forskning om hur många allergiker som reagerar vid en viss dos sojaprotein. Mer om detta står i Riskvärderingsguiden, rapport L 2022 nr 13. Guiden underlättar bedömningar av allergirisker utifrån olika koncentrationer av sojaprotein.

Soja kan förekomma i olika former i livsmedel, till exempel som sojalecitin, sojaproteinisolat, sojasås och sojabönor. Proteininnehållet varierar därför mycket. Livsmedelsverket har analyserat halten sojaprotein i livsmedel som har orsakat allergiska reaktioner. En del av dessa reaktioner presenteras i tabellen nedan och syftar till att visa att reaktionerna har orsakats av olika sorters livsmedel och orsakat olika symtom.  

Livsmedel  Konsu-merad mängd  Soja-protein mg/kg Beräknad dos  Rapporterad reaktion   Ålder
 Korv  25 g  500  12,5 mg Anafylaktisk reaktion*, andnings-svårigheter 5 år
 Risnudlar  100 g  2 000  200 mg  Magont 25 år
 Korv  50 g  4 500  225 mg Andnings-svårigheter, svullna läppar 11 år
 Hamburgare  25 g  21 000  525 mg Fatal anafylaxi** 9 år
 Köttbullar  50 g  30 000  1 500 mg Fatal anafylaxi** 17 år
 Hamburgare  50 g  57 500  2 875 mg Anafylaktisk reaktion* 8 år
 Kebab  50 g  70 000  3 500 mg Fatal anafylaxi** 9 år
 Schnitzel  ca 100 g  24  2,4 mg Astma, nässelutslag 13 år

* Anafylaktisk reaktion innebär att den allergiske drabbas en svår allergisk reaktion som ger symtom från flera organ. Minst ett av symtomen ska vara symtom från luftvägar, cirkulation och/eller kraftig allmänpåverkan för att klassas som anafylaxi (uppgifter från Svensk Förening för Allergologi).

** Fatal anafylaxi innebär att tillståndet blir så allvarligt att den allergiske avlider.

Senast granskad 2023-10-31