Frågor och svar om nya dricksvattenföreskrifter

Livsmedelsverkets nya föreskrifter om dricksvatten kommer att träda i kraft den 1 januari 2023. Ny vägledning i Kontrollwiki kommer att tas fram löpande under 2023. Här samlas de vanligaste frågorna och svaren kring de nya föreskrifterna. 

Sidan kommer att uppdateras löpande med mer information. Ytterligare frågor kan ställas genom Livstecknet (för kontrollmyndigheter) och Fråga oss (för verksamhetsutövare).

Nya föreskrifter och vägledning

Vad är nytt i de nya dricksvattenföreskrifterna?

Många av de krav som fanns i SLVFS 2001:30 finns också kvar i de nya dricksvattenföreskrifterna. I vissa fall har de bara omformulerats och förenklats. De stora förändringarna i de nya föreskrifterna är:

De stora förändringarna i de nya föreskrifterna är:

  • Kommersiella och offentliga verksamheter, som i genomsnitt producerar eller tillhandahåller mindre än 10 m³ dricksvatten per dygn, eller försörjer färre än 50 personer med dricksvatten, omfattas inte längre av kravet på att genomföra en faroanalys.
  • Begreppen tjänligt, tjänligt med anmärkning och otjänligt tas bort. Istället finns endast ett gränsvärde per parameter som uppfylls eller inte.
  • Driftkontroll med fokus på övervakning av turbiditet vid vattenverket samt somatiska kolifager i råvattnet ska ingå i det fastställda undersökningsprogrammet.
  • Undersökningsfrekvenserna vid de olika provtagningspunkterna har justerats. För de allra flesta verksamhetsutövarna innebär detta färre undersökningstillfällen per år, men i vissa fall kan det innebära fler.
  • Från och med år 2026 ska alla verksamhetsutövare undersöka råvatten.
  • Från och med 2026 tillkommer nya parametrar: bisfenol A, halogenerade ättiksyror, klorat, klorit, mikrocystin-LR, PFAS 4, PFAS 21 samt uran.
  • Filtermaterial som kommer i kontakt med dricksvatten ska inte äventyra skyddet av människor hälsa eller på annat sätt påverka dricksvattnet.

Ska alla krav börja tillämpas 1 januari 2023?

Nej, alla krav i de nya föreskrifterna ska inte börja tillämpas från 1 januari 2023, men de flesta ska det. Kraven på undersökning av råvatten samt undersökning och åtgärder för vissa parametrar ska tillämpas från 1 januari 2026.

Livsmedelsverkets föreskrifter bygger på ett minimidirektiv från EU. Vad betyder det? Varför kommer det nya föreskrifter?

Dricksvattendirektivet (EU) 2020/2184 är ett så kallat minimidirektiv. Ett direktiv innebär att alla medlemsländer måste implementera bestämmelserna i sin nationella lagstiftning. I Sverige innebär det att flera myndigheter behöver ta fram föreskrifter för att direktivet fullt ut ska implementeras, däribland Livsmedelsverket. Ett minimidirektiv innebär att medlemsländerna som minst måste anta de krav som direktivet ställer men det finns en möjlighet att i vissa avseenden ha nationellt strängare regler än direktivet kräver. Livsmedelsverket har valt att i huvudsak implementera direktivets krav så som de är formulerade där, med ett fåtal undantag, exempelvis det lägre gränsvärdet för PFAS.

När kommer Kontrollwiki att uppdateras?

Livsmedelsverket kommer prioritera vägledning kring de bestämmelser som träder i kraft 2023 men all vägledning kommer inte vara på plats till att föreskrifterna träder i kraft. I de fall vägledning saknas så bör en bestämmelse inte tolkas allt för långtgående och det finns alltid möjlighet att ställa frågor till Livsmedelsverket. Kontrollmyndigheter kan ställa frågor genom Livstecknet och verksamhetsutövare via Fråga oss.

Nya gränsvärden

Innebär de nya reglerna strängare gränsvärden?

Livsmedelsverket har, så långt som möjligt, valt att anta de gränsvärden som fastslås i dricksvattendirektivet. Det innebär för en del parametrar att gränsvärdet blir högre än tidigare. För vissa parametrar har Livsmedelsverket valt att sätta ett nationellt, hälsobaserat gränsvärde som blir lägre än tidigare. Detta gäller för parametrarna bly, arsenik, kadmium och krom. Även den nya parametern PFAS 4 har ett hälsobaserat, lägre gränsvärde än vad som anges i dricksvattendirektivet.

Hur ska vi förhålla oss till att begreppen tjänligt, tjänligt med anmärkning och otjänligt inte längre finns kvar?

Om kvalitetskraven inte uppfylls ska verksamhetsutövaren göra en bedömning om dricksvattnet innebär en risk för människors hälsa och vad som orsakat avvikelsen. Verksamhetsutövaren ska därefter vidta åtgärder för att komma tillrätta med problemet. När man avgör vilka åtgärder som krävs och hur snabbt de ska utföras ska hänsyn tas till omfattningen av avvikelsen och risken för människors hälsa.

I sak är detta inte någon skillnad mot tidigare. Samma förhållningssätt gäller både vid bedömningen "tjänligt med anmärkning" och "otjänligt". Livsmedelsverket ser att en gränsvärdeslista med en sådan gradering som finns i SLVFS 2001:30 lätt leder till en för stor tillit till benämningen av gränsvärdet. Alla parametrar som saknar ett otjänlighetsgränsvärde i SLVFS 2001:30 är inte ofarliga i höga halter, liksom inte alla parametrar innebär en akut hälsorisk om gränsvärdet för otjänligt överskrids.

Hur ska vi bedöma analysresultat där en eller flera parametrar inte uppfyller kvalitetskraven?

Parametrarna med gränsvärden i föreskrifterna delas upp i parametrar för mikroorganismer, kemiska och radioaktiva ämnen samt indikatorparametrar. Det anlitade laboratoriet ska ge omedelbar information till verksamhetsutövaren om parametrar för mikroorganismer, kemiska och radioaktiva ämnen som inte uppfyller kvalitetskraven. Verksamhetsutövaren måste vid varje undersökning där kvalitetskraven inte uppfylls göra en bedömning om dricksvattnet fortsatt är säkert att leverera eller inte samt behovet av omedelbara åtgärder. Det gäller oavsett vilken parameter som överskrider gränsvärdet.

Faroanalys och undersökningsprogram

Enligt de nya kraven måste jag ändra i mitt fastställda undersökningsprogram. Måste jag ändra det nu eller kan jag vänta?

De nya kraven kommer innebära att de allra flesta verksamhetsutövarna behöver justera sina undersökningsprogram. Det finns ett krav på att undersökningsprogram ska uppdateras vid behov i såväl SLVFS 2001:30 som i de nya dricksvattenföreskrifterna. Nya lagkrav är en orsak till att programmet behöver uppdateras. De nya dricksvattenföreskrifterna innebär i vissa fall minskade krav på undersökning. Det finns förstås inget hinder att ett undersökningsprogram innehåller fler undersökningar än vad lagstiftningen kräver, men en verksamhetsutövare kan vilja uppdatera sitt provtagningsprogram för att kunna sänka sin provtagningsfrekvens.

Jag har en fastställd faroanalys - måste jag få den fastställd på nytt?

Om du behöver ändra eller uppdatera din faroanalys så måste den fastställas på nytt av kontrollmyndigheten. I annat fall kan den fortsätta löpa tills en revidering krävs, eller fastställandet löper ut.

Som kontrollmyndighet - vad ska jag prioritera när nya faroanalyser och undersökningsprogram behöver fastställas?

Kontrollmyndigheter behöver göra en bedömning om nuvarande faroanalys och undersökningsprogram uppfyller de nya reglerna. Om den redan fastställda faroanalysen eller undersökningsprogrammet uppfyller kraven kan kontrollmyndigheten göra en tjänsteanteckning eller liknande om detta samt informera verksamhetsutövaren. Ett nytt fastställande ska då göras när tiden för det tidigare fastställandet löpt ut.

All kontroll ska vara riskbaserad, även dricksvattenkontrollen. Generellt bör myndigheten prioritera förändringar som har större betydelse för människors hälsa över de som har mindre betydelse. Det finns inget facit för hur kontrollen bör prioritera utan en bedömning måste göras i varje enskilt fall.

Fastställda faroanalyser för offentliga och kommersiella verksamheter, som i genomsnitt producerar eller tillhandahåller mindre än 10 m³ dricksvatten per dygn, eller försörjer färre än 50 personer med dricksvatten, bör upphävas. Det kan exempelvis göras genom en tjänsteanteckning om att beslutet inte längre gäller och att verksamhetsutövaren underrättas om detta.

Undersökning av PFAS 

Måste alla verksamhetsutövare undersöka PFAS?

Nej. PFAS ska undersökas om faroanalysen indikerar att det är nödvändigt att undersöka parametern.

Kommersiella och offentliga verksamheter, som i genomsnitt producerar eller tillhandahåller mindre än 10 m³ dricksvatten per dygn, eller försörjer färre än 50 personer med dricksvatten, omfattas inte av krav på att göra en faroanalys. Däremot behöver även dessa verksamhetsutövare undersöka parametrarna PFAS 4 och PFAS 21 om det finns en anledning att misstänka att de förekommer i vattentäkten. Enligt föreskrifterna ska undersökning av andra parametrar än de som ingår i det fastställda undersökningsprogrammet ske om det finns anledning att misstänka att de kan förekomma i sådana halter att de kan utgöra en risk för människors hälsa.

Hur snabbt måste verksamheten åtgärda PFAS-halter som överskrider gränsvärdet?

Kravet på undersökning av PFAS ska börja tillämpas den 1 januari 2026. Om gränsvärdet överskrids ska orsaken utredas och avvikelsen åtgärdas. Precis som för andra parametrar kan utrednings- och åtgärdstiden vara olika lång beroende på risken för människors hälsa. Enligt vår uppfattning kan det ta lång tid att åtgärda höga PFAS-halter i dricksvattnet eftersom mycket tid behöver läggas på projektering för att hitta den beredningsmetod som är mest effektiv för den PFAS-sammansättning som förekommer i det specifika vattnet. Det är viktigt att verksamhetsutövaren aktivt arbetar med att utreda och åtgärda. I vissa fall kan omfattande utredning innebära att åtgärder kan vidtas först efter flera år.

Kommersiella och offentliga verksamheter 

Vad innebär de nya reglerna för kommersiella och offentliga verksamheter?

De största förändringarna för kommersiella och offentliga verksamheter, som i genomsnitt producerar eller tillhandahåller mindre än 10 m³ dricksvatten per dygn, eller försörjer färre än 50 personer med dricksvatten, är att kravet på att genomföra en faroanalys tas bort och att undersökningsfrekvenserna för provtagning hos användaren halveras. Vilka bestämmelser som anläggningar under storleksgränsen 10/50 omfattas av framgår av 3 § i de nya föreskrifterna.

Kommer det finnas information riktad till småföretagare om de nya reglerna?

Livsmedelsverket prioriterar att uppdatera vår broschyr "Små dricksvattenanläggningar" som riktar sig till verksamhetsutövare som producerar eller tillhandahåller dricksvatten under storleksgränsen 10/50 i en kommersiell eller offentlig verksamhet.

Vad innebär det att livsmedelsföretagare kan undantas kraven i föreskrifterna för det vatten som används i deras verksamhet?

Grundregeln är att det vatten som används i ett livsmedelsföretag för dryck, matlagning och beredning av livsmedel ska vara av dricksvattenkvalitet, det vill säga att alla krav i dricksvattenföreskrifterna uppfylls. Det finns dock en möjlighet att bevilja undantag från dricksvattenföreskrifterna för livsmedelsföretagare i vissa särskilda fall för det vatten som används till dryck, matlagning och beredning av livsmedel. Ett beslut om undantag får bara ges om kvaliteten på vattnet inte bedöms kunna påverka det färdiga livsmedlets säkerhet och om livsmedelsföretagaren kan visa att relevanta krav i exempelvis förordning (EG) nr 852/2004 uppfylls.

Den här undantagsmöjligheten är i sak densamma som redan finns i 1 b § i SLVFS 2001:30 men uttrycks på ett annat sätt i de nya dricksvattenföreskrifterna.

Ett exempel på när ett beslut om undantag skulle kunna meddelas av kontrollmyndigheten är om vatten enbart används för sköljning av grönsaker.

Larmkrav

Varför finns det bara larmkrav för kommersiella och offentliga verksamheter?

Kommersiella och offentliga verksamheter, som i genomsnitt producerar eller tillhandahåller mindre än 10 m³ dricksvatten per dygn, eller försörjer färre än 50 personer med dricksvatten, omfattas inte av kravet på faroanalys och kommer därmed heller inte kunna krävas göra den bedömning och dra de slutsatser som krävs för larm enligt HACCP-principerna. Livsmedelsverket anser att larm är av så stor betydelse för dricksvattensäkerheten att ett särskilt krav införts för dessa verksamheter, för att alla dricksvattenanläggningar som omfattas av föreskrifterna även ska ha larm vid desinfektion och filteravskiljning av turbiditet.

Behöver inte större anläggningar ha larm?

I de nya föreskrifterna läggs en större tyngd vid faroanalys samt införande av HACCP-baserade förfaranden när de behövs. En korrekt utförd faroanalys kommer leda till att ett behov av desinfektion identifieras, liksom denna desinfektion identifieras som en kritisk styrpunkt. Kritiska styrpunkter ska kontrolleras, lämpligen med ett larm.

Undersökning av råvatten

Vad innebär de nya kraven på undersökning av råvatten?

Alla dricksvattenproducenter ska undersöka sitt råvatten. Det är viktigt att ha kännedom om kvaliteten på sitt råvatten och det finns krav på minsta antal parametrar som ska undersökas i råvattnet. För de anläggningar som ska utföra en faroanalys ska dessa parametrar utökas om det krävs för att säkerställa beredningens effektivitet.

Det finns en möjlighet till undantag från det kravet för de som producerar mindre än 10m³ dricksvatten per dygn och som inte har någon beredning av vattnet.

Senast granskad 2022-11-11