Både ris och ros när länsstyrelsernas kontroller granskas

2023-04-26

Länsstyrelserna genomförde inga kontroller för att upptäcka eventuellt bedrägligt beteende och kontrollen av företag har fortsatt liknande brister som föregående år. Det och mycket annat visar Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets gemensamma rapport om länsstyrelsernas kontroll inom livsmedelskedjan.

Företag som jobbar med att odla och skörda grönsaker, föda upp djur, producera ägg och mjölk, fiska och jaga ryms inom livsmedelskedjan och i många fall är det länsstyrelserna som ansvarar för att kontrollera dessa. Under 2022 genomförde Jordbruksverket och Livsmedelsverket nio revisioner av länsstyrelsernas kontroller.

Kontrollen för att hitta avsiktliga överträdelser kan förbättras

Revisionerna visar att länsstyrelserna har tillgång till kompetent personal och att man i huvudsak arbetar enligt dokumenterade rutiner. På livsmedels- och foderområdet utförde dock ingen av länsstyrelserna regelbundet kontroller för att hitta företag som gör avsiktliga överträdelser. Det innebär att länsstyrelserna inte uppfyllt den EU-förordning som anger att kontrollen ska leta efter detta.

–  Det saknas en planering kring kontroller för att hitta fusk och det utförs heller inga sådana kontroller. Det kan i sin tur leda till att företag och konsumenter riskerar att bli lurade, säger Cecilia Svärd, chef för Livsmedelsverkets utvärderingsavdelning.

Företag behandlas inte lika

Precis som föregående års revisioner har visat så måste länsstyrelserna bli bättre på att agera lika gentemot företag som gör fel. Detta för att undvika att företag i olika delar av landet behandlas olika men framför allt för att säkerställa att kontrollen ger resultat genom att brister verkligen åtgärdas.

Andra slutsatser i revisionen av länsstyrelserna:

  • Företagen fick reda på länsstyrelsernas kontroller i förväg. Att berätta för företag när kontrollen ska ske kan försämra möjligheten att upptäcka vissa typer av brister, inklusive fusk.
  • Få länsstyrelser hade en plan för vilka metoder som ska användas vid kontroll. Till exempel var det sällan som provtagning användes som metod, vilket i vissa fall är nödvändigt för att lyckas med kontrollen.
  • God kompetens, men vissa förutsättningar saknades, t.ex. uppfylls inte kraven på kompetensförsörjningsplan.
  • Bristande uppföljning, både efter kontrollen för att se till att brister åtgärdats, och inom myndigheten för att upptäcka och åtgärda brister i den egna verksamheten.
  • Revisionerna har haft effekt, majoriteten av rekommendationerna har åtgärdats av länsstyrelserna vid uppföljande revision.

Jordbruksverket och Livsmedelsverket utför revision av länsstyrelsernas kontroll

Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets samordning av länsstyrelserevisionerna har resulterat i ett gemensamt revisionsprogram som bättre säkerställer att alla relevanta områden revideras under en femårsperiod.

– För den svenska livsmedelsproduktionens trovärdighet, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv, är det viktigt att vi har ett välfungerande revisionssystem. Revisionerna kan identifiera förbättringsområden, både vid den enskilda kontrollmyndigheten men även nationellt genom att se till hela kontrollsystemet, samt bidra till ett bättre resursutnyttjande och en mer verkningsfull kontroll, säger Sophia Leijonwirth, enhetschef på Jordbruksverkets djurkontrollenhet.

Ytterligare upplysningar för journalister:

Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40
Jordbruksverkets pressjour 036-15 63 36

Prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter:
Prenumerera