En tredjedel av lunchen på äldreboenden blir matsvinn

För tredje gången har Livsmedelsverket kartlagt matsvinnet inom äldreomsorgen. 60 av landets 290 kommuner har rapporterat in data från 2022 års matsvinnsmätningar. I genomsnitt slängs cirka 108 gram per ätande vid lunchen – det vill säga uppemot en tredjedel av måltiden. Detta är, förutom ett stort resursslöseri, en riskfaktor för undernäring.

Så länge mat slängs innebär det pengar i sophinken och onödig belastning på klimat och miljö. Men att matsvinn uppstår inom äldreomsorgen handlar inte om att det lagas för mycket mat, mängden är noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.

– Maten som slängs borde ha ätits upp. På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Därför är det allvarligt att matsvinnet är så stort, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Matsvinnsarbetet konkurrerar med omvårdnadsarbetet

Jämfört med kartläggningen från 2020 har fler kommuner rapporterat matsvinnsdata för äldreboenden, men det är fortfarande få. Som jämförelse rapporterade tre gånger så många kommuner in matsvinnsdata för skolan och förskolan. Ett skäl kan vara att omsorgsverksamheterna har svårt att prioritera matsvinnsarbetet. Samtidigt kan matsvinnsmätningar användas för att synliggöra maten som inte äts upp och därmed fungera som ett verktyg för att identifiera risk för undernäring.

– Vi tror att ett breddat fokus – från att mäta i syfte att minska matsvinnet för miljöns och ekonomins skull, till att även mäta för att följa upp att de äldre äter tillräckligt – kan göra att fler omsorgsverksamheter ser vinster med matsvinnsarbetet. Det kan bli en del i det viktiga arbetet med att förebygga undernäring, säger Emelie Eriksson.

Delaktighet och trivsam miljö vid måltiden ökar mängden uppäten mat

Att den äldre fått vara delaktig i beslut kring måltiden och att måltidsmiljön är trivsam är faktorer som påverkar måltidsupplevelsen positivt.

– Måltider som utgår från individens önskemål och behov, där det finns en flexibilitet kring vad den äldre vill äta och när, har visat sig kunna bidra till både nöjdare matgäster, att mer mat äts upp och därmed minskat matsvinn, säger Emelie Eriksson.

Fakta om undersökningen

• 60 av landets 290 kommuner har rapporterat in matsvinnsdata från luncher i kommunala äldreboenden, från mätningar som gjordes 2022.
• Det är tredje gången kartläggningen genomförts, de tidigare gäller data från 2019 och 2020.  Matsvinnet ser inte ut att ha minskat sedan 2020, men det är svårt att avgöra säkert då resultatet bland annat kan påverkas av vilka kommuner som rapporterat in matsvinnsdata.

L 2023 nr 11 – Matsvinn i kommunala äldreboenden
Resultat redovisade per kommun
Fakta om matsvinn i offentliga kök - i förskolan, skolan och äldreomsorgen

Ytterligare information för journalister

Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40

Anmäl dig här om du vill prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter: 
Prenumerera