Att märka med Nyckelhålet

Ät som vanligt - Fast lite bättre

Genom att märka dina produkter med Nyckelhålet gör du det enklare för konsumenter att välja nyttigare mat. Här kan du läsa mer om hur det går till.

En etablerad, oberoende och vetenskapligt grundad märkning

Nyckelhålet har funnits i över 30 år och mer än 95 procent av Sveriges befolkning känner igen märket. Kriterierna för vad som krävs för att en produkt ska få märkas med Nyckelhålet bygger på de nordiska näringsrekommendationerna, som i sin tur baseras på den samlade vetenskapliga forskningen om mat och hälsa.

Nyckelhålet ägs av Livsmedelsverket i Sverige men finns numera också i Danmark, Norge och Island. Länderna samarbetar kring kriterierna för vilka produkter som får märkas. Innan kriterierna antas skickas de ut på remiss så att företag, branschorganisationer med flera kan kommentera förslagen. Livsmedelsverket har även slutit avtal med Litauen och Färöarna om användning av Nyckelhålet.

Frivilligt och kostnadsfritt

Så går det till att märka produkter med Nyckelhålet

För att ett livsmedel ska få märkas med Nyckelhålet ska produkten uppfylla kriterierna för produktgruppen. Beroende på vilken livsmedelsgrupp det är finns det krav på fiberhalt och fullkornshalt, fettmängd och fettkvalitet och på hur mycket socker och salt livsmedlet får innehålla.

Nyckelhålsmärkning kan användas för 32 olika livsmedelsgrupper, fördelade på 11 kategorier. Eftersom olika livsmedelsgrupper innehåller olika sorters näring och i olika mängd skiljer sig kraven åt för varje grupp – bröd jämförs till exempel med bröd och korv med korv. Det betyder att ett bröd märkt med Nyckelhålet är ett nyttigare alternativ jämfört med bröd som inte kan märkas med Nyckelhålet.

För att se vad som gäller för just dina produkter, läs mer i föreskrifterna, se under rubriken ”Fördjupad information om regelverket”.

När kan Nyckelhålet användas?

Märkning med Nyckelhålet kan i dag användas i följande sammanhang förutsatt att kriterierna är uppfyllda:

  • På färdigförpackade livsmedel i 32 olika livsmedelsgrupper.
  • Oförpackade obearbetade grönsaker.
  • Oförpackad frukt och bär.
  • Oförpackat mjukt och hårt bröd.
  • Oförpackad ost och vegetabiliska alternativ.
  • Oförpackade fiskeriprodukter och levande musslor.
  • Oförpackat obearbetat kött.
  • På receptblad för maträtter riktade till konsumenter. Speciella avtal skrivs då mellan Livsmedelsverket och berörda parter, till exempel butikskedjor.

Kriterier för olika livsmedelsgrupper

Innan du kan märka din produkt med Nyckelhålet behöver du läsa igenom kriterierna som gäller för just den livsmedelsgruppen. Ibland kan recept behöva justeras för att uppfylla kriterierna.

Fördjupad information om regelverket

Att kommunicera och marknadsföra Nyckelhålet

Livsmedelsverket har utvecklat ett kommunikationskoncept för Nyckelhålet, "Byt inte liv". Tanken med konceptet är att i kommunikationen med konsumenter lyfta fram att det inte behöver vara så svårt att leva lite mer hälsosamt, att man inte behöver ställa om hela livet för att äta lite bättre. Det kan räcka att byta sina favoritprodukter till Nyckelhålsmärkta.

"Byt inte liv" har tagits fram i dialog med branschorganisationerna inom livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln. Tanken är att företagen också ska kunna använda "Byt inte liv" i sin kommunikation och marknadsföring kring Nyckelhålet.

Livsmedelsverket har gjort återkommande kommunikationssatsningar utifrån konceptet "Byt inte liv" sedan 2020, huvudsakligen genom annonsering i sociala medier. Vill du ta del av konceptet eller digitalt annonsmaterial, kontakta Livsmedelsverkets kommunikationsavdelning.

Senast granskad 2024-02-07