Måltidsfakta - kommunövergripande

Livsmedelsverkets kartläggningar av offentliga måltider

Sedan 2018 kartlägger Livsmedelsverket den kommunala måltidsverksamheten i Sverige. Den omfattar cirka 80 procent av landets alla förskolebarn, grundskoleelever och boende på äldreboenden. För kommunerna är kartläggningarna en möjlighet att jämföra sig med andra och en utgångspunkt för lokalt utvecklingsarbete.

Fakta om offentliga måltider 2024 – Kartläggning av måltider i kommunalt drivna förskolor, skolor och äldreomsorg

Kommunövergripande resultat redovisade per kommun 2024 respektive 2021: 

Kommunövergripande - Resultat redovisade per kommun 2024

Kommunövergripande – Resultat redovisade per kommun 2021 

Resultaten presenteras även kortfattat här nedan.

​Kommunernas beredskap för måltidsverksamheterna

Att kommunerna har beredskap för att kunna tillaga, servera och distribuera måltider inom förskolan, skolan och omsorgen även vid samhällsstörningar är viktigt för att samhället ska fungera. Andelen som har en beredskapsplan i händelse av till exempel elavbrott, dricksvattenproblem eller utebliven leverans av råvaror är idag 68 procent. 

Livsmedelsverket har tagit fram en beredskapshandbok som ska underlätta framtagandet av beredskapsplaner för de offentliga måltiderna. Syftet är att stärka kommunernas och regionernas beredskap inom offentliga måltidsorganisationer och förmågan att tillaga och servera mat oavsett händelse.

Beredskap i offentliga kök​

​Måltidspolicy och styrdokument

En majoritet av kommunerna har en måltidspolicy eller motsvarande som beskriver riktningen för arbetet med måltiderna i förskola, skola och äldreomsorg. Under det senaste decenniet har andelen kommuner med en måltidspolicy för grundskolans måltider ökat från cirka 50 procent till över 84 procent (2024).  Måltidspolicyerna inkluderar nästan alltid en hänvisning till Livsmedelsverkets riktlinjer för måltider i förskola, skola respektive äldreomsorg.

Kommunernas mål för hållbara måltider för hälsan och miljön

Att sätta mål, ta fram och jämföra nyckeltal och följa upp måluppfyllelse driver utveckling. I kartläggningen frågar vi därför vilka mål kommunerna har kopplade till hälsomässig och miljömässig hållbarhet.

Mål för näringsinnehåll och konsumtion

En majoritet, 60 till 66 procent, av kommunerna har mål för måltidernas näringsinnehåll i förskolan respektive skolan. Enligt skollagen ska måltiderna som serveras i skolan vara näringsriktiga, därför är det väntat att andelen med mål kring näringsriktighet är högst i skolan. Ungefär lika många, 62 procent, av kommunerna har mål för näringsinnehållet inom äldreomsorgens måltider.

Att sätta mål för konsumtionen kan bidra till en mer systematisk uppföljning av matgästernas måltidssituation och vad som faktiskt äts upp. 2021 var det är väldigt få, bara tre procent, som hade mål för de äldres konsumtion. Den andelen har nu ökat till tolv procent för 2024. Undernäring är vanligt bland äldre på äldreboenden, och för att verkligen veta att maten som serveras hamnar i magen och gör nytta, behöver även konsumtionen följas.

Även inom förskolan och skolan är det nu fler kommuner som har mål för barnens och elevernas konsumtion. Där har det ökat från 5 procent för förskolan respektive 7 procent för skolan (2021) till 13 procent för förskolan och 15 procent för skolan (2024). Utan att följa upp konsumtionen riskerar mål om näringsriktighet och näringsberäkningar att inte bli mer än teoretiska mått.

Mål för miljö och klimat

Det finns i dag två nationella mål som specifikt rör livsmedelsområdet: det ena är målet att halvera matsvinnet mellan 2020 och 2030, det andra att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av ekologiska livsmedel år 2030. Dessa mål slår igenom på lokal nivå, särskilt inom skolan.

När det gäller matsvinn är det fler kommuner som har matsvinnsmål inom skolan, 76 procent, än inom förskolan, 67 procent. Inom äldreomsorgen är det färre, bara 43 procent av kommunerna har mål om matsvinn. Bland de som har mål hänvisar många till det nationella målet om halverat matsvinn till 2030.

73 procent av kommunerna har mål för livsmedelsinköp inom förskolan och skolan, och 67 procent för inköpen inom äldreomsorgen. Vanligt förekommande mål handlar om ekologiska livsmedel, andel närproducerade, svenska, Fairtrade- eller miljömärkta produkter.

Fyra av tio kommuner har mål för måltidernas klimatpåverkan för förskolan och skolan och tre av tio har mål för måltidernas klimatpåverkan för särskilt boende. Det är en ökning sedan förra kartläggningen, trots att det saknas nationella mål gällande livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan. För att fler kommuner ska sätta mål för måltidernas klimatpåverkan är ett nationellt mål ett viktigt stöd och incitament.

Måltidspersonalens utbildningsnivå

En väl fungerade måltidsverksamhet förutsätter personal med kunskap om planering, tillagning och servering av måltider. Kartläggningen visar att ungefär hälften av kommunerna har en hög andel (över 80 procent) personal inom måltidsverksamheten med storköksutbildning, kockutbildning eller liknande.

Sedan 2018 har utbildningsnivån bland måltidspersonalen ökat, i ungefär hälften av kommunerna har nu mer än 80 procent av personalen storköksutbildning, kockutbildning eller liknande. 

Tillagningskök och mottagningskök

I genomsnitt är drygt hälften av de kommunala köken ett tillagningskök. Andelen tillagningskök är högre i stora kommuner, med fler än 16 000 invånare, än i mindre kommuner.

Fördelen med eget tillagningskök istället för mottagningskök är ökad flexibilitet. Ett kök nära verksamheten underlättar för dialog mellan matgäst och kock, ökar möjligheten att individanpassa måltiderna och kan även minska mängden matsvinn tack vare bättre anpassning av mängden mat och möjlighet att ta tillvara mat som blivit över.

​Tidigare kartläggningar