Söksida

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 1 – mikrobiologiska och kemiska faror i faroanalys och beredning av dricksvatten. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid

I detta avsnitt kan du läsa om vad du som livsmedelsinspektör kan göra för att stoppa smittan, och vilka krav du kan ställa på livsmedelsföretaget.

Prioritetsmodulen är ett hjälpmedel för att prioritera kontrollen så att den gör störst nytta. Modulen används för rangordning av branscher i primärproduktionen. Den är också en central del i den

I det här avsnittet beskrivs de fem olika grupper av bakterier som orsakar livsmedelsburen sjukdom, indelade utifrån sjukdomsförlopp/mekanism.

I ingrediensförteckningen ska ingredienserna anges i fallande storleksordning efter vikt vid framställningen. Men det finns undantag. Varje ingrediens ska anges på rätt sätt med sin specifika

Etik i yrkesrollen är en del av god kontrollsed. Det i sin tur är en hjälp för myndigheterna och alla oss som arbetar här att genomföra uppdraget offentlig livsmedelskontroll på bästa sätt. Här får

På den här sidan hittar du fakta om nitrat, gränsvärden för nitrat och faktorer som har betydelse för nitrathalten i grönsaker.

På den här sidan hittar du information om kvalitetsförändringar vid distribution av dricksvatten som är viktiga att hantera för att uppfylla kvalitetskraven i bilaga 1 till LIVSFS 2022:12.

I detta avsnitt får du hjälp att komma fram till hypoteser om smittämnet och smittväg, samt exempel på hur de kan formuleras.

Detta avsnitt tar upp mycket kortfattat om specialfall, där matförgiftningen orsakas av exempelvis allergener, histamin eller giftsvamp.

Inriktningen Kontaktmateriel i riskklassningsmodellen gäller verksamheter som huvudsakligen hänger samman med tillverkning, förädling och import från tredjeland av material och produkter avsedda att

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller anläggningar som tillhandahåller dricksvatten eller styr flera dricksvattenanläggningar. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter

Ett urval vanligt förekommande ord i handboken som behövde förklaras

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

Verksamhetsstyrning är en process för planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och förbättringar. På den här sidan kan du läsa om hur det kan användas i livsmedelskontrollen.

På den här sidan hittar du exempel på olika livsmedel och i vilken livsmedelskategori i bilaga II, del D i förordning (EG) nr 1333/2008 som de ska placeras.

Ta del av hur du kan lägga upp dina kontrollbesök utifrån förordning (EU) 2017/625. Här finner du en modell för kontrollprocessen för det enskilda kontrollbesöket och får veta vad som ingår i varje

Lär dig mer om olika syften med provtagning och analys i offentlig kontroll. Syftet påverkar när i livsmedelskedjan det är lämpligast att ta prov, hur många prover som behöver tas och vid vilken

Kemiska och radioaktiva ämnen kan förekomma i livsmedel av olika anledningar. Vissa ämnen är miljöföroreningar och kommer in i livsmedelskedjan för att de finns i luft, vatten, jord eller foder.

På den här sidan hittar du information om när och hur verksamhetsutövaren ska informera och ge råd till konsumenter om dricksvatten enligt 32 § LIVSFS 2022:12