Ett nytt recept för skolmåltider – hur blir hela matsystemet hållbart?
För att nå de globala hållbarhetsmålen behöver vi ställa om hela livsmedelssystemet, så att vi kan producera, köpa och äta mat som gynnar både hälsan och miljön.
Livsmedelsverket samordnar och Vinnova finansierar projektet ”Ett nytt recept för skolmåltider”. Här utforskar flera myndigheter och kommuner tillsammans hur ett sådant hållbart system kan se ut – från jord till bord och tillbaka igen.
Projektet är en del i en större satsning kring mat och hållbarhet som ska öka olika aktörers förmåga att bidra till de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030. Det är också ett av pilotprojekten i Vinnovas nya arbete med missionsinriktat arbetssätt, där flera organisationer på nationell, regional och lokal nivå arbetar i samma riktning mot ett gemensamt mål.
Skolmåltiderna ett system i systemet
Hela livsmedelssystemet behöver ställas om, men vi har valt att börja med området skolmåltider. Skolmåltiderna är i sig ett system, där själva måltiden bara är en liten del av helheten. Arbetshypotesen är att ett omvandlat skolmåltidssystem kan visa vägen för hur vi kan ställa om hela det stora livsmedelssystemet.
I projektet arbetar vi med allt från mat som del av undervisningen och nya sätt att nyttja skolrestaurang och skolkök, till logistik och minskat matsvinn. Det kan också handla om bönders förutsättningar att producera hållbar mat som kommunerna efterfrågar.
Brett samarbete för att hitta nya lösningar
I Ett nytt recept för skolmåltider samarbetar flera myndigheter och organisationer för att dra nytta av varandras expertis och kompetenser och ta reda på hur man kan skapa ett hållbart system för skolmåltider.
Från nationellt till lokalt – nytänkande behövs på alla nivåer
För att verkligen göra det möjligt att ställa om skolmåltidssystemet – och på sikt hela livsmedelssystemet – behövs åtgärder på alla nivåer. Den nationella nivån behöver skapa förutsättningar för förändring, till exempel genom samordning och regelverk som underlättar. På lokal nivå experimenterar fyra kommuner med att hitta lösningar där alla elever i Sverige äter miljösmart, hälsosam och god skolmat.
Utvecklingsmiljöer – fyra kommuner testar lösningar för omställning
I fyra utvalda kommuner experimenterar berörda aktörer i skolmåltidssystemet – elever, lärare, skolledare och huvudmän, skolkockar, kostchefer, stadsplanerare, producenter, grossister och många fler – med innovativa lösningar på identifierade utmaningar.
Det handlar till exempel om enklare sätt att upphandla hållbar mat och råvaror, att göra eleverna mer delaktiga i styrning och beslut och hur man använder data för att utvärdera skolmåltidernas effekter. Lösningarna tas fram genom en kreativ och verksamhetsutvecklande process. Syftet är att stimulera samverkan mellan kommun, region, medborgare, lokala företag, ideella aktörer, akademi, institut, myndigheter, med flera.
Projektets fyra utvecklingsmiljöer:
- Hofors kommun
- Karlstads kommun
- Munkedals kommun
- Vallentuna kommun
Hävstänger som kan förändra skolmåltidssystemet
Vad måste ändras för att skolmåltiderna ska kunna bli mer hållbara för miljön, hälsan och ekonomin? Vi har identifierat åtta nyckelområden som om de förändras kan bidra till att göra skolmåltiderna mer hållbara. Vi kallar de här områdena för hävstänger. Det är kopplat till dem som de fyra utvecklingsmiljöerna tar fram och testar lösningar:
- Elevernas och skolpersonalens involvering i utformningen av skolmåltidssystemet
- Upphandling och inköp av hållbara livsmedel, produkter och tjänster
- Skolmåltidens koppling till det pedagogiska uppdraget
- Kompetensnivå kring miljömässig, näringsrik och kulinarisk mat
- Utformning av måltidsmiljön
- Skolmåltidssystemet som en verkstad för nya hållbara lösningar
- Evidensbaserad målsättning för skolmåltiderna för hela Sverige
- Strategier, genomförande och uppföljning av målsättningarna
Aktörer som samarbetar i projektet
Livsmedelsverket, Vinnova, Naturvårdsverket, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner och Upphandlingsmyndigheten medverkar aktivt i projektet.
Vi vill också tacka följande personer som engagerat sig i projektets tidigare fas och kommit med ovärderliga inspel i arbetet:
Magnus Naess (skolkock och utbildare), Aya Henawi (Unga tar ordet i Falköping), Nellie Andersson (Unga tar ordet i Falköping), Sébastien Boudet (surdegsbagare och entreprenör), Petra Cavini (hem- och konsumentkunskapslärare och förskolekock), Kristoffer Lund (AGFO), Anna Wahlberg (Världsnaturfonden, WWF), Sara Jervfors (Södertälje stad/MatLust) och Annica Johansson (Effektfullt).
