Söksida

Måste jag sluta äta bananer? Blir barnen sjuka av frukten de får i skolan? Ibland kommer larm om rester av bekämpningsmedel i maten. Men risken för att bli sjuk av vanligt odlad mat är försvinnande

Gällande lagstiftning Syftet med NIS-direktivet och den svenska lagstiftningen är att förbättra säkerheten i system och nätverk som används för att leverera samhällsviktiga tjänster. På denna sida

Campylobacter finns främst i kycklingkött. För att undvika magsjuka - tvätta alltid händerna med tvål och vatten, skilj rått kycklingkött från annan mat och genomstek alltid kyckling. Bakterien är en

Salmonella är en bakterie som kan orsaka magsjuka. Bakterien trivs bäst i tarmen hos människor och djur, men den överlever bra i andra miljöer också. Salmonella sprids främst via mat som äts utan att

Många frågar sig vad som händer när man utsätts för flera kemiska ämnen samtidigt. Att ta reda på vilken effekt olika kombinationer av kemiska ämnen har på miljö och hälsa är mycket svårt. Därför

Nitrat och nitrit förekommer naturligt i många livsmedel, men används också som livsmedelstillsats i till exempel charkprodukter. Ämnena kan ombildas i kroppen och också reagera med andra ämnen.

Biogena aminer är kemiska föreningar som finns naturligt i kroppen i små mängder. De kan också finnas i olika livsmedel. Om du äter mat som innehåller mycket biogena aminer kan du bli matförgiftad.

Syror används för att öka surheten i ett livsmedel. Baser används tvärtom för att minska surheten. När syror och baser blandas bildas salter. Syror, baser och salter har E-nummer 500–530.

Klumpförebyggande medel, smakförstärkare, ytbehandlingsmedel och förpackningsgaser och drivgaser. Klumpförebyggande medel (E 534-538, E 551–570) Klumpförebyggande medel används i torra livsmedel i

Här kan du själv söka fram vilken tillsats som ligger bakom ett E-nummer och exempel på i vilka livsmedel den får användas. Att en tillsats finns med i E-nummernyckeln innebär nämligen inte att den

På den här sidan finns information om gränsvärden för PFAS i dricksvatten och livsmedel. Här finns också Livsmedelsverkets rekommendationer om hur risken med egenfångad fisk som är förorenad av PFAS

Enligt det nya dricksvattendirektivet (2020/2184) ska det finnas nationella, samlade data över dricksvattenkvalitet och hälsorelaterade incidenter. Du som dricksvattenproducent kan bidra genom att

Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne. Den största mängden finns lagrad i skelettet. Fosfor samverkar med kalcium vid bildning och stärkning av ben av tänder. Fosfor är även viktigt för syra-bas

Riboflavin, vitamin B2 Riboflavin kallades förr vitamin B2. Riboflavin behövs för nedbrytning av fett, kolhydrater och protein. Hur får vi i oss riboflavin? Riboflavin finns i många olika livsmedel

Folat finns i nästan all mat i mycket små mängder. Folat behövs för att bilda nya celler och röda blodkroppar. När cellbildningen ökar, till exempel då man växer eller är gravid, ökar behovet av

D-vitamin D-vitamin har många funktioner i kroppen. Bland annat behövs D-vitamin för att vi ska kunna bilda starka tänder och skelett. D-vitamin är ett av de få vitaminer vi riskerar att få för lite

E-vitamin E-vitamin är en antioxidant som bland annat skyddar våra vävnader genom att förhindra att de fleromättade fettsyrorna som bygger upp membranen bryts ner. Hur får vi i oss E-vitamin?

Niacin, som är ett B-vitamin, behövs för att bryta ner fett, kolhydrater och protein. Vitaminet hjälper till att hålla nervsystemet fungerande och huden frisk. Niacin finns som två former:

Kroppen behöver biotin bland annat för fettsyraomsättningen. Normalt täcker matens innehåll behovet av biotin. Biotin kallas även för vitamin B7. Hur får vi i oss biotin? Biotin finns i nästan all

Steviolglykosider är söta ämnen som utvinns ur växten stevia. De är godkända som tillsatser i livsmedel. Stevia i sig är numera tillåtet att säljas som te, örtte och fruktinfusion inom EU, däremot