Matvanor och sjukdom

Många av de vanligaste sjukdomarna i Sverige idag är så kallade livsstilssjukdomar. Hur stor risken att bli sjuk är påverkas av till exempel våra matvanor, av rökning och av hur ofta vi motionerar.

Riskfaktorer

Ärftlighet påverkar risken för livsstilssjukdomar. Man talar om riskfaktorer för en viss sjukdom. De är inte den direkta orsaken, men har en avgörande betydelse för hur stor risken att drabbas är.

WHO rankar matvanor, högt blodtryck och högt BMI som de främsta riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i Sverige. Våra matvanor är nu ett större hot mot folkhälsan än tobak och alkohol. Det gäller på befolkningsnivå. För en enskild person som röker, är det ofta den största riskfaktorn för sjukdom.

Stapeldiagram över WHO:s ranking av de främsta riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i Sverige. Matvanor, högt blodtryck och högt BMI ligger bland de främsta riskfaktorerna

Högt blodtryck som riskfaktor

Högt blodtryck är vanligt i Sverige, och det är en riskfaktor för andra sjukdomar. Den som har högt blodtryck kan lättare drabbas av andra sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom och försämrad blodcirkulation i benen.

Många olika saker, förutom åldern, bidrar till att öka risken för högt blodtryck. Att dricka mycket alkohol, att äta mycket salt mat, att röra på sig för lite och att vara överviktig kan bidra till att blodtrycket blir för högt. Matvanor med mycket frukt och grönt, magra mjölkprodukter och lite salt kan bidra till att minska risken för högt blodtryck.

Övervikt och fetma som riskfaktorer

Fetma och övervikt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2 samt flera typer av cancer. Eftersom så många i Sverige har övervikt eller fetma är det ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem.

Social ojämlikhet som riskfaktor

Social ojämlikhet har stor inverkan på levnadsvanor och hälsa. Inte minst på matvanorna. Forskning visar att socioekonomiskt utsatta grupper äter sämre och är mer drabbade av hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes, cancer och fetma.

Ju fler riskfaktorer desto större risk för sjukdom

Några av de faktorer som ökar risken för sjukdomar i hjärta och kärl är:

  • rökning
  • för lite fysisk aktivitet
  • höga blodfetter
  • högt blodtryck
  • stress
  • övervikt eller bukfetma
  • ärftlighet.

Om man bara har en riskfaktor är risken relativt liten. Har man däremot flera riskfaktorer är risken betydligt större. Även normalviktiga personer kan ha dåliga blodfetter och drabbas av åderförfettning, men risken att drabbas av hjärtinfarkt blir större för den som dessutom är överviktig, röker och har ett lågt intag av grönsaker och fullkornsprodukter. Hur mycket de enskilda riskfaktorerna spelar in varierar mellan de olika sjukdomarna.

Fördjupning

I de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) sammanfattas vilken slags mat som kan bidra till att hålla sig frisk från livsstilssjukdomar som till exempel benskörhet, vissa typer av cancer, diabetes typ 2 och  sjukdomar i hjärta och blodkärl. Det är grunden för kostråden. Socialstyrelsen ansvarar för att stödja personal inom hälso- och sjukvården till att ge råd om mat till patienter smed en viss sjukdom.

Att minska risken för benskörhet

Benskörhet, osteoporos, är en vanlig sjukdom som gör att man får lägre bentäthet och ökad risk för benbrott. Att motionera regelbundet och äta mat som innehåller kalcium och D-vitamin kan bidra till att minska risken för att drabbas.

Att minska risken för cancer

Cancer är en process som börjar med en skada på cellens arvsmassa. Skadan kan läka eller leda till att en cancercell bildas. Slutligen växer den skadade cellen till en cancertumör. Det tar lång tid, upp mot 20 år, från första skadan på  cellen till dess att en tumör bildats. Det finns mycket som påverkar cellens läkning eller tillväxt. Olika ämnen i maten kan påverka hur cancer utvecklas. Det finns till exempel cancerframkallande ämnen i maten som mögelgifter och ämnen som bildas vid hård stekning som kan skada arvsmassan. Antioxidanter som finns bland annat i frukt och bär kan däremot skydda cellerna.

Det är särskilt viss mat som kan öka risken för olika typer av cancer. Till exempel har de som äter mer än ett halvt kilo i veckan av rött kött som nöt, fläsk och lamm och charkprodukter som korv och skinka en ökad risk att drabbas av cancer i tjock- och ändtarm. Fiberrik mat från växtriket som till exempel grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter kan bidra till att minska risken för samma cancerform.

Det finns starka samband mellan fetma och många olika cancerformer. En av de viktigaste förbyggande åtgärderna är därför att hålla vikten låg inom normala nivåer, alltså varken vara underviktig eller överviktig. Att röra på sig regelbundet bidrar också till att minska risken.

World Cancer Research Fund (WCRF) är en organisation som utreder hur matvanor påverkar cancerrisken. Organisationen bedömer vetenskapliga studier och ger råd om hur man kan minska risken för cancer. De viktigaste råden från WCRF om hur cancer kan förebyggas handlar om att förebygga övervikt.

Att minska risken för diabetes typ 2

Vid diabetes typ 2 har kroppens celler blivit "okänsliga" för insulin. Det kallas insulinresistens och gör att det insulin som produceras i bukspottkörteln inte räcker till för att hålla blodsockret på en lagom nivå.

Det finns mycket forskning om hur maten, vikten och motionen påverkar insulinkänsligheten. En kost som innehåller mycket fiberrika grönsaker, fullkorn, fisk och magra mjölkprodukter kan bidra till att minska risken för diabetes typ 2. Läsk och saft samt charkprodukter verkar kunna öka risken. Barn som ammas har som vuxna lägre risk för att drabbas av diabetes typ 2 än de som inte ammats. Att hålla vikten eller vid behov gå ner i vikt är den viktigaste förebyggande faktorn. Fysisk aktivitet kan bidra till att minska risken för diabetes typ 2.

Att minska risken för sjukdomar i hjärta och blodkärl

Exempel på sjukdomar i hjärtat eller blodkärlen som kan påverkas av livsstilen är  hjärtinfarkt, hjärtsvikt, kärlkramp och stroke (blodpropp eller blödning i hjärnan).

Matvanor med mycket grönsaker, frukt, fullkorn, fisk och vegetabiliska oljor som till exempel rapsolja eller olivolja kan bidra till att minska risken för sjukdomar i hjärta och blodkärl. Ibland kallas det för medelhavsmat, men det går lika bra att använda grönsaker och oljor som är odlade i Norden. Matvanor där mycket läsk, socker, kött och charkprodukter, smör och vitt bröd ingår kan bidra till att öka risken.

Vilka fetter man får i sig är viktigare än hur mycket fett man äter. Det är slutsatsen i Nordiska Näringsrekommendationer 2012. Vissa så kallade fettsyror är bra att få i sig, andra inte. Transfetter ska man helst undvika. En del av det mättade fettet i maten bör ersättas med omättat fett. Det omättade fettet kan vara fleromättat eller enkelomättat fett. Det förbättrar blodfetterna och kan bidra till att minska risken för livsstilssjukdomar i hjärtat och blodkärlen.

Senast granskad 2018-10-30