A-vitamin

Havtorn

A-vitamin behövs för att syn, hud och slemhinnor ska fungera normalt. A-vitamin har en grundläggande betydelse för utveckling, tillväxt och differentiering av embryot under den tidigaste delen av graviditeten, för att fostret ska utvecklas normalt och få en fullgod syn.

En svensk normalkost täcker dagsbehovet väl, och brist på vitaminet förekommer i princip inte i Sverige i dag.

I världen i stort är däremot A-vitaminbrist ett problem. Lindrig brist kan ge nattblindhet och allvarlig brist ger nedsatt motståndskraft mot infektioner.

Hur får vi i oss A-vitamin?

Det finns stora mängder A-vitamin i inälvsmat, främst lever. Bra källor är även matfett, ost och ägg. I livsmedel från djurriket finns A-vitamin i form av så kallade retinoider.

Grönsaker och rotfrukter innehåller karotenoider, till exempel beta-karoten, som kan omvandlas till A-vitamin i kroppen om och när det behövs. Karotenoiderna, kallas provitamin A därför att de inte har retinolaktivitet i sig utan först behöver omvandlas till A-vitamin i kroppen.

Vill du veta innehållet av A-vitamin i olika livsmedel använd gärna vår sökfunktion "Sök näringsinnehåll". I "Sök näringsinnehåll" motsvarar 1 mikrogram A-vitamin 1 retinolekvivalent (RE).

En retinolekvivalent definieras i enlighet med NNR 2012 som:

1 mikrogram retinol
2 mikrogram beta-karoten (kosttillskott)
12 mikrogram beta-karoten
24 mikrogram alfa-karoten eller beta-kryptoxantin

 

A-vitamin kan också anges i måttenheten Internationella Enheter (IE) eller på engelska International Units (IU). 1 IE/IU motsvarar 0,33 mikrogram retinol.

Hur mycket A-vitamin behöver vi varje dag?

Det rekommenderade dagliga behovet varierar med kön och ålder.

Kön/Grupp/ÅlderRekommenderat dagligt intag/ retinolekvivalenter (RE)
Spädbarn och barn under 2 år 300 RE
Barn 2-5 år 350 RE
Barn 6-9 år 400 RE
Barn 10-13 år 600 RE
Kvinnor 700 RE
Män 900 RE
Gravida 800 RE
Ammande 1100 RE

Brist på A-vitamin

En svensk normalkost täcker dagsbehovet väl, men i världen i stort är brist på A-vitamin ett problem. Lindrig brist kan ge nattblindhet och allvarlig brist ger nedsatt motståndskraft mot infektioner. Brist på A-vitamin under graviditet kan ge allvariga skador hos barnet. A-vitaminbrist anses vara den enskilt största orsaken till blindhet i världen.

Kroppen kan lagra A-vitamin, framför allt i levern som retinylestrar men i viss mån även i lungor, njurar och fettväv. Detta lager kan täcka behovet av vitaminet under några månader, om A-vitamin skulle saknas i kosten. Det är bara om kosten inte täcker dagsbehovet som kroppen utnyttjar sitt lager av A-vitamin, annars ligger det som en depå i levern.

Källor

Kan man få i sig för mycket A-vitamin?

A-vitamin i för stora doser är skadligt. Det är framför allt genom kosttillskott man kan få i sig för stora mängder. Lever är det livsmedel som innehåller mest A-vitamin och väldigt stora leverintag kan i längden ge upphov till överdosering av vitaminet.

Vid för högt intag av A-vitamin byggs det i första hand upp ett lager i levern, men om stora mängder intas under lång tid kan leverns lagringskapacitet överbelastas.

Överintag av A-vitamin, hypervitaminos A, kan ge ospecifika symtom som huvudvärk, illamående och kräkning, trötthet och retlighet. Andra symtom kan vara fjällande hud, dubbelseende och håravfall samt leverskador och skador på benvävnad. Barn som får för höga doser A-vitamin under lång tid kan råka ut för tillväxthämning.

Överdosering av A-vitamin kan ske akut genom en enstaka mycket hög dos eller genom att under lång tid inta ett mindre överskott. Akut förgiftning har uppstått efter intag av 200 - 300 milligram retinol (200 000 - 300 000 RE) hos vuxna och efter intag av 9 - 100 milligram retinol (9000 - 100 000 RE) hos barn.

Vid dagligt överskottsintag under lång tid, under månader eller år, har symtom på hypervitaminos A märkts efter intag av 10 milligram retinol (10 000 RE) eller mer per dag för vuxna och efter intag av 4 milligram (4 000 RE) eller mer per dag för barn.

Eftersom symtomen på kronisk hypervitaminos A kan vara ospecifika, som till exempel huvudvärk, trötthet och retlighet, innebär detta svårigheter att veta vid vilken dosnivå och hur länge intaget av A-vitamin behöver pågå för att symtom på hypervitaminos ska uppstå.

Det finns rekommendationer att det dagliga intaget av A-vitamin under längre tid inte ska överstiga 7,5 milligram (7 500 RE) per dag för vuxna. För gravida gäller ett lägre högsta rekommenderat intag, se nedan. Intaget av A-vitamin under längre tid ska inte överstiga 0,2 milligram (200 RE) per kg kroppsvikt och dag för barn.

Äldre vuxna behöver inte extra tillskott av A-vitamin. Det finns forskning som tyder på en ökad risk för benskörhet hos äldre som får i sig mycket A-vitamin. I epidemiologiska studier har A-vitaminintag som ligger över rekommenderat dagligt intag satts i samband med ökad risk för höftledsfraktur.

Andra studier har dock inte visat sådant samband och fler data behövs för att få koncesus i frågan. Från djurförsök, in vitro försök, farmakologiska studier och kliniska observationer finns det data som tyder på att retinolförgiftning är förenad med skador på skelettet.

Det går inte att överdosera A-vitamin via karotenoider eftersom upptaget minskar i takt med att intaget ökar. Följder av ett högt intag av karotenoider kan märkas genom att ämnena kan lagras i huden och göra den gulfärgad. Den effekten utnyttjas av kosmetikaindustrin när beta-karotentabletter säljs som 'solbränna på burk'. Att ögonvitor, handflator och fotsulor också kan få en gulaktig ton nämns däremot inte i reklamen.

A-vitamin och fosterskador

De rekommendationer som finns i Sverige idag är att gravida inte skall äta mer än högst 1 mg A-vitamin per dag som kosttillskott om inte läkare förskriver annat.

Det har länge varit känt att de syntetiska retinoiderna, vilka används som läkemedel mot bland annat psoriasis och akne, kan ge fosterskador hos människa liksom hos många andra djurslag. Exempel på syntetiska retinoider är isotretinoin, etretinat och acitretin. Dessa preparat ges därför inte till gravida och inte heller till kvinnor i fertil ålder om det inte finns starka skäl för detta. Behandling av kvinnor i fertil ålder förutsätter att kvinnan skyddar sig mot att bli gravid.

Trots försiktighetsåtgärder har fosterskador på grund av syntetiska retinoider förekommit. Skadorna består av missbildningar i ansikte, skallben, hjärta, sköldkörtel och skador i centrala nervsystemet som kan ge mental påverkan. Känsligheten för skador av dessa läkemedel förekommer mycket tidigt under graviditeten, så tidigt att kvinnan kanske inte ens själv är medveten om att hon är gravid.

Får man i sig stora mängder A-vitamin tidigt i graviditeten misstänks även det kunna ge en viss ökad risk för fosterskador. Studier av olika djurslag har visat att mycket höga doser preformerat (färdigbildat) A-vitamin kan ge upphov till fosterskador. Liksom för de syntetiska retinoiderna ligger känsligheten för skador mycket tidigt i graviditeten. Även om de doser som givit skador i djurförsök varit mycket höga, uppåt 1000 ggr rekommenderat dagligt intag, går det inte att bortse från möjligheten att preformerat A-vitamin i hög dos och vid en känslig tid under graviditeten kan ge fosterskador också hos människa.

Det finns inga fallbeskrivningar som kopplar ihop livsmedel med högt A-vitamininnehåll med fosterskador. Det finns dock ett fåtal fallbeskrivningar som kopplar ihop mycket stora intag av kosttillskott med högt innehåll av A-vitamin under graviditet med fosterskada. Problemet med fallbeskrivningar är att det inte går att säga att det observerade orsaks-effektsambandet är äkta eller inte. De epidemiologiska studier över A-vitaminintag under graviditet som finns tillgängliga gör det inte heller möjligt att med säkerhet fastställa vid vilken dos det finns en tydligt ökad risk för fosterskador. Frågan om intag av preformerat A-vitamin i doser över 6 mg under tidig graviditet kan innebära viss ökad risk för fosterskador hos människa har diskuterats och är inte besvarad med säkerhet. Det har även diskuterats om nivån där risken ökar ligger så lågt som vid intag över 3 mg per dag. Enligt de data som finns är intag upp till 3 mg per dag inte förknippade med någon riskökning.

Gravida som tar kosttillskott, till exempel i form av multivitaminer, bör inte äta mer än 1 milligram A-vitamin per dagsdos som extra tillskott annat än om det ordinerats av läkare. Gravida bör också vara försiktiga med fiskleverolja eftersom den kan innehålla höga halter A-vitamin. Gravida rekommenderas också att undvika lever och leverrätter. Leverpastej går bra att äta eftersom den inte innehåller så mycket lever och inte äts i några större mängder.

Referenser i urval

Blomhoff R et al (2003) Health risks related to high intake of preformed retinol (vitamin A) in the Nordic countries. TemaNord 2003:502. Nordic council of Ministers, Copenhagen. ISBN 92-893-0860-5

Elmazar MMA, Nau H (2004) Potentiation of the teratogenic effects induced by coadministration of retinoic acid or phytanic acid/phytol with synthetic retinoid receptor ligands. Arch Toxicol 78: 660-668.

Lavikainen T et al (2007) Intake of vitamin A, cadmium and lead via liver foods among Finnish women of fertile age – a quantitative risk assessment. Food Safety Authority Evira. Multiprint Oy, Helsinki.

Mastroiacovo P et al (1999) High vitamin A intake in early pregnancy and major malformations: a multicenter prospective controlled study. Teratology 59: 7-11.

Miller RK et al (1998). Periconceptional vitaminA use: how much is teratogenic? Reproductive Toxicology, Vol 12, No 1: 75-88.

Monga M (1997). Vitamin A and its congeners. Seminars in perinatology, Vol 21, No 2 (April): 135-142.

Ross SA et al (2000) retinoid in embryonal development. Physiol Rev 80: 1021-1054.

Rothman KJ et al (1996) Teratogenicity of high vitamin A intake. N Engl. J. Med. 333: 1369-1373.

Vitaminer och antioxidanter

Senast granskad 2018-06-18