Söksida

Ta del av hur du kan lägga upp dina kontrollbesök utifrån förordning (EU) 2017/625. Här finner du en modell för kontrollprocessen för det enskilda kontrollbesöket och får veta vad som ingår i varje

Sedan juli 2021 kan myndigheter bedriva kontroll av verksamheter som, tillverkar, förädlar och distribuerar material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Här får du mer

Ta del av lagstiftningens krav när det gäller traditionell mognadslagring av ost i jordkällare, grottor och liknande utrymmen. Här finns också vägledning till kravet på särskilda rutiner. Observera

Ibland behöver företagaren märka ut hur mycket av en viss ingrediens som ingår i ett livsmedel, en så kallad mängdangivelse. Det är exempelvis ett krav om namnet på ingrediensen nämns i livsmedlets

På den här sidan hittar du information om när orsaksutredningar och riskbedömningar för dricksvatten ska göras enligt 28-29 §§ LIVSFS 2022:12.

Ta del av exempel på hur du kan lägga in utförda kontroller i din myndighets verksamhetssystem. Tänk på att det inte går att kopiera exemplen rakt av, varje kontroll har sina förutsättningar och

Den personliga hygienen hos anställda i livsmedelsföretag har stor betydelse för livsmedelssäkerheten. Här får du veta mer om vilka regler som gäller för arbetskläder, omklädningsrum, toaletter,

Ursprungsmärkning är bara obligatoriskt för ett fåtal livsmedel. Det krävs i de flesta fall bara om konsumenten kan bli vilseledd när uppgiften saknas. Här hittar du flera exempel på när ursprung

Nedan hittar du ett exempel på identifierade faror för syrabehandlad sill lagd i tjock sås, i det här fallet senapssill. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla sorters

Att utreda en dricksvattenburen smitta liknar till stor del en utredning där mat misstänks vara smittkällan. Men det finns några stora skillnader. Vad som särskilt gäller för dricksvatten får du veta

På den här sidan finns information om viktiga begrepp i dricksvattensammanhang.

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

Vad kontrollmyndigheterna ska och kan kontrollera i ledet efter gränskontrollen får du veta här. Läs mer om ansvar och rutiner vid olika situationer, till exempel vid illegal import.

Lär känna modellen för klassning av livsmedels- och foderanläggningar med primärproduktion. En första klassning görs i samband med registrering och uppdateras sedan vid behov. Klassningen används vid

Provtagning kan ske både av livsmedelsföretagen i den egna kontrollen av verksamheten, och av kontrollmyndigheten. Här får du mer information om när provtagning kan vara aktuellt av ”fri från”-

På den här sidan finns information om hur studier för att undersöka att kriterierna uppfylls under en produkts hållbarhetstid kan gå till. Fokus ligger på studier av tillväxtmöjligheter av Listeria

Råvaror och ingredienser ska skyddas mot kontaminering i alla delar av hanteringen, till exempel vid mottagning, hantering, förvaring, beredning och servering. Här får du veta mer om kontroll i alla

Här hittar du information om vilka olika typer av vilt som förekommer i Sverige, på vilka sätt viltet når konsumenten och hur besiktning av vilt ska gå till på godkänd vilthanteringsanläggning.

Nedan följer exempel på viktiga punkter att kontrollera om verifiering och validering för sockersaltade sillinläggningar i tunn sås (lag), här matjessill. Det går inte går att kopiera exemplet rakt