Dricksvatten

Pojke som dricker vatten

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Vi behöver dricka ungefär en liter vätska per dag, utöver det vi får i oss via maten. Om kranvattnet håller hög kvalitet spelar det, ur hälsosynpunkt, ingen roll om man dricker kranvatten eller förpackat vatten.

Förpackat vatten har relativt liten miljöpåverkan jämfört med många andra livsmedel. Samtidigt har de allra flesta svenskar tillgång till kranvatten av utmärkt kvalitet. Förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning. Vilket vatten du dricker påverkar alltså miljön, framförallt klimatet. 

Vi svenskar dricker ungefär 46 miljoner liter förpackat vatten per år (Jordbruksverkets statistik 20209. Det motsvarar 4,5 liter per person. Men vi dricker ännu mer läsk – ungefär 92 liter per person och år. Jämfört med läsk är förpackat vatten utan tillsats av socker bättre för hälsan och miljön.

I siffran 46 miljoner liter förpackat vatten ingår mineralvatten och kolsyrat vatten utan tillsats av socker eller aromämne. Drycker som har förts in i Sverige av privatpersoner ingår inte. Mängderna är beräknade som genomsnitt för hela befolkningen där även spädbarn och äldre ingår. Det innebär att många av oss dricker betydligt mer. För läsk ingår även cider med mera.

Fördjupning

Påverkan på klimatet

Den största delen av utsläppen av växthusgaser kommer från själva produktionen – tillverkning av förpackningar, återanvändning/återvinning och avfallshantering. Olika förpackningsmaterial ger olika stora utsläpp.

Glasflaskor som återfylls ger lägre utsläpp än PET-flaskor och aluminiumburkar som återvinns. Men även förpackningens storlek påverkar utsläppen. En 1,5 liters PET-flaska som återvinns orsakar mindre klimatpåverkande utsläpp per liter dryck än en 33 centiliters glasflaska som återvinns, eftersom det går åt mindre material per liter dryck. Men det förutsätter att man dricker upp allt innehåll i flaskan, och att inte större flaskstorlek leder till ökad konsumtion.

Om vattnet säljs kylt påverkar även det miljön inklusive klimatet, genom de extra resurser som krävs för kylutrustning.

Även transporten av vattnet orsakar klimatpåverkande utsläpp. Generellt sett har förpackat vatten och läskedrycker som transporterats mer långväga större klimatpåverkan per kilo än de som kommer från närområdet. Hur stora utsläppen blir beror på hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel vattnet har fraktats.

Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och transporter med lastbil. Elektricitetens klimatpåverkan är viktig för hur stor klimatpåverkan tillverkning samt transporter som drivs med el har. Svensk elektricitet har mindre klimatpåverkan än den nordiska, som i sin tur ligger betydligt lägre än genomsnittlig europeisk elektricitet.

Vatten är mer än dryck

I Sverige är belastningen på grundvattnet låg jämfört med i många andra länder. Klimatförändringarna väntas öka belastningen på vattenresurserna i olika delar av världen.

Det är lätt att vi tänker på dricksvatten och vatten av god kvalitet som bara det vi dricker och hur vårt vattenuttag i Sverige påverkar miljön. Sverige är indirekt beroende av vattentillgång och vattenkvalitet även i andra länder.

Vi importerar vatten som ingrediens (till exempel i läsk eller konserverver) eller del av importerade livsmedel (till exempel frukt eller mjölk). Vatten av rätt kvalitet används också i produktion och hantering längs hela livsmedelskedjan, som vid tvätt av råvaror i processer (till exempel rotfrukter) eller av ytor (till exempel skärbrädor, golv och fordon).

Miljösmarta matval

Senast granskad 2023-12-07