Söksida

Reglerna om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar handlar bland annat om att förebygga, upptäcka och avhjälpa problem. Här hittar du en introduktion till

Sedan juli 2021 kan myndigheter bedriva kontroll av verksamheter som, tillverkar, förädlar och distribuerar material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Här får du mer

Ta del av information om hur du ska ska agera när en företagare inte följer de trikinbeslut som Livsmedelsverket har fattat vid anläggningen.

Dags att skriva ett pressmeddelande eller ge en intervju? Då är det bra att vara väl förberedd. Här finner du råd som kan hjälpa dig att få ett professionellt resultat.

Kartläggningar är en bra metod för att få kunskap om det finns hälsofarliga ämnen i livsmedel och hur höga halterna är. Här får du veta vad som är viktigt att tänka på vid planering och genomförande.

Att utreda en dricksvattenburen smitta liknar till stor del en utredning där mat misstänks vara smittkällan. Men det finns några stora skillnader. Vad som särskilt gäller för dricksvatten får du veta

Ta del av vår information om grundläggande toxikologiska begrepp. Du får också veta vad som är speciellt vid kontroll av kemiska risker.

Lär dig om hur varm- och kallrökning går till och hur det påverkar fisken. Du hittar också länkar till en rad exempel på hur företag kan redovisa faror och risker för varm- och kallrökta produkter i

För några livsmedel finns särskilda bestämmelser i så kallade varustandarder. De är enskilda EU-direktiv som har införlivats i nationell lagstiftning och som liknar handelsnormer, se

Det är alltid företaget i vars namn ett livsmedel säljs som har det grundläggande ansvaret för informationen. Andra företag i livsmedelskedjan har också ansvar, men på ett annat sätt. Här får du en

Nedan hittar du ett exempel på identifierade faror för syrabehandlad sill lagd i tjock sås, i det här fallet senapssill. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla sorters

Här hittar du information om vilka olika typer av vilt som förekommer i Sverige, på vilka sätt viltet når konsumenten och hur besiktning av vilt ska gå till på godkänd vilthanteringsanläggning.

Lär känna modellen för klassning av livsmedels- och foderanläggningar med primärproduktion. En första klassning görs i samband med registrering och uppdateras sedan vid behov. Klassningen används vid

Nedan följer exempel på möjliga kritiska styrpunkter (CCP) eller styrbara grundförutsättningar (OPRP) som företag kan ha identifierat för syrabehandlad sill i tjock sås. Obs att det inte går att

Aromer används i livsmedel för att ge eller förändra livsmedlens smak eller doft. Här kan du läsa om vilka typer av aromer som finns och vad som gäller när de används i livsmedel.

Ta del av exempel på möjliga kritiska styrpunkter (CCP) eller styrbara grundförutsättningar (OPRP) för gravad fisk, här gravad regnbågslax. Det går inte att kopiera exemplet för alla produkter eller

Ta del av hur du kan lägga upp dina kontrollbesök utifrån förordning (EU) 2017/625. Här finner du en modell för kontrollprocessen för det enskilda kontrollbesöket och får veta vad som ingår i varje

Alla myndigheter lämnar en gång per år uppgifter om sin livsmedelskontroll till Livsmedelsverket i den så kallade myndighetsrapporteringen. Här får du veta hur rapporteringen går till och vad

Ta del av exempel på hur du kan lägga in utförda kontroller i din myndighets verksamhetssystem. Tänk på att det inte går att kopiera exemplen rakt av, varje kontroll har sina förutsättningar och

Ursprungsmärkning är bara obligatoriskt för ett fåtal livsmedel. Det krävs i de flesta fall bara om konsumenten kan bli vilseledd när uppgiften saknas. Här hittar du flera exempel på när ursprung