Söksida

Varje år drabbas över 40 000 svenskar av hjärtinfarkt eller stroke. Högt blodtryck ökar risken för dessa sjukdomar. Och för mycket salt höjer blodtrycket. Så syna saltet för din hälsas skull. Vi

Om du tror att du blivit matförgiftad är det viktigt att så snabbt som möjligt anmäla det till myndigheten som ansvarar för kontrollen av mat och dricksvatten i din kommun. Det brukar vara miljö- och

Matkorgsundersökningar Genom att göra kemiska analyser av vanliga livsmedel på den svenska marknaden kan man få reda på hur mycket näringsämnen och oönskade ämnen som finns i maten. Det är också

Utbildning - skola Förutom att bidra med energi och glädje kan skolmåltiden användas som ett pedagogiskt verktyg – inte minst inom skolans uppdrag att ge eleverna kunskap om en hållbar livsstil. Här

Matförgiftningar beror på att man ätit mat som innehåller bakterier, parasiter, virus eller gifter. Vanliga symtom är diarréer, kräkningar, illamående, magsmärtor eller feber. Man kan bli

Matvanor och sjukdom Många av de vanligaste sjukdomarna i Sverige idag är kroniska sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2 samt cancer. Dessa sjukdomar smittar inte. Hur stor risken

Matförgiftning beror på att man fått i sig mat eller dricksvatten som innehåller bakterier, parasiter, virus eller gifter. Vanliga symtom är diarréer, kräkningar, illamående, magsmärtor eller feber.

Ägg är en källa till många viktiga mineraler och vitaminer. Samtidigt påverkar de miljön ganska mycket. Hur påverkar det vi äter miljön? Vad vi äter och hur vi hanterar maten påverkar miljön

Kunskapsgenomgång om sötningsmedel Nyhet mat och hälsa: Kunskapsgenomgång om sötningsmedel Om – och så fall hur – sötningsmedel påverkar vår hälsa är en fråga som diskuteras i många konsumentforum.

Att veta hur olika grupper i befolkningen äter och vilka ämnen vi får i oss från maten är viktigt för att kunna följa och främja en bättre hälsa på kort och lång sikt. Livsmedelsverket samlar

Nyheter Mat och hälsa: Nya nordiska näringsrekommendationer – synpunkter välkomnas på vetenskapligt underlag om hållbarhetsaspekter inklusive miljö Uppdateringen av de nordiska

För att kunna höja beredskapen i en verksamhet är det centralt att ha en ständigt pågående dialog om hur man kan hantera oförutsedda händelser. Genom att öva kan man upptäcka var sårbarheter och

För att skolmåltiderna ska kunna bli mer hållbara för miljön, hälsan och ekonomin måste förändringar ske inom ett flertal olika områden. Idag pågår mycket arbete i den riktningen, men vi vill att

Att få små, lokala matproducenter att delta i offentliga upphandlingar är svårt. Det är också nödvändigt för ett mer hållbart livsmedelssystem. Vallentuna såg dynamiskt inköpssystem som en lösning.

Övervikt och fetma Var femte ungdom har övervikt eller fetma. Det är oroande många eftersom övervikt och fetma kan leda till ohälsa på sikt. 21 procent av ungdomarna är överviktiga, varav 4 procent

Godis och läsk 17 procent av totala mängden kalorier kommer från godis, läsk, kakor och snacks. Det är för mycket eftersom den här typen av mat ger tomma kalorier, utan så mycket näring. Tjejer

På vetenskaplig grund – hur Livsmedelsverket tar fram råd om matvanor Livsmedelsverket grundar råd om nutrition och matvanor i den senaste forskningen, i samlade vetenskapliga studier och beprövad

Vad är det som ligger i kantinerna egentligen? Och hur bra känns det att sitta här och äta? Både måltidsmiljön och kännedom om vad som ligger på tallriken spelar stor roll för elevernas lust att äta