Matsvinn i skolan får konsekvenser långt utanför skolrestaurangen
2021-11-16
En av sex skolluncher äts inte upp utan hamnar i sopkorgen. Matsvinnet beror inte i första hand på att det lagas för mycket mat utan är ett symtom på brister i måltidsmiljön – för stressigt, hög ljudnivå och få vuxna i matsalen. Därför sitter rektor på nycklarna till lösningen, inte bara måltidschefen. Det är slutsatsen från en ny kartläggning av matsvinnet i kommunala verksamheter.
Livsmedelsverket har för andra gången kartlagt matsvinnet från luncherna i kommunala förskolor, grund- och gymnasieskolor och äldreboenden. Fler kommuner än tidigare mäter fler delar av matsvinnet – både svinnet som uppstår i köket, i serveringen och från tallriken. Det gör att medvetenheten ökar om var och varför matsvinn uppstår, vilket är en förutsättning för att kunna vidta rätt åtgärder.
Var sjätte lunch slängs
Skolorna är det område där kommunerna arbetar mest aktivt med matsvinnet. Även om matsvinnet är lägre per matgäst i skolan jämfört med i förskolan och äldreomsorgen, slängs var sjätte lunchportion. Det blir uppskattningsvis 11 000 ton mat varje år.
– Det är självklart viktigt att alla gör allt som går för att undvika matsvinn för klimatet och miljön, men i offentliga måltider är det viktigt av en annan orsak. Här borde maten som slängs istället ha ätits upp och gjort nytta, även om det förstås förekommer att det lagas för mycket mat ibland, säger Karin Fritz, projektledare och matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.
Skuldbelägg inte eleverna
Fokus för kommunernas åtgärder mot matsvinn behöver skifta. Det handlar om att skapa möjligheter för att maten faktiskt äts upp, till exempel genom ökad trivsel kring måltiden, att jobba med schemaläggningen och tillräcklig vuxennärvaro i matsalen.
– Vi kan inte fortsätta lägga så mycket ansvar på eleverna. Måltidspersonalen ansvarar för sin del, men det behövs också lugn och ro i matsalen och tillräckligt med tid för att hinna äta. Den delen är det rektor som har makt över, och därmed makt över matsvinnet, betonar Karin Fritz.
När för lite mat hamnar i magen kan det leda till sämre skolprestation, vilket får konsekvenser för eleven själv och i slutändan även för samhället. Inom äldrevården kan för lite mat leda till undernäring, vilket ökar risken för sjukdom, ökat vårdbehov och stora samhällskostnader.
Gemensamt mål och samarbete avgörande
Matsvinn från offentliga måltider handlar alltså sällan om att det lagas för mycket mat, utan om att för lite mat hamnar i magen. Kartläggningen visar dock att det är få kommuner som följer upp detta.
– Det räcker inte att sätta mål för matsvinnet. Kommunpolitiker och ansvariga chefer behöver också sätta mål för konsumtionen och ställa krav på uppföljning. Ansvaret för att nå målet behöver vara gemensamt för måltidsverksamhet och kärnverksamhet, för att lyckas krävs alltså samarbete, säger Karin Fritz.
Kort om kartläggningen
- Detta är Livsmedelsverkets andra nationella kartläggning av matsvinn från luncherna vid kommunala måltidsverksamheter. Den första gjordes 2019.
- 159 av landets 290 kommuner har rapporterat in matsvinnsdata från 2020 års mätningar i förskola, skola och på äldreboenden.
- Mest mat slängs från serveringen, därefter från tallrikarna. Kökssvinnet utgör en betydligt mindre del av det totala matsvinnet.
- Matsvinnet är lägre jämfört med 2019 i alla verksamheter, men det går inte att avgöra om det är en faktisk nedgång. Andra faktorer kan påverka, till exempel vilka kommuner som rapporterat in matsvinnsdata eller vilka verksamheter inom varje kommun som har deltagit i mätningarna. För att se trender behöver matsvinnet följas över längre tid.
- Resultaten från kartläggningen bidrar till Naturvårdsverkets rapportering för det nationella etappmålet samt rapporteringen till FN:s globala mål om halverat matsvinn i Agenda 2030.
- Cirka sex procent av det totala matavfallet kommer från offentliga måltider. Det allra mesta, 75 procent, uppstår hemma i hushållen. I matavfall ingår, förutom matsvinn, även mat som inte kan ätas, exempelvis ben och skal.
Ytterligare upplysningar för journalister:
Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40
