FörRätt - kommunala digitala tjänster för omklassning och registrering av livsmedelsverksamheter

Den nya modellen för riskklassning av livsmedelsverksamheter införs 2024. Detta innebär att 90,000 anläggningar måste klassas om av kontrollmyndigheterna (kommunerna) under 2023. Inför detta specificeras kraven för en e-tjänst som gör det enkelt för livsmedelsföretag att lämna uppgifter till sina kommuner. Inför 2024 ska e-tjänsten utvecklas att inkludera anmälan om nytt företag, ändring av riskklassning och upphörande.  

Livsmedelsverket och Tillväxtverket har i uppdrag att 

  • förenkla för företag i hela  livsmedelskedjan genom utveckling av verksamt.se
  • underlätta för företag genom att verka för en effektiv och likvärdig livsmedelskontroll.

Den nya modellen för riskklassning av livsmedelsverksamheter införs från och med 2024, men med ett övergångsår 2023 då kontrollmyndigheterna ska klassa om befintliga verksamheter. För övergången behöver samtliga verksamhetssystem i kommunerna anpassas under 2022, och att nya uppgifter behöver samlas in om de livsmedelsföretag som redan är registrerade under 2023.

Den första versionen av e-tjänsten (tidigt 2023) kommer att vara ett stöd för att klassa om den befintliga verksamheten (omklassningstjänst). På slutet av  2023 utökas e-tjänsten för inkludera anmäla om registrering för nya företag och omklassningstjänsten byggs om till ändringshanteringstjänst. E-tjänsten för att lämna uppgifter ska vara enhetlig och oberoende av vilken kommun det gäller, samt enkel att ansluta sin kommun till. 

Bred samverkan

För att lyckas med utvecklingen och implementeringen av en digital tjänst krävs ett nära samarbete mellan Livsmedelsverket, Tillväxtverket, kommunala kontrollmyndigheter, verksamhetssystemleverantörer och e-tjänsteplattformsleverantörer.

Varför gemensam standard för e-tjänsten

Livsmedelsverket hoppas att många av landets kommunala kontrollmyndigheter väljer att använda FörRätt. Att e-tjänsten byggs enligt nationell standard ger förutsättningar för att öka digitaliseringen i kommunerna och ökad valfrihet att välja leverantör för utförandet. E-tjänsten kan bidra till en mer enhetlig kontroll, en effektivisering hos myndigheterna och en förenkling för företagen. 

Detta gynnar kommunerna genom

  • snabbare och effektivare handläggningsprocesser och därmed minskade kostnader kostnader när information från e-tjänsten direkt kan skapa ärenden i verksamhetssystemen
  • besparing av resurser eftersom kommuner från start slipper utveckla eget material i form av e-tjänst
  • enhetlighet mellan kommuner vilket underlättar samarbete mellan kommuner och för livsmedelsföretag
  • att på sikt underlätta för kommunerna att uppfylla EU kraven inom SDG (Single Digital Gateway).

Tjänsten specificeras centralt men realiseras lokalt hos kommuner. Det betyder att varje kommun har en egen e-tjänst och integration som byggts enligt samma mall som FörRätt-projektet specificerat. Tjänsten och specifikationen sprids via e-tjänsteplattformar och behöver kopplas ihop med aktuella verksamhetssystem i kommunen via API:er för att hämta och skicka information mellan systemen.

Det kommer även tas fram en tjänst som inte är ihopkopplad med kommunens verksamhetssystem utan skickar en pdf till en epostlåda - en så kallad icke-integrerad tjänst. Fördelen är att den är enklare och billigare att installera i kommunen, nackdelen är att mycket manuellt arbete för företagare och handläggare att klippa och klistra redan inmatad information.

Projektet använder sig av nationell digital infrastruktur från Myndigheten för digitalförvaltning (DIGG) och Bolagsverket. 

Tidplan - omklassning, nyregistrering och ändringshantering

Projektet genomförs i 2 faser för att följa införandet av en ny modell för riskklassning. Modellen för riskklassning innebär att samtliga verksamhetssystem i kommunerna behöver anpassas under 2022. Den första versionen av e-tjänsten kommer att vara ett stöd för att klassa om den befintliga verksamheten (omklassningstjänst). Under 2023 vidareutvecklas e-tjänsten för nyregistrering för nya företag och ändringshanteringstjänst för omklassade företag.

Målet är att 100 kommuner har e-tjänsten för omklassning på plats under första halvåret av 2023. Kravspecifikationerna för registrering och ändringshantrering tas fram gemensamt under hösten/vinter 2023.

Ingångar till e-tjänsten för företagaren

Det ska finnas flera ingångar för företag till den nya tjänsten. För omklassningstjänsten är ingången via kommunen. För registreringstjänsten är en ingång verksamt.se där ovana företagare får hjälp att starta företag, och en annan är via kommunen. 

Att tjänsten placeras lokalt innebär att kommunen fortsatt äger informationen om sina anläggningar, deras riskklassning och den primära kommunikationen med dessa. Inför 2023 och den nya omklassningstjänsten måste kommunen kommunicera med sina egna livsmedelsföretag om denna nya möjlighet att lämna in uppgifter och hänvisa till sin specifika e-tjänst. Livsmedelsföretagaren kan logga in och via Bolagsverkets tjänst (SSBTGU) få förifylld information om sitt företag.

Om personal (exempelvis handläggare eller kökschef) vill logga in och riskklassa sin anläggning är det helt ok, och upp till varje kommun att lösa autentiseringsfrågan för sin personal.

Deltagare i projektet

Projektet utvecklar inte produkter, utan stöttar kommunerna att realisera där de befinner sig.

Alla 290 kommuner har blivit inbjudna till informationsmöten i januari och augusti 2022 och får allmän information om hur projektets fortlöper, både via denna projektsida och epost.
Omkring 50 kommuner har erbjudit sig att vara med i arbetsgrupp eller referensgrupp.

De leverantörer av verksamhetssystem eller e-tjänsteplattformar som kommuner i arbetsgruppen eller referensgruppen pekat ut inkluderas i projektets gemensamma kravspecifikationsmöten.
De leverantörer som är på Bolagsverkets lista över SSBTGU-anslutningar informeras om projektet, och inkluderas om någon kommun pekar ut dem.

Projektet utvecklar och testar bara en handfull kombinationer av verksamhetssystem och e-tjänsteplattformar som blir referens-e-tjänster för alla. Det viktigaste är att samma informationsutbyte fungerar i flera olika kombinationer. Referens e-tjänsterna ska var tillgängliga i öppna etablerade communities och Livsmedelsverket står för den övergripande förvaltningen av kravspecifikationerna.

Kommuner är välkomna att höra av sig och anmäla sig frivilliga till olika delar av arbetet, inklusive arbetsgruppen och referensgruppen.

Alla anslutna kommuner kommer listas på denna sida med sina respektive system för att underlätta för nya kommuner att ansluta sig.

Kommunerna som ingår i arbetsgruppen är Göteborg, Huddinge, Malmö, Norrköping, Stockholm, Sundsvall och Västerås. 

Kommunerna som ingår i referensgruppen är Eda, Hallstahammar, Halmstad, Helsingborg, Härnösand, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kramfors, Kristinehamn, Kungsbacka, Lidingö, Lund, Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad Töreboda Gullspång, Miljönämnden Östra Skaraborg (Falköping Hjo Karlsborg Skövde Tibro), Nacka, Nyköping, Nässjö, Orust, Osby, Sandviken, Sigtuna, Skurup, Sollefteå, Solna, Svenljunga, Söderåsens miljöförbund (Bjuv, Klippan, Perstorp, Svalöv och Örkelljunga), Timrå, Ulricehamn, Upplands Bro, Vingåker, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd (Hofors Ockelbo Sandviken)​ Växjö och Öckerö.

Leverantörer som ingår i projektet är EDP (Vision), Nordic Peak (OpenE), Prosona (Castor och ny e-tjänst), Selfpoint (Selfpoint e-tjänsteplattform), Sokigo (Ecos, Abou och Minutmiljö) och Solarplexus (Lex). 

Kravspecifikationer gemensamt framtagna

Vad behöver ni göra som kommun? 

Prata ihop er inom kommunen om vem som gör vad - miljöförvaltningen och IT - enligt denna checklista. ​

Förberedelser Q4 2022/Q1 2023: ​

  1. Kontrollera om ni har en e-tjänsteplattform som deltar i projektet.​
    • Open-E, Abou, MinutMiljö, Selfpoint och Prosonas "nya etjänst". ​
    • Om inte: alla kravspecifikationer finns tillgängliga för nerladdning från FörRätts projektsida för eget bygge eller tillsammans med annan leverantör. ​​
  2. Kontrollera om ni som kommun har avtal och fungerande uppkoppling mot Bolagsverket för att hämta företagsuppgifter (SSBTGU).​
    • Om inte: teckna avtal och driftsätt SSBTGU-kopplingen.​
  3. Prata med er verksamhetssystemleverantör respektive e-tjänsteplattformsleverantör om: ​
    • Att ni önskar införa FörRätts e-tjänst under 2023.​
    • Vilka villkor och tidplaner som gäller för just er kommun. ​
  4. Kontrollera vilken typ av integrationsarbete er kommun behöver göra beroende på om direktintegration eller via integrationsplattform (ex TEIS)
  5. Säkra resurser och budget för ny e-tjänst i verksamhetsplaneringen för 2023

Förberedelser inför driftsättning 2023: ​

  1. Hämta övergripande anvisningar för anslutning på FörRätts projektsida.​
  2. Kontrollera vilken version av verksamhetssystemet som innehåller API:erna i er kommun.
  3. Ladda ner e-tjänst enligt specifika instruktioner för er e-tjänsteplattform till er kommun.
  4. Planera och testa integration till era verksamhetssystem i samverkan med leverantörerna.

Vanliga frågor från kommuner:

  1. Vilka leverantörer och system ingår i Förrätt?
    Dessa ingår: EDP (Vision), Nordic Peak (OpenE), Prosona (Castor och etjänst), Selfpoint (Selfpoint e-tjänsteplattform), Sokigo (Ecos, Abou och Minutmiljö) och Solarplexus (Lex).
  2. Hur vet jag vilka testkommunerna är för min kombination av leverantörer?
    Det är leverantörerna som väljer ut sina testkommuner och Livsmedelsverket har en lista på dessa vid förfrågan.
  3. Hur ser tidplanen ut för införandet av e-tjänsten? (övergripande)
    Utveckling pågår parallellt av nya riskklassningen i verksamhetssystem och e-tjänsten. Tester kommer att bli aktuella främst från sista kvartalet 2022. API:er kommer vara tillgängliga för testkommuner under Q4. Från nästa version av verksamhetssystemet (november-tidig vår 2023) är API:et tillgängligt för de som beställt. Kompletta e-tjänsten är beroende av både API, e-tjänsteleverantörer och eget integrationsarbete och varje kommun kommer ha sin egna tidplan. Följ checklistan ovan och kontakta oss om ni behöver mera information.
  4. Hur säkerställer jag att min kommun utvecklar e-tjänsten?
    För att utveckla e-tjänsten krävs en kombination av e-tjänstesystem och API och integreringsarbete mellan dessa. Involvera kommunens IT-avdelning då integrationer kan vara väldigt kommun-specifika. Följ checklistan ovan och kontakta oss om ni behöver mera information.
  5. Hur mycket kostar e-tjänsten?
    Varje kommun har egna avtal med sin verksamhetssystemleverantör, etjänste-plattformsleverantör och sin integrationslösning så det är svårt att ge en generell siffra. Ett sätt att påverka priset är att samverka i olika användarföreningar. Genom att kravspecifikationerna är tillgängliga och standardiserade kan både deltagande leverantörer och andra leverantörer bygga e-tjänsten.
  6. Hur är tidplanen för införandet av den nya riskklassningsmodellen?
    Den nya modellen för riskklassning av livsmedelsverksamheter införs från och med 2024, men med ett övergångsår 2023 då kontrollmyndigheterna ska klassa om befintliga verksamheter. Modellen innebär att samtliga verksamhetssystem i kommunerna behöver anpassas under 2022, och att nya uppgifter behöver samlas in om de livsmedelsföretag som redan är registrerade under 2023.
  7. Hur har FörRätt projektet tagit fram kravspecifikationerna?
    Kravspecifikationerna är en överenskommelse mellan alla intressenter (Livsmedelsverket, Tillväxtverket, kommuner i arbetsgrupp, leverantörer). Klickbara prototyper av e-tjänsten har tagits fram. Dessa har klarspråkats och användartestats med företagare för att säkerställa att de är lätt att använda. Integrationsspecifikationerna har kommit överens om genom gemensamma möten mellan alla leverantörer.
  8. Finns det en enklare och billigare etjänst (så kallad icke-integrerad) för små kommuner? 
    Ja, för full nyttorealisering där både företagaren och handläggaren slipper fylla i information som redan finns, krävs en ihopkoppling av systemen, en så kallad integration. Arbetet för att få denna integration på plats är väldigt olika i olika kommuner beroende på kommunernas övergripande IT arkitektur, och kan därmed kosta olika mycket i pengar och tid att få på plats. För mindre kommuner med få anläggningar kan det inte alltid löna sig att ha full integration, utan hellre välja en enklare variant (som fortfarande har all riskklassnings-logik) men som skapar en pdf på slutet som skickas till en epost-låda. Denna enklare variant kallas icke-integrerad e-tjänst, och kommer också tas fram av e-tjänsteleverantörer.

Kontaktinformation

Projekt

Senast granskad 2022-12-07