Ett nytt recept för skolmåltider – hur blir hela matsystemet hållbart?

För att nå de globala hållbarhetsmålen behöver vi ställa om hela livsmedelssystemet, så att vi kan producera, köpa och äta mat som gynnar både hälsan och miljön.

Livsmedelsverket samordnar och Vinnova finansierar projektet ”Ett nytt recept för skolmåltider”. Här utforskar flera myndigheter och kommuner tillsammans hur ett sådant hållbart system kan se ut – från jord till bord och tillbaka igen.

Projektet är en del i en större satsning kring mat och hållbarhet som ska öka olika aktörers förmåga att bidra till de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030. Det är också ett av pilotprojekten i Vinnovas nya arbete med missionsinriktat angreppssätt, där flera organisationer på nationell, regional och lokal nivå arbetar i samma riktning mot ett gemensamt mål.

Skolmåltiderna ett system i systemet

Hela livsmedelssystemet behöver ställas om och skolmåltiderna är ett bra område att börja med. Skolmaten är i sig ett system, där själva måltiden bara är en liten del av helheten.

I projektet arbetar vi med allt från mat som del av undervisningen och nya sätt att nyttja skolrestaurang och skolkök, till logistik och minskat matsvinn. Det kan också handla om bönders förutsättningar att producera hållbar mat som kommunerna efterfrågar.

Arbetshypotesen är att ett omvandlat skolmåltidssystem kan fungera som en hävstång och drivkraft för att ställa om hela livsmedelssystemet.

Brett samarbete för att hitta nya lösningar

Flera myndigheter och organisationer samarbetar i projektet för att dra nytta av varandras expertis och kompetenser för att ta reda på hur man kan skapa ett hållbart system för skolmåltider.

Från nationellt till lokalt – nytänkande behövs på alla nivåer

För att verkligen göra det möjligt att ställa om skolmåltidssystemet – och på sikt hela livsmedelssystemet – behövs åtgärder på alla nivåer. Den nationella nivån behöver skapa förutsättningar för förändring, till exempel genom samordning och regelverk som underlättar.

Policylabb för att utveckla regelverk och styrmedel

I den första fasen (våren 2020) arbetade projektet med ett så kallat ”policylabb”. I ett policylabb testar, experimenterar och lär en grupp aktörer med olika kompetenser  inom policyutveckling. Syftet är att utveckla regelverk och andra styrmedel som stimulerar innovation. Tanken är synliggöra de ”osynliga” lager som hindrar och möjliggör; styrning, lagstiftning, politik och kapacitet. Det här arbetet tas nu vidare i lokala utvecklingsmiljöer.

Fyra kommuner blir lokala utvecklingsmiljöer för omställning

I fyra utvalda kommuner ska berörda aktörer i skolmåltidssystemet – elever, lärare, skolledare och huvudmän, skolkockar, kostchefer, stadsplanerare, producenter, grossister och många fler – tillsammans att söka innovativa lösningar på identifierade utmaningar.

Det kan till exempel handla om enklare sätt att upphandla hållbar mat och råvaror, att göra eleverna mer delaktiga i styrning och beslut och hur man använder data för att utvärdera skolmåltidernas effekter. Lösningarna tas fram genom en kreativ och verksamhetsutvecklande process. Syftet är att stimulera samverkan mellan kommun, region, medborgare, lokala företag, ideella aktörer, akademi, institut, myndigheter, med flera.

Utvecklingsmiljöerna får stöd av expertis inom tjänstedesign för att generera idéer, samskapa samt testa möjliga lösningar på problemen. De får också stöd kring organisationsutveckling, samverkan över förvaltningsgränser samt stöd i policyutveckling. Med policyutveckling menar vi att se över hur policyer (regelverk, riktlinjer, styrdokument, tolkningar av praxis osv.) och andra styrande faktorer (normer, incitament, kompetens) kan utvecklas för att främja innovation för ett hållbart skolmåltidssystem.

Projektets fyra utvecklingsmiljöer:

  • Hofors kommun
  • Karlstads kommun
  • Munkedals kommun
  • Vallentuna kommun

Aktörer som samarbetar i projektet

Livsmedelsverket, Vinnova, Skolverket, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten och Upphandlingsmyndigheten medverkar aktivt i projektet. Dessutom samverkar vi med Boverket, Naturvårdsverket  och Konkurrensverket.

Vi vill också tacka följande personer som engagerat sig i projektets expertgrupp och kommit med ovärderliga inspel i arbetet:  

Magnus Naess (skolkock och utbildare), Aya Henawi (Unga tar ordet i Falköping), Nellie Andersson (Unga tar ordet i Falköping), Sébastien Boudet (surdegsbagare och entreprenör), Petra Cavini (hem- och konsumentkunskapslärare och förskolekock), Kristoffer Lund (AGFO), Anna Wahlberg (Världsnaturfonden, WWF), Sara Jervfors (Södertälje stad/MatLust) och Annica Johansson (Effektfullt).

Projekt

Senast granskad 2020-09-16