Ekologisk produktion och ekologiska livsmedel
Syftet med kontrollen av ekologisk produktion och ekologiska livsmedel är att kontrollera att reglerna följs av de certifierade företagen och att upprätthålla kvalitetsgarantin för den ekologiska märkningen.
Myndighet | Ansvarsområde |
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Utrikesdepartementet Finansdepartementet |
|
Jordbruksverket |
Jordbruksverket är behörig myndighet i fråga om produktion och hantering av jordbruks- och vattenbruksprodukter som inte är livsmedel och även för produktion av insatsmedel för användning i ekologisk jordbruks- och vattenbruksproduktion. Jordbruksverket har helt eller delvis delegerat kontrolluppgifterna inom sina respektive ansvarsområden till fyra kontrollorgan. Jordbruksverket ansvarar för tillsyn över kontrollorganen samt handlägger enskilda kunders ärenden om registreringar, godkännanden och undantag. Jordbruksverket beslutar om sanktionsavgift i de fall företag som säljer andra produkter än livsmedel som ekologiska och som borde vara anmälda till kontrollorgan men inte är det. Jordbruksverket samordnar de svenska myndigheternas samarbete och kontakterna med kommissionen och övriga medlemsstater när det gäller offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet inom området ekologisk produktion. |
Livsmedelsverket |
Livsmedelsverket är behörig myndighet i fråga om produktion och hantering av livsmedel. Livsmedelsverket har delegerat kontrollen av ekologiska livsmedel till kontrollorgan i den mån kontrollen inte faller på kommunen att utföra. Livsmedelsverket ansvarar för tillsyn över kontrollorganen samt beslutar om undantag för användande av icke ekologiska ingredienser i ekologiska livsmedel. Livsmedelsverket beslutar om sanktionsavgift i de fall livsmedelsföretag borde vara anmälda till kontrollorgan men inte är det. |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) |
Swedac ackrediterar och utövar tillsyn över de kontrollorgan som utför kontrolluppgifter inom ekologisk produktion. |
Länsstyrelsen |
Länsstyrelserna ansvarar för kontroll av foderföretag med primärproduktionen av foder i den mån företagen inte är anslutna till kontrollorgan (4 § förordningen (2013:1059) om kontroll av ekologisk produktion). Länsstyrelserna ansvarar även för kontrollen av livsmedelsföretag i primärproduktionen som säljer livsmedel direkt till slutkonsumenterna i den mån företagen inte är anslutna till kontrollorgan (3 § 2013:1059) förordningen om kontroll av ekologisk produktion). |
Kommunerna | Kommunerna ansvarar för kontroll av livsmedelsföretag som säljer ekologiska livsmedel direkt till slutkonsument men som inte behöver vara certifierade hos ett kontrollorgan. Undantaget från certifiering gäller under förutsättning att företaget inte förvarar (annat än i anslutning till försäljningsplatsen), producerar, bereder eller importerar ekologiska livsmedel från tredje land. (3§ (2013:1059) förordningen om kontroll av ekologisk produktion). |
Konsumentverket | Konsumentverket utövar kontroll i fråga om marknadsföring avseende samtliga företag. (5§ (2013:1059) förordningen om kontroll av ekologisk produktion). |
Kontrollorgan (motsvarar Kontrollförordningens organ med delegerade uppgifter) | Kontrollen och certifieringen av ekologisk produktion och ekologiska livsmedel är delegerad till ackrediterade kontrollorgan. Delegering har skett i enlighet med kapitel III i förordning (EU) 2017/625 och artikel 40 i förordning (EU) nr 2018/848. |
Ansvaret för kontroll av ekologisk produktion och ekologiska livsmedel framgår av förordning (2013:1059) om kontroll av ekologisk produktion.
Kontrollorganens ansvarsområden, delegering av kontrolluppgifter och uppföljning av hur kontrollen genomförs beskrivs på sidan Kontrollorgan. Importkontrollen av ekologiska produkter beskrivs på sidan om Gränskontroll.
Planering av kontrollen
Den operativa kontrollen av ekologisk produktion utförs av ackrediterade kontrollorgan som fått kontrollansvar delegerat till sig. Varje kontrollorgan lägger upp sin planering själv. Huvudregeln och målet är att alla företag ska få ett kontrollbesök per år, men intervallet mellan två fysiska kontroller får utsträckas till 24 månader för lågriskföretag. Utöver det sker extra kontroll av minst 10 % av företagen beroende på hur kontrollorganet har klassificerat dem enligt sin dokumenterade och fastställda riskanalys. Utfallet av riskanalysen påverkas vanligen av företagens komplexitet och resultatet av tidigare kontroll och beroende på vilken typ av företag det är.
Aktörer som vill ha ekologisk produktion eller saluföra ekologiska produkter ska anmäla detta till den behöriga myndigheten. Aktörer inom Jordbruksverkets område som säljer andra oförpackade ekologiska produkter än foder direkt till slutkonsument behöver inte ansluta sig till certifieringen.
I Sverige finns ett undantag från kravet på anmälan till ett kontrollorgan för företag som säljer mindre mängder ekologiska produkter direkt till slutkonsument, exempelvis i butik. Dessa kontroller planeras, genomförs och följs upp av kommunerna. Ansvarsfördelningen mellan kommunerna och kontrollorganen och hur kommunerna genomför sin kontroll beskrivs närmare på Kontrollwiki. Här finns även länkar till lagstiftningen.
Dokumenterade tillvägagångssätt bidrar till enhetlig kontroll
Till sin hjälp har kontrollorganen dokument som arbetsinstruktioner och checklistor som ger stöd till hur kontrollerna ska utföras och vilka förberedelser som behöver göras.
De kontrollorgan som Jordbruksverket och Livsmedelsverket har delegerat kontrolluppgifter till ska göra en riskklassificering av sina kunder. Riskklassificeringen ligger till grund för vilka kunder som ska ha extra kontrollbesök, oanmälda kontrollbesök eller som kontrollorganet ska ta prov hos.
Kontrollorganen väljer själva hur de vill lägga upp sin riskvärdering. Vanligen bestämmer de risken i en tre- eller fyrgradig skala. De utgår från de aspekter som anges i artikel 38.2 om t.ex. storlek och antal verksamheter kunden har, vilken produktion som bedrivs, om företaget har både ekologiskt och konventionell produktion, tidigare avvikelser och så vidare. De kunder som hamnar i högsta riskkategorin plockas ut för extra kontrollinsatser, medan kunder i de lägre riskklasserna kan väljas slumpmässigt för extra kontroll. Kontrollorganet uppdaterar riskvärderingen efter det årliga besöket hos kunden.
Det ingår i myndigheternas tillsyn av kontrollorganen att granska riskvärderingen och följa upp hur kontrollorganen använder den.
Genomförande, kontrollmetoder och kontrollfrekvens
Kontrollorganen ska planera kontrollen så att:
- samtliga företag får en årlig kontroll, bortsett från företag som uppfyller kraven i artikel 38.3 i förordning 2018/848,
- minst 10 procent av alla kontroller ska vara oanmälda,
- minst 10 procent extra tilläggskontroller ska ske utifrån riskbedömningen, och
- provtagning ska ske hos minst 5 procent av de certifierade företagen varje år,
- om kontrollorganet certifierar aktörsgrupper ska de procentsatser för fysisk kontroll, provtagning och kontroll av enskilda medlemmar som framgår av EU-regelverket tillämpas.
De årliga kontrollbesöken är vanligen föranmälda. De flesta kontrollorganen genomför de riskbaserade kontrollbesöken som oanmälda.
Det årliga kontrollbesöket är vanligen en revision. Kompletterande besök kan ske för att följa upp att avvikelser är åtgärdade eller för att granska delar av ett företags verksamhet. Om kontrollorganet hittar avvikelser kan det påverka kundens riskvärdering inför nästa års kontroll.
Hantering av resultat och avvikelser
Det kontrollerade företaget får efter genomförd kontroll alltid en muntlig genomgång av kontrollresultatet. Resultat från kontrollen dokumenteras också i en kontrollrapport, som signeras av en representant för det kontrollerade företaget.
Jordbruksverket och Livsmedelsverket har tagit fram en katalog över åtgärder vid bristande efterlevnad, som kontrollorganen ska följa. Den bygger på EU-gemensam klassificering av avvikelser och åtgärder. Vid fynd av avvikelser upprättar revisorn en avvikelserapport. Det kontrollerade företaget får en viss tid på sig att åtgärda avvikelserna, eller vidta åtgärder för att förebygga att avvikelsen sker igen. För större eller kritiska avvikelser kan en produktion eller en grupp varor förlora sin ekologiska status.
När revisorn är klar med kontrollen och rapporteringen gör en annan person på kontrollorganet en oberoende granskning av ärendet innan det går till beslut. Utifrån kontrollrapport inklusive eventuell avvikelserapport och kundens åtgärder för att hantera avvikelsen beslutar kontrollorganet om företaget ska få sitt certifikat förnyat eller ändrat eller om andra beslut behöver tas.
Kontrollorganen skickar löpande kopior på alla avvikelserapporter till Jordbruksverket respektive Livsmedelsverket.
Kontrollorganen får besluta om åtgärder som de ekologiska aktörerna ska vidta. Åtgärderna följer av åtgärdskatalogen och är indelade i följande kategorier:
- Förbättrat genomförande av försiktighetsåtgärder och kontroller,
- Ingen hänvisning till ekologisk produktion i märkningen och marknadsföringen för hela det parti eller den produktionsomgång som berörs,
- Förbud mot att släppa ut den eller de berörda produkterna på marknaden med en hänvisning till ekologisk produktion under en angiven period,
- Ny omställningstid,
- Begränsning av certifikatets tillämpningsområde,
- Tillfälligt indragande av certifikatet,
- Återkallande av certifikatet,
Livsmedelsverket och Jordbruksverket ska besluta om sanktionsavgifter för aktörer som saluför ekologiska produkter utan att ha anmält sin verksamhet till ett kontrollorgan.
Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar
Kontrollorganen rapporterar årligen statistik från det föregående kontrollåret till Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Myndigheterna tar årligen fram en gemensam instruktion till kontrollorganen om vad de ska rapportera, samt när och hur de ska skicka in informationen. Myndigheterna sammanställer, analyserar och utvärderar det gångna kontrollåret i den samordnade rapporten om kontrollen i livsmedelskedjan, samt i kommissionens databas OFIS (Organic Farming Information System).
Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Swedac träffar samtliga kontrollorgan två gånger per år vid kalibreringsmöten. Dessa möten syftar till att vi ska uppnå en likvärdig kontroll och är vägledande för kontrollorganens verksamhet.
Livsmedelsverket och Jordbruksverket bistår löpande kontrollorganen med vägledning och tolkning av regelverkets innebörd, samt förmedlar information som är relevant för kontrollorganens riskvärdering av vilka produkter de ska provta och för vad.
Genom sin tillsyn av kontrollorganen utvärderar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Swedac kontrollen av ekologisk produktion och ekologiska livsmedel. Det sker både genom tillsynsbesök på kontrollorganens kontor och i form av skuggkontroller. Syftet är att verifiera att kontrollorganet uppfyller kraven för delegeringen och ackreditering.
Kontrollorganen genomför även egna årliga åtgärder för att identifiera eventuella brister i kontrollen, samt för att verifiera att revisorerna gör likartade bedömningar. Resultatet av myndigheternas tillsyn och kontrollorganens egna kvalitetsarbeten ligger till grund för ständiga förbättringar inom kontrollverksamheten och verksamhetsplaneringen inför kommande år. Det kan innebära förändringar av prioriterade områden inom kontrollen eller särskilda åtgärder och aktiviteter.
De behöriga myndigheterna följer upp att kontrollorganen har en provtagningsplan och att antalet kontroller och andelen oanmälda och riskbaserade tilläggskontroller följer regelverket.
Information till företag