Söksida

Nedan hittar du fakta om mikrobiologiska faror och indikatororganismer som kan vara aktuella att analysera i livsmedel, både i offentlig kontroll och i livsmedelsföretagens egen kontroll. Syftet är

På den här sidan hittar du som är officiell veterinär styrande information om hur besiktning efter slakt av fjäderfä ska utföras enligt förordning (EU) 2019/627. Du hittar även stödjande information

Syftet med provtagning är att mäta egenskaper hos en population, till exempel en viss grupp av livsmedel. Av praktiska skäl är det sällan möjligt att ta prov på alla objekt i populationen. Här får du

Livsmedelsverket ska CWD-provta alla renar över 12 månader som avvisas från slakt eller som otjänligförklaras i samband med post mortem-besiktning. Här kan du läsa om kraven för samband mellan

På den här sidan finns information om hur studier för att undersöka att kriterierna uppfylls under en produkts hållbarhetstid kan gå till. Fokus ligger på studier av tillväxtmöjligheter av Listeria

På den här sidan reder vi ut var gränsen dras mellan primärproduktion och senare led. Vad som är vad påverkar vilken lagstiftning som gäller och vilken myndighet som har ansvar för kontrollen.

Sveriges kontaktpunkt för RASFF på Livsmedelsverket får in en del frågor som rör handläggningen av RASFF-meddelanden samt webbapplikationen iRASFF. Här finner du en del vanliga frågor från

Livsmedelsföretagen ansvarar för att följa de regler som finns om berikning av livsmedel. Kontrollen i sin tur ska se till att företagen följer lagstiftningen. Här kan du läsa om hur kontrollen kan

Livsmedel kan rökas i rökaromer istället för att rökas på traditionellt sätt. Rökaromer kan även tillföras till livsmedel på andra sätt. Här beskriver vi vad som gäller när rökaromer används till

Nedan följer ett exempel på en produktbeskrivning av kallrökt fisk, i det här fallet kallrökt fjällröding. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla sorters kallrökt fisk.

Ta del av fakta om processerna för majonnäs- och lakebaserade fisk- och skaldjursprodukter. Du hittar även länkar till en rad exempel på hur företag kan redovisa faror och risker i faroanalysens

Läs om hur gravning går till och hur det påverkar fisken. Här finns även länkar till exempel på hur företag kan redovisa faror och risker för gravad fisk i faroanalysens olika steg.

Om ett företag inte följer livsmedelsreglerna ska kontrollmyndigheten vidta åtgärder för att se till att lagstiftningen följs. Här får du veta vad åtgärder vid bristande efterlevnad innebär och vilka

I det här avsnittet beskrivs det stöd som ni på de kommunala kontrollmyndigheterna och smittskyddsenheterna kan få från centrala myndigheter i samband med större utbrott. Du får även tips om verktyg

Ursprungsmärkning är bara obligatoriskt för ett fåtal livsmedel. Det krävs i de flesta fall bara om konsumenten kan bli vilseledd när uppgiften saknas. Här hittar du flera exempel på när ursprung

Lär dig om hur sushi och sashimi tillverkas. Ta också del av länkar till en rad exempel på hur företag kan redovisa faror och risker för sushi och sashimi i faroanalysens olika steg.

Nedan hittar du ett exempel på en produktbeskrivning av en syrabehandlad sill lagd i en tjock sås, här senapssill. Det går inte att kopiera exemplet för alla sorters syrabehandlade produkter. Varje

Lär känna modellen för klassning av livsmedels- och foderanläggningar med primärproduktion. En första klassning görs i samband med registrering och uppdateras sedan vid behov. Klassningen används vid

Sveriges revisionssystem för kontrollen i livsmedelskedjan är omfattande. Många myndigheter som utför kontroll och organisationer som utför revision är inblandade. EU-kommissionen har förväntningar

Denna riskklassningsmodell används för att beräkna kontrollfrekvens på slakterier och vilthanteringsanläggningar som har godkänts enligt förordning (EG) nr 853/2004. Modellen omfattar slakt och